BKRs regler - nytta och rimlighet?
Hej
Min första post på forumet så jag går ut hårt med ett alldeles för långt inlägg
. Jag har läst det mesta här i badrumsavdelningen med intresse men undrar kanske lite kort över vinsterna med att följa byggkeramikrådets regler så slaviskt när man utför arbetet själv. Det verkar råda en sorts rädsla för följderna av att avvika eller göra det minsta annorlunda.
Den mest framhållna motiveringen tycks í första hand vara att det är ett försäkringskrav.
Får man ingen ersättning alls om arbetet avviker på någon eller några punkter av vad som står I byggkeramikrådets anvisningar?
Så illa tycks det iaf faktiskt inte vara om man läser byggahus artikeln:
http://www.byggahus.se/bygga/badrum.htm
citat:
Att arbetet är fackmässigt utfört innebär att arbetet är utfört enligt GVK: s ”Råd och anvisningar” eller PER: s branschregler. Men för den sakens skull betyder inte fackmässigt utfört att arbetet nödvändigtvis behöver vara utfört av fackman. Men man ska komma ihåg att vid eventuell skada skickar försäkringsbolaget ut en besiktningsman som kontrollerar om arbetet var fackmässigt utfört, bland annat genom kvalitetsdokumentet. Är det inte så, får man inte ut full ersättning. ”
Sveriges Försäkringsförbund säger alltså där uttryckligen att avvikelser i praktiken inte innebär att man inte får någon ersättning alls utan snarare att den riskerar att reduceras en hel del efter bedömning.
Full ersättning låter ju bra och torde väl innebära att de flesta kostnader för material och hantverkare täcks men har man ändå för vana att utföra allt arbete själv så finns väl chansen att även en kraftigt reducerad ersättning täcker rentav större delen av allt material som ska ersättas vid en normal fuktskada som beror på fallerande tätskikt iaf.
För många känns säkert en sådan ovisshet om eventuell ersättningsnivå säkert otillfredsställande på många sätt men kanske en kalkylerad risktagning värd att överväga för ”gör det självaren” iaf?
Som gör det självare har man förmodligen ändå tagit en risk men också sparat en beydande summa pengar.
Här skulle man naturligtvis vilja höra en historia från verkliga livet om en gör det självaren med massiva fuktskador som verkligen fick ut en full ersättning eftersom allt var så bra utfört.
Nåväl vad händer om man som ”gör det självare” följer reglerna fullständigt slaviskt till punkt och pricka och trots det får en fuktskada som beror på något sällsynt otursamt problem med tätskiktet?
Inte heller då får man ju full ersättning om man lusläser några av de vanligare försäkringsvillkoren. Jag tar bara som exempel skrivningen i Folksams villkor.
Citat:
“ I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstått”
Man kan alltså enligt förskringsvillkoren inte direkt räkna med några pengar alls för varken tätskikt, kakel, fogmassa, och hantverkare som fixar det vid en sådan fuktskada med läckage genom tätskikt trots att man ens följt byggkeramikrådets regler slaviskt.
Naturligtvis inser jag att följa reglerna noga alltid är den mesta logiska vägen att få ett problemfritt badrum och minst problem med försäkringsbolag vid skadeanmälan men samtidigt så verkar det rimligt att väga merkostnaderna och kanske tid utan våtrum (som iaf jag tror kan bli ganska betydande I en del äldre hus av byggtekniska skäl) mot vad en eventuell skadeanmälan skulle resultera I för ersättningsnivå.
Att det genom tiderna innan den 1 juli förekommit konstruktioner som är annorlunda än de där beskrivna men som ändå fungerade ytterst tillfredställande ur fuktsynpunkt torde väl ändå vara troligt?
Sedan kan man ju undra om verkligen försäkringsbolaget skulle föredra om man behåller t ex ett uselt utfört 80-talsbadrum och ersätter det mer ymnigt (låta säga 40 % eller så efter åldersavdrag) än om man man faktiskt investerar i ett kraftig förbättrat badrum med rejält tätskikt idag som dock på någon punkt ändå skulle råka avvika från byggkeramikrådets anvisningar.
