Syll Sidokrafter och lyftkrafter?
Är det någon som vet hur man beräknar vilka sidokrafter och lyftkrafter som syllen kan tänkas utsättas för.
Om jag t.ex. har fått veta att referensvindhastigheten för orten är 24.
Det är kanske inte så enkelt... Takets form byggnadens höjd osv påverkar kanske också ...
Om jag t.ex. har fått veta att referensvindhastigheten för orten är 24.
Det är kanske inte så enkelt... Takets form byggnadens höjd osv påverkar kanske också ...
Varför jag undrar är för att när jag ska fästa syll i lättklinker så är det svårt att hitta fästelement som ger bättre styrka än 0,2 - 0,3 kN draglast och 0,15-0,25 kN tvärlast.
Dvs mycket mindre än expanderbult för betong. Så då undrar jag om jag måste fästa mycket tätare istället.
Dvs mycket mindre än expanderbult för betong. Så då undrar jag om jag måste fästa mycket tätare istället.
Svaret finns i boken "Snö och vindlast" från Boverket och som du gissar beror lasterna på husets höjd, taklutning, vindutsatthet och avstånd mellan vindstabiliserande väggar.
http://www.boverket.se/shopping/ShowItem.aspx?id=1141&epslanguage=SV
Har den på jobbet men tyvärr inte hemma.....
Infästning av syll i LECA kan vara svårt om man har stora lyftkrafter - är det ett skift LECA på en betongplatta kan man ju fästa in genom LECA:n och ner i betongen.
/Ingenjören
http://www.boverket.se/shopping/ShowItem.aspx?id=1141&epslanguage=SV
Har den på jobbet men tyvärr inte hemma.....
Infästning av syll i LECA kan vara svårt om man har stora lyftkrafter - är det ett skift LECA på en betongplatta kan man ju fästa in genom LECA:n och ner i betongen.
/Ingenjören
Ja det verkar som att ingenting får vara riktigt enkelt nån gång ... 
Under lättklinker-skiftet har jag, ja just det mer lättklinker, så att komma åt betong med hjälp av långa infästningar går tyvärr inte. Däremot skulle jag kanske kunna sätta någonting på insidan av detta LECA-varv, som då kan sättas fast i betongplattan, kanske skulle vara bäst att gjuta in något stag isåfall.
Byggnaden är ett garage med byggnadshöjd 2,9 meter och 3,9 meter i nock, ungefär. 4x10 meter.
Jag kollade lite på en konstruktionsritning här.
Det är en tillbyggnad som är ungefär lika brett och högt som mitt garage (dock sitter det ju fast i ett annat hus vid ena gaveln). Men där har konstruktören föreskrivit Hilti spikplugg på C-C60 med en draghållfasthet på 0,7 kN i betong. (Kollat på Hiltis egna sida)
Om jag då använder ESSVEs turbo plugg TM8 som har 0,63 kN så verkar det ju som att jag är hemma. Sen kan jag dra in dom i C-C 30 också.
Men jag har ingen aning om vilka vindförhållanden som råder på platsen för den där konstruktionsritningen jag tittade på, så att lita på detta känns inte OK.
Så egentligen hade jag hoppats på att någon konstruktör skulle berätta för mig att anledningen till att man sätter c-c 60 i syllinfästning är att hålla tätt mellan syll och platta, inte för hållfasthetens skull. Att det i princip skulle räcka med typ endast två betongaexpander i för hela huset vad det gäller hållfasthet.
DVS att mitt huvudbry egentlgen är ett icke-problem.
Om ni förstår hur jag menar ...
Under lättklinker-skiftet har jag, ja just det mer lättklinker, så att komma åt betong med hjälp av långa infästningar går tyvärr inte. Däremot skulle jag kanske kunna sätta någonting på insidan av detta LECA-varv, som då kan sättas fast i betongplattan, kanske skulle vara bäst att gjuta in något stag isåfall.
Byggnaden är ett garage med byggnadshöjd 2,9 meter och 3,9 meter i nock, ungefär. 4x10 meter.
Jag kollade lite på en konstruktionsritning här.
Det är en tillbyggnad som är ungefär lika brett och högt som mitt garage (dock sitter det ju fast i ett annat hus vid ena gaveln). Men där har konstruktören föreskrivit Hilti spikplugg på C-C60 med en draghållfasthet på 0,7 kN i betong. (Kollat på Hiltis egna sida)
Om jag då använder ESSVEs turbo plugg TM8 som har 0,63 kN så verkar det ju som att jag är hemma. Sen kan jag dra in dom i C-C 30 också.
Men jag har ingen aning om vilka vindförhållanden som råder på platsen för den där konstruktionsritningen jag tittade på, så att lita på detta känns inte OK.
Så egentligen hade jag hoppats på att någon konstruktör skulle berätta för mig att anledningen till att man sätter c-c 60 i syllinfästning är att hålla tätt mellan syll och platta, inte för hållfasthetens skull. Att det i princip skulle räcka med typ endast två betongaexpander i för hela huset vad det gäller hållfasthet.
DVS att mitt huvudbry egentlgen är ett icke-problem.
Om ni förstår hur jag menar ...
Tyvärr är det så att det kan bli avsevärda lyftkrafter på en så lätt byggnad som ditt garage.
