Viken fukthalt brukar man ha som gräns för inbyggnad istomme/konstruktion. Tänker främst på råspontade väggare (insida). Oftast ligger brädgårdsvirke på 17-18%. Jag vill helst ha 12-13% innan jag spikar upp och bygger in vike. Är jag överdrivet orolig eller är det dessa nivåer man ska sträva efter.

Ska man torka under dessa 12% tar det ju evigheter.
Men många snickar vet inget om detta eller kanske bara skiter i det, vad säger ni?

/THrax
 
Det finns även "snickeritorrt" virke på sågverken. Brukar hålla ca 8%. Används t.ex. till möbelsnickerier.

Inga problem med att använda virket som håller 17-18%. Det viktiga i sammanhanget är att virket kan "andas" även när det är inbyggt.
Trä är ett levande material där fuktkvoten med tiden utjämnas mot omgivande luftfuktighet. Virkets fuktkvor kommer att variera över året efter årstiderna.
 
Men en sak jag funderat lite över, om virket håller typ17% vid monteringen, antag ett mellanbjälklag. Vad händer då när det torkar, är det inte risk att bjälkarna krymper så mycket att de ex. drar in ytterväggarna i en båge. För en planka på 4meter krymper väl ett antal millimeter (kanske upp mot 10?). Eller är detta något som en duktig snickare hanterar?
 
Virke krymper väldigt lite i fiberriktningen.
Problemt är när man spikar panel/råspont.
Denna krymper tvärs längden med glipor som följd.
Jag har varit med om råspont som torkat och hoppat ur sponten i sponten.

/THrax
 
hempularen skrev:
Men en sak jag funderat lite över, om virket håller typ17% vid monteringen, antag ett mellanbjälklag. Vad händer då när det torkar, är det inte risk att bjälkarna krymper så mycket att de ex. drar in ytterväggarna i en båge. För en planka på 4meter krymper väl ett antal millimeter (kanske upp mot 10?). Eller är detta något som en duktig snickare hanterar?
Nää, det är ingen risk eftersom trä i princip inte alls krymper på längden..

Trä har olika värden för krympning tangentielt, radielt och axielt. Har inte det exakta i huvudet men det är i storleksordningen 10 / 5 / 1% , där 1% gäller axielt.

Skillnaden i krympning radiellt/tangentiellt är orsaken till att brädor blir kupiga. Studera några brädbitar och notera skillnaden i hur olika bitar slagit sig beroende på hur årsringarna ligger. En ledtråd är att årsringarna alltid tenderar att "räta ut sig".
Tänker man vidare på det inser man att den tangentiella krympningen är störren än den radiella.
 
thrax skrev:
Virke krymper väldigt lite i fiberriktningen.
Problemt är när man spikar panel/råspont.
Denna krymper tvärs längden med glipor som följd.
Jag har varit med om råspont som torkat och hoppat ur sponten i sponten.

/THrax
Denna råspont som "torkar isär" i sponten har jag också sett :( Den gången torkade det isär under en helg.. Jag har mkt svårt att tro att virke som krymper så mycket är torkat överhuvudtaget...
Varför heter det "råspont" förresten (dum fråga kanske)?
Det är inte så att råspont är rått hyvlat virke´, alltså inte torkat överhuvudtaget?
F.n vad pinsamt att inte kunna detta efter flera år i branschen :-[
 
Kommer troligen av råsågad eller råklyvd, rå (ohyvlad yta).

/Thrax
 
Har hört att om man sågar virket innan det torkat tillräkligt kan man få det omvända, dvs en bit med kärnsidan utåt blir konvex då den borde bli konkav...

Så blev min huspanel.... Skitvirke.

/Thrax
 
Virket ska INTE torka innan sågning, men om det nu har börjat torka så kan det bli lite konstiga fenomen.
Krympningen är inte lätt att förutse eftersom den även är densitetsberoende..

Vårveden och vinterveden i årsringarna krymper alltså inte lika. Samma gäller att det är skillnad mellan kärnved och splintved.