Var ligger fö försäkringsbolagen motprestation om man bygger om till 100% BKR? Det känns eg inte som om löfte om "full ersättning" är en tillräcklig kompensation utan en mer rimlig morot borde kanske vara lägre premie och/eller minskad självrisk mm Jag har inte koll på om det redan råkar finnas några sådana fördelar.
En annan vanlig motivering tycks vara att man inte skulle våga sälja hus som skulle avvika från reglerna. Kan man sälja hus i allmänhet som har badrum som är byggda före 1 juli och därför inte följer reglerna så borde man naturligtvis även våga sälja ett med badrum från efter 1 juli som har mer eller mindre avvikelser från byggkeramikrådets regler. Om man bara dokumenterar och tar bilder på allt som är gjort och har gjort ett gott arbete så har jag svårt att se problemet vid en eventuell försäljning. Mindre betalt för huset kanske? Javisst men återigen måste man ju väga merkostnader och ev tid utan våtrum vid kanske väldigt omfattande förändringar för att leva upp till alla de krav som ställs i byggkeramikrådets regler.
Sammanfattningsvis. Jag gillar BKR´s våtrumsregler och ser visst nyttan med dem men saknar ibland någon sorts rimlighets och kostnadsperspektiv i att följa dem så slaviskt i detalj för just gör det självaren.
Situationen och jämförelsen med hantverkaren som ska lämna garantier etc känns trots allt inte helt identisk och jämförbar.
Ibland får man intrycket att fokus ligger mest på att vara paragrafryttare i BKRs lilla pamflett snarare än att det faktiskt i första hand handlar om att fixa ett promlemfritt och fungerande badrum.
Alla hus är nog inte precis lika hypermoderna och lätt anpassningsbara till precis alla dessa BKR-villkor, t ex av åldersrelaterade konstruktionsskäl (vattenledningsdragningar, avlopp, bjälkkonstruktioner mm) Jag tror att det är möjligt att få ett bra resultat även med någon/några avvikelser.
Hur noga man än är så kan man nog vara säker på att nya regler tilkommit och är annorlunda om säg 5 år.
Vad tycker ni? Någon här som vågat göra något litet övertramp men som ändå sover gott ?
Till sist och lite ”off topic”. Jag åkade vara inne på en bygghandel och frågade om den nya glasproc skivan som ju verkar vara ett vettig nytt alternativ . Killen där bara suckade och sa de hade den inne men att det nog blir en kortlivad produkt. Enligt honom var den tydligen riktigt jobbig att hantera. Det dammade en hel del och glasfibern gjorde den så svårarbetad och rent hälsovådligt ”stickig” att flera som jobbar yrkesmässigt redan aviserat att de kommer att vägra att befatta sig med dem.
Jag vet inte om han överdrev lite men efter den beskrivningen passar jag nog iaf jag på den produkten. Någon som är nöjd med att jobba med dem trots allt?
Hoppas att mitt inlägg inte är hädelse och innebär omedelbar portning men jag kan nog tycka att en del skrivningar i BKRs regelverk trots mycket som är bra och goda amitioner gått rent överstyr här o där.
Ha det gott och vänliga hälsningar / Bo
Min första post på forumet så jag går ut hårt med ett alldeles för långt inlägg
. Jag har läst det mesta här i badrumsavdelningen med intresse men undrar kanske lite kort över vinsterna med att följa byggkeramikrådets regler så slaviskt när man utför arbetet själv. Det verkar råda en sorts rädsla för följderna av att avvika eller göra det minsta annorlunda.
Den mest framhållna motiveringen tycks í första hand vara att det är ett försäkringskrav.
Får man ingen ersättning alls om arbetet avviker på någon eller några punkter av vad som står I byggkeramikrådets anvisningar?
Så illa tycks det iaf faktiskt inte vara om man läser byggahus artikeln:
http://www.byggahus.se/bygga/badrum.htm
citat:
Att arbetet är fackmässigt utfört innebär att arbetet är utfört enligt GVK: s ”Råd och anvisningar” eller PER: s branschregler. Men för den sakens skull betyder inte fackmässigt utfört att arbetet nödvändigtvis behöver vara utfört av fackman. Men man ska komma ihåg att vid eventuell skada skickar försäkringsbolaget ut en besiktningsman som kontrollerar om arbetet var fackmässigt utfört, bland annat genom kvalitetsdokumentet. Är det inte så, får man inte ut full ersättning. ”
Sveriges Försäkringsförbund säger alltså där uttryckligen att avvikelser i praktiken inte innebär att man inte får någon ersättning alls utan snarare att den riskerar att reduceras en hel del efter bedömning.