Det är inte bara tak som kan blåsa av, hela byggnader kan faktiskt flytta på sig.
Det är inte bara tak som kan blåsa av, hela byggnader kan faktiskt flytta på sig.
Jodå, kemankare har jag funderat på.
Kan jag slippa, så gärna. Det är nog rätt så bökigt att applicera en rad med kemankare för att fästa syllen.
Men om ingenjören eller kanske I.byggaren som jag också misstänker kan detta rätt bra kunde ge mig en hint om hur man räknar ut sid och draglast för vägginfästning, vore jag mycket tacksam. Om det nu inte är alltför krångligt.
Men efter att både genomlidit 4-årig teknisk linje och sedermera civilingenjörsutbildning så borde inte så väldigt många formler för lastfall avskräcka mig.
Men jag förstår att krånglet kanske består i att överföra denna kunskap till en forumtråd, det kanske baserar sig på en massa tabeller t.ex.
Men om jag kan få en vink om ungefär vilken last det gäller att ta upp, så kan jag ju ordna fram starkare förband och/eller sätta dom tätare.
Kan jag slippa, så gärna. Det är nog rätt så bökigt att applicera en rad med kemankare för att fästa syllen.
Men om ingenjören eller kanske I.byggaren som jag också misstänker kan detta rätt bra kunde ge mig en hint om hur man räknar ut sid och draglast för vägginfästning, vore jag mycket tacksam. Om det nu inte är alltför krångligt.
Men efter att både genomlidit 4-årig teknisk linje och sedermera civilingenjörsutbildning så borde inte så väldigt många formler för lastfall avskräcka mig.
Men jag förstår att krånglet kanske består i att överföra denna kunskap till en forumtråd, det kanske baserar sig på en massa tabeller t.ex.
Men om jag kan få en vink om ungefär vilken last det gäller att ta upp, så kan jag ju ordna fram starkare förband och/eller sätta dom tätare.
Jag har bara gått en tvåårig mekanikerutbildning och är urkass på matte..............men mitt bonnförnuft säger mig att om du drar fast syllen med fasadskruv, långa rackare, kanske cc 40 så ska det mycket till att få huset bortblåst.
Du har ju tydligen sockeln helt uppmurad av leca o den gjutna plattan inuti, så konstruktionen kan ju inte bli starkare än vad sockeln är.
.........men mitt bonnförnuft säger mig att om du drar fast syllen med fasadskruv, långa rackare, kanske cc 40 så ska det mycket till att få huset bortblåst.Du har ju tydligen sockeln helt uppmurad av leca o den gjutna plattan inuti, så konstruktionen kan ju inte bli starkare än vad sockeln är.
Den där Leca raden kan man sparka bort med sandaler på fötterna, såvida inte dom också är fastskruvade med 300mm skruv.Jan-L skrev:Jag har bara gått en tvåårig mekanikerutbildning och är urkass på matte.....
Du har ju tydligen sockeln helt uppmurad av leca o den gjutna plattan inuti, så konstruktionen kan ju inte bli starkare än vad sockeln är.
Själv använder jag helgängad stång, 12mm med en böj i ändan som trycks ned i plattans betong. Det är som anaitis nämner, enorma krafter som viss byggnader får utstå, och det brukar man inte veta förrän efter stormen
Bygger (bl.a.) en verkstad om 6x10m, 3m högt LECA murverk och högt tak med 45 graders takvinkel i värsta tänkbara vindläge på Gotland.Mikael_L skrev:
Utrustad med gymnasie- & civilingenjörsutbildning (el/tele/teknisk fysik) har jag försökt räkna på olika lastfall mha det jag googlat fram på internet. Inte precis lätt när många termer och symboler inte är definerade, man kanske skulle gått Bygg istället..
Anyway, jag kom fram till följande förhoppningsvis betryggande reslutat och åtgärder:
1. Murverket väger ca 20 ton, och kommer inte att glida av plattan trots att det står helt "löst" på pappen. Inga förankringar i plattan alltså.
2. Takstolarnas underramar sitter fastspända med dragband (25x1mm) snett nedåt fem skiften, fäst med spikplugg i varje skifte. Tyngden hos de fem skiftena plus att det är murat upp i nockarna på gavlarna är mer än tillräckligt för att hålla taket på plats. Det yttre takstolarna är dessutom bultade till murverket i gavlarna.
3. Problemet är ganska långa väggar med rejäla fönster och delvis utan stödjande innerväggar. Speciellt på ena gaveln blir trycket åtskilliga ton och knäckkrafterna avsevärda. Jag har därför lagt maximalt med armering (bistål) i varje skifte och lagt dubbla kransar med dubbel kamjärnsarmering. Den kritiska gaveln där det inte heller finns något stödjande mellanbjälklag har dessutom fått en horisontell 240 mm I-balk som extra stöd. Ev kommer jag även att fräsa in vertikalarmering.
Facit efter vinterns stormar då huset stått delvis utan fönster, men med tak, är att allt har hållit, kan inte se några sprickor eller annan påverkan. Krafterna kommer dock att öka rejält när alla fönster kommer på plats.
Ok, kanske inte svar på dina frågor, men i alla fall. Är det någon som tycker att mina resultat är helt åt skogen så vore det kul att få veta det!