Förhållandet vid krympning från rått tillstånd till 18-20% är (tangentiellt, radiellt, axiellt) 2 / 1 / 0,1
SÅ svaret på ursprungsfrågan är alltså att det är försumbart  :)
 
Så när jag sågar själv på ortens bondsåg, så ska jag såga timret på våren om jag tagit det på vintern?

/Thrax
 
thrax skrev:
Så när jag sågar själv på ortens bondsåg, så ska jag såga timret på våren om jag tagit det på vintern?

/Thrax
Visst ska du det, ju färskare desto bättre!

Torrt timmer kan vara rent svårsågat, många bonnsågar har ett arrangemang för att kunna tillsätta vatten i skäret vid sådana tillfällen.
 
Ubbe: Varför ska det inte torka innan? Jag tänker mest på fiolbyggarna som i många år torkade sina 'klabbar' innan de slutligen tog bort limmet från ändträt och började såga upp sina lock och bottnar. För mig känns det mer logiskt, men du verkar ha pejjl på det där och kan förklara.
 
Hej,

Jag tycker att man som köpare skall ställa krav på "brukartort" från sågeriet. Att få leveranser med 17-18% är förkastligt för faktumet är att om man ska definera kvalitékrav på virket är enda chansen att följa upp den om man har rätt fuktkvot.
 
dogen skrev:
Ubbe: Varför ska det inte torka innan? Jag tänker mest på fiolbyggarna som i många år torkade sina 'klabbar' innan de slutligen tog bort limmet från ändträt och började såga upp sina lock och bottnar. För mig känns det mer logiskt, men du verkar ha pejjl på det där och kan förklara.
Det blir svårare att såga i torkat tillstånd helt enkelt, men för enstaka specialbitar funkar det säkert...

Några problem att brottas med vid sågning av torrt virke:
* Det dammar mer = sämre arbetsmiljö och brandfarligt.
* Skadeinsekter angriper torrt timmer
* Furustockar som lagras får blånadsskador

Är stocken bara delvis torkad, dvs från mantelytan och en bit in får man först problem att såga rätt mått. Risken är stor att sågklingan styrs pga skillnaden i hårdhet i "gränslandet" (samma problem uppkommer vid sågning av delvis fruset timmer) mellan torrt och rått trä.
När man sedan torkar gör längdutvidgningen att man kan få riktigt kass måttnogrannhet som t.ex. kilformade plankor etc.

Att köpa virke som är torrare än vad man behöver är inte heller så bra ;) Torkningen från 17-18% ner till 8% tar ungefär en vecka extra i virkestorken vilket gör att priset drar iväg. Det snickartorra virket (8%) från sågen kan inte lagras utomhus speciellt länge innan det "återfuktats" igen. Fundera över anledningen till att inomhuspanel, lister mm ofta är förpackade i täta plastförpacknignar på brädgården ;) Den extra torkningen gör dessutom att det kryper fram mer kåda, kvistar kryper ur och det blir fler krokiga bitar etc.
Oavsett vilken fuktkvot virket man köper har så kommer man inte ifrån att det måste "konditioneras" i den miljö där det ska användas. Trä är ett levande material och kommer alltid att röra lite på sig under olika årstider.

På sågverket sorteras virket EFTER torkningen, dvs att de bitar som blivit väldigt krokiga etc sorteras ut redan där, men de allra flesta kvalitéer godkänner ett visst antal felsorterade bitar så man får som konsument alltid räkna med ett visst antal som går bort.
 
Varning!!!!!
Om du bygger in virke som håller 17-18% så räkna med att du har mögel i konstruktionen inom ett år. Vi håller på med mycket fuktskador, och allt över 15% bedömmer vi som risk.
Spikar du upp virke som håller 17% och sedan låter det stå med lite värme och ventilation på, så är det inga problem. Problemet är om du sätter upp stommen, isolerar och sedan plastar igen allt sammans i ett svep. Då får virket ingen chans att torka ur. Vår erfarenhet är att det man bygger in skall ligga under 12% för att inte riskera mögelproblem.
Lycka till// Tartan
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.