Full ersättning låter ju bra och torde väl innebära att de flesta kostnader för material och hantverkare täcks men har man ändå för vana att utföra allt arbete själv så finns väl chansen att även en kraftigt reducerad ersättning täcker rentav större delen av allt material som ska ersättas vid en normal fuktskada som beror på fallerande tätskikt iaf.
För många känns säkert en sådan ovisshet om eventuell ersättningsnivå säkert otillfredsställande på många sätt men kanske en kalkylerad risktagning värd att överväga för ”gör det självaren” iaf?
Som gör det självare har man förmodligen ändå tagit en risk men också sparat en beydande summa pengar.
Här skulle man naturligtvis vilja höra en historia från verkliga livet om en gör det självaren med massiva fuktskador som verkligen fick ut en full ersättning eftersom allt var så bra utfört.
Nåväl vad händer om man som ”gör det självare” följer reglerna fullständigt slaviskt till punkt och pricka och trots det får en fuktskada som beror på något sällsynt otursamt problem med tätskiktet?
Inte heller då får man ju full ersättning om man lusläser några av de vanligare försäkringsvillkoren. Jag tar bara som exempel skrivningen i Folksams villkor.
Citat:
“ I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstått”
Man kan alltså enligt förskringsvillkoren inte direkt räkna med några pengar alls för varken tätskikt, kakel, fogmassa, och hantverkare som fixar det vid en sådan fuktskada med läckage genom tätskikt trots att man ens följt byggkeramikrådets regler slaviskt.
Naturligtvis inser jag att följa reglerna noga alltid är den mesta logiska vägen att få ett problemfritt badrum och minst problem med försäkringsbolag vid skadeanmälan men samtidigt så verkar det rimligt att väga merkostnaderna och kanske tid utan våtrum (som iaf jag tror kan bli ganska betydande I en del äldre hus av byggtekniska skäl) mot vad en eventuell skadeanmälan skulle resultera I för ersättningsnivå.
Att det genom tiderna innan den 1 juli förekommit konstruktioner som är annorlunda än de där beskrivna men som ändå fungerade ytterst tillfredställande ur fuktsynpunkt torde väl ändå vara troligt?
Sedan kan man ju undra om verkligen försäkringsbolaget skulle föredra om man behåller t ex ett uselt utfört 80-talsbadrum och ersätter det mer ymnigt (låta säga 40 % eller så efter åldersavdrag) än om man man faktiskt investerar i ett kraftig förbättrat badrum med rejält tätskikt idag som dock på någon punkt ändå skulle råka avvika från byggkeramikrådets anvisningar.
Var ligger fö försäkringsbolagen motprestation om man bygger om till 100% BKR? Det känns eg inte som om löfte om "full ersättning" är en tillräcklig kompensation utan en mer rimlig morot borde kanske vara lägre premie och/eller minskad självrisk mm Jag har inte koll på om det redan råkar finnas några sådana fördelar.
En annan vanlig motivering tycks vara att man inte skulle våga sälja hus som skulle avvika från reglerna. Kan man sälja hus i allmänhet som har badrum som är byggda före 1 juli och därför inte följer reglerna så borde man naturligtvis även våga sälja ett med badrum från efter 1 juli som har mer eller mindre avvikelser från byggkeramikrådets regler. Om man bara dokumenterar och tar bilder på allt som är gjort och har gjort ett gott arbete så har jag svårt att se problemet vid en eventuell försäljning. Mindre betalt för huset kanske? Javisst men återigen måste man ju väga merkostnader och ev tid utan våtrum vid kanske väldigt omfattande förändringar för att leva upp till alla de krav som ställs i byggkeramikrådets regler.
Sammanfattningsvis. Jag gillar BKR´s våtrumsregler och ser visst nyttan med dem men saknar ibland någon sorts rimlighets och kostnadsperspektiv i att följa dem så slaviskt i detalj för just gör det självaren.
