De bygger en box på 25 pelare vid Siljan – Grand Designs

När Lise och Gian ska bygga sina drömmars sommarhus väljer de bort både Frankrike och Italien för en spektakulär tomt i Dalarna, där de låter de mest radikala arkitekterna som finns fritt rita huset. Huset blir i allt annat än traditionell dalastil. Dessutom är allt extremt; specialritat, specialtillverkat och framför allt obeprövat. 

Fakta om sommarhuset 25 pelare

Arkitekter: Office, Kersten Geers och David van Severen. 
Byggherrar: Lise Coirier och Gian Giuseppe Simeone
Plats: Plintsberg Leksand vid Siljan, Dalarna
Budget: 12,5 miljoner kr 
Boyta: 200 kvm
Stomme: KL-trä
Grund: 25 pelare 35 cm i diameter, 3-8,5 meter höga
Övriga material: Genomgående furu, glas och obehandlad aluminium. 
Byggtid: 2019-2024

Ett konstnärspar med höga ambitioner

Lise och Gian bor till vardags i Bryssel, där de driver ett galleri. Han är arkeolog och konsthistoriker, hon är journalist och författare. Det är i Dalarna, där Gians svenska mamma Barbro semestrade med honom som barn, som de bestämmer sig för att bygga sitt drömhus.

Läs mer: Grand Designs Sverige - alla avsnitt + info om serien

De hade kunnat välja Italien eller Frankrike som de först funderat på, men det blev Sverige.

– Dalarna är den perfekta kombinationen av vildmark, natur och kultur, säger Lise.

En tomt med hänförande utsikt

Tomten de har köpt är skogsbevuxen, bergig och med milsvid utsikt över Siljan. Här vill de skapa något som speglar deras livsstil, något extremt som ska märkas.

De kontaktar det radikala belgiska arkitektkontoret Office, med Kersten Geers och David van Severen i spetsen och ger dem i stort sett fria händer. Resultatet? En sandwichformad låda i trä och aluminium som balanserar på 25 pelare mellan tre och åtta meter höga.

– Det är en låda. På pelare. Med utsikt. Det är allt, förklarar Gian med ett leende.

En skog av pelare

Det färdiga huset kommer att vara på 200 kvadratmeter i öppen planlösning, där furu, glas och obehandlad aluminium dominerar. Golv, väggar, tak, allt är specialdesignat. De massiva furupelarna kommer att skapa en sorts inomhusskog, som både bär huset och delar upp det i rum. Det finns inga väggar i traditionell bemärkelse, men ändå en tydlig rumslighet.

Köket kommer att vara centralt placerat, det finns tre sovrum, badrum, bastu och en vinterträdgård. Väggarna blir av glas, även inomhus. Skjutdörrar och draperier ska ge den avskildhet de behöver.

Taket kommer att kläs i perforerad aluminium för att inte blända grannarna. Två uppfällda skärmar reglerar ljus och insyn och en till och med skyddar soldäcket från nordanvinden. En smal aluminiumtrappa leder från den grusade tomten upp till terrassen, där du “svävar på moln”, enligt programledaren Mark Isitt.

Utmaning att förankra pelarna i berget

Till sin hjälp har de byggledaren Emma Lundqvist som beskriver projektet som det mest krävande hon varit med om. Slänten har förvandlats till ett grustag för att kunna förankra huset i berget. Men det som såg enkelt ut på ritning visade sig vara allt annat än smidigt.

Ursprungsplanen var att borra 24 hål i berget för att förankra pelarna, men berget föll bara sönder. Istället tvingas de gjuta i etapper och forma om hela tomten för att sedan återställa den. De massiva fundamenten döljer de sedan med grus och stenblocken måste läggas tillbaka. Markarbeten blir ofta en dyr överraskning, tyvärr.

– Det ligger så mycket pengar i backen. Och ännu fler timmar, säger Emma.

Arkitekterna besöker byggarbetsplatsen

För arkitekterna är det viktigt att slutresultatet ser så "orört" ut som möjligt. Men när teori möter svensk byggstandard blir det kollision. Plåtdetaljerna är för tunna, blecket i fönsterkarmen klarar inte kraven. Det blir stopp. Byggaren vägrar ta ansvar för något som inte är godkänt – och försäkringsbolaget säger nej. När de diskuterar fram en lösning står bygget stilla i tre månader.

Diskussionerna blir intensiva. Ska huset byggas enligt ritning – eller enligt regelbok? Efter tre månaders diskussion väljer de att gå på arkitektens linje.

– I Sverige verkar det finnas en stark säkerhetskultur, säger Gian. Men risker finns alltid och ibland måste man våga.

Teknik på hög höjd

I september 2023 är det äntligen dags att resa huset. Golvbjälklaget byggs först – fem meter upp i luften, på en temporär ställning. Sedan hissas de massiva pelarna upp och sänks ner i sina förberedda hål. Normalt bygger man från marken och uppåt. Här gör man tvärtom.

Pelarna, 35 cm i diameter, är specialtillverkade i Norge på norra Europas största svarv eftersom inget svenskt snickeri vågade ta på sig jobbet. Normalt svarvas flaggstänger och telefonstolpar där. 

Det tar tre dygn inan alla pelare på plats. Hela bjälklaget hänger i specialdesignade kragar, för att få en helt slät undersida. 

Mark Isitt avsynar slutresultatet

Mark Isitt är mäkta imponerad när han närmar sig det färdiga huset. 

– Wow! En skir låda som står på tändstickstunna ben, en nästan otäck balans, utbrister han.

Samtidigt som huset är så reducerat i sitt uttryck, så har det något nästan monumentalt över sig. 

När Mark kommer in är det som att ströva i en skog. Trots att huset är så långt ifrån en dalastuga man kan komma, så finns här ett släktskap genom de massiva stockarna. 

Det finns inga traditionella väggar, men ändå känns det som rum. Stockarna fungerar som rumsavdelare, men här finns också skjutdörrar med glas i. Glasväggarnas aluminiumramar är likadana som i fasaden. 

Vill man vara privat, drar man bara för draperierna. 

Det var utsikten som motiverade dem att bygga huset. Men sedan har de takterrassen också.  Där uppe blir man mållös och svävar på moln.

Mark tittar på den lilla plåten som de diskuterade i tre månader.  Det blev en del diskussioner mellan arkitekten och byggaren, men de gick på arkitektens linje hela vägen. Lite risker får man ta, tycker de.

– Det verkar finnas en stark säkerhetskultur i Sverige. Allt måste hålla i en evighet. Men risker finns alltid, säger de. Vi är inte så rädda för den här typen av problem.   

Höll de budget?

Budget var satt till 12,5 miljoner, men till slut landade de på 16–17 miljoner kronor. De fick sälja tillgångar för att klara det. Men ångrar de sig?

Nej, deras dröm har blivit förverkligad.