Situationen och jämförelsen med hantverkaren som ska lämna garantier etc känns trots allt inte helt identisk och jämförbar.
Ibland får man intrycket att fokus ligger mest på att vara paragrafryttare i BKRs lilla pamflett snarare än att det faktiskt i första hand handlar om att fixa ett promlemfritt och fungerande badrum.
Alla hus är nog inte precis lika hypermoderna och lätt anpassningsbara till precis alla dessa BKR-villkor, t ex av åldersrelaterade konstruktionsskäl (vattenledningsdragningar, avlopp, bjälkkonstruktioner mm) Jag tror att det är möjligt att få ett bra resultat även med någon/några avvikelser.
Hur noga man än är så kan man nog vara säker på att nya regler tilkommit och är annorlunda om säg 5 år.
Vad tycker ni? Någon här som vågat göra något litet övertramp men som ändå sover gott ?
Till sist och lite ”off topic”. Jag åkade vara inne på en bygghandel och frågade om den nya glasproc skivan som ju verkar vara ett vettig nytt alternativ . Killen där bara suckade och sa de hade den inne men att det nog blir en kortlivad produkt. Enligt honom var den tydligen riktigt jobbig att hantera. Det dammade en hel del och glasfibern gjorde den så svårarbetad och rent hälsovådligt ”stickig” att flera som jobbar yrkesmässigt redan aviserat att de kommer att vägra att befatta sig med dem.
Jag vet inte om han överdrev lite men efter den beskrivningen passar jag nog iaf jag på den produkten. Någon som är nöjd med att jobba med dem trots allt?
Hoppas att mitt inlägg inte är hädelse och innebär omedelbar portning men jag kan nog tycka att en del skrivningar i BKRs regelverk trots mycket som är bra och goda amitioner gått rent överstyr här o där.
Ha det gott och vänliga hälsningar / Bo
Hej, och välkommen..
Det var ett rejält startinlägg!
Jag kan instämma i det mesta av det du skriver. Jag känner också att BKR:s skärpning av reglerna nu vid halvårsskiftet har gått lite för långt. Jag tror inte att det egentligen fanns någon bra statistik som visade på mycket fuktskador i badrum gjorda enligt de gamla reglerna på ett KORREKT sätt.
Jag tror också att många behöver slå en signal till sitt försäkringsbolag och efterhöra hur mycket som verkligen ersätts om det skulle uppkomma en fuktskada i badrummet, som kan påvisas bero på ett möjligen felaktigt utfört tätskikt. Jag tänker på ditt citat från Folksams villkor "I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstå". Har man sedan räknat bort självrisken och åldersavdraget, ja vad återstår då?
Länken du hänvisar till på byggahus.se behöver nog ha en uppdatering då den är skriven före regelförändringarna 2007-07-01.
Det var ett rejält startinlägg!
Jag kan instämma i det mesta av det du skriver. Jag känner också att BKR:s skärpning av reglerna nu vid halvårsskiftet har gått lite för långt. Jag tror inte att det egentligen fanns någon bra statistik som visade på mycket fuktskador i badrum gjorda enligt de gamla reglerna på ett KORREKT sätt.
Jag tror också att många behöver slå en signal till sitt försäkringsbolag och efterhöra hur mycket som verkligen ersätts om det skulle uppkomma en fuktskada i badrummet, som kan påvisas bero på ett möjligen felaktigt utfört tätskikt. Jag tänker på ditt citat från Folksams villkor "I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstå". Har man sedan räknat bort självrisken och åldersavdraget, ja vad återstår då?
Länken du hänvisar till på byggahus.se behöver nog ha en uppdatering då den är skriven före regelförändringarna 2007-07-01.
Hej
Jag har läst flera trådar nu kring de nya tätskickten och den förvirring som faktiskt finns kring dessa. Har själv åsikter kring de det nu ställda krav på ånggenomgångmotstånd och tycker generellt att det är bra i villor med träbjälklag och skivkonstruktioner i vägg. Nu är inte alla hus byggda på det sättet.
Vad min reflektion är kring just denna tråd är att många fokuserar på tätskicktet och dess utförande. Jag kan säga att jag har sett perfekt utfört tätskicktsarbete som sedan har beklätts med keramik (plattor) och som då är gjort enligt alla konstens regler för en plattsättare. När sedan plattisen har lämnat rummet så kommer snickaren och rörisen och borrar sönder alla väggar för att montera duschblandare, rördragningar, hängare, skåp osv. Alla dessa hål ska tätas och idag är jag ytterst tveksam att ifall det görs med t.ex. våtrumssilikon att detta uppfyller de nya reglerna i enlighet med ånggenomgångsmotstånd. Dessutom så finns de ju de som inte använder rätt tätmassor av alla möjliga olika anledningar okunskap, slöhet osv.
Då kommer vi till folksams villkor "I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstå" Ja ifall man borrat upp något och misslyckats med tätningen, vem står för den skadan?
Trevlig helg allihop
Jag har läst flera trådar nu kring de nya tätskickten och den förvirring som faktiskt finns kring dessa. Har själv åsikter kring de det nu ställda krav på ånggenomgångmotstånd och tycker generellt att det är bra i villor med träbjälklag och skivkonstruktioner i vägg. Nu är inte alla hus byggda på det sättet.
Vad min reflektion är kring just denna tråd är att många fokuserar på tätskicktet och dess utförande. Jag kan säga att jag har sett perfekt utfört tätskicktsarbete som sedan har beklätts med keramik (plattor) och som då är gjort enligt alla konstens regler för en plattsättare. När sedan plattisen har lämnat rummet så kommer snickaren och rörisen och borrar sönder alla väggar för att montera duschblandare, rördragningar, hängare, skåp osv. Alla dessa hål ska tätas och idag är jag ytterst tveksam att ifall det görs med t.ex. våtrumssilikon att detta uppfyller de nya reglerna i enlighet med ånggenomgångsmotstånd. Dessutom så finns de ju de som inte använder rätt tätmassor av alla möjliga olika anledningar okunskap, slöhet osv.
Då kommer vi till folksams villkor "I våtutrymme betalas inte skada på det ytskikt inklusive tätskikt genom vilket läckaget uppstå" Ja ifall man borrat upp något och misslyckats med tätningen, vem står för den skadan?
Trevlig helg allihop
Ja, spontant är det väl den som höll i borrmaskinen..ridd_sten skrev:
Har jag som innehavare satt upp en handdukskrok, så är det ju jag själv.
Har rörkrökaren monterat upp ett fäste till ett rör, så är det ju han.
Problemet är väl som sagt att det med de nya reglerna väl blir fullkomligt omöjligt att eftermontera något överhuvudtaget.
Hej igen
Som en liten uppföljning av den här tråden så har jag idag ringt Sveriges försäkringsförbund eftersom deras Jurist Staffan Moberg tidigare har uttalat sig i en artikel här på Bygga Hus.
Jag blev där (Sveriges försäkringsförbund ) bollad runt en tre fyra samtal innan jag till slut hamnade hos informationsansvarig Margareta Lindkvist.
Ingen där inklusive informationsansvarig kunde dock ge några som helst svar på om den här typen av skrivningar i avtal är rimliga eller bu eller bä om vad en mindre avvikelse från reglerna skulle kunna innebära för risker med eventuell utebliven ersättning. Jag blev istället hänvisad till Konsumenternas försäkringsbyrå.
Bollen rullar därför vidare till Konsumenternas försäkringsbyrå och konsumentverket
http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/
Jag ska försöka kontakta dem och se hur de ser "konsumenträttsligt" på saken och redovisar naturligtvis här om det finns intresse.
En annan tanke framöver är att prata med flera olika försäkringsbolag för att få en överblick i om olika bolag skiljer sig i det här avseendet och kanske en sammanställning över de som har en mer generös policy vid avvikelser.
Naturligtvis finns det ingen anledning att välja ett försäkringssbolag och fortfarande betala full premie om det innebär allt för godtyckliga avtalsregler eller som helt utesluter att du kan få någon ersättning vid minsta avvikelse.
mvh Bo
Som en liten uppföljning av den här tråden så har jag idag ringt Sveriges försäkringsförbund eftersom deras Jurist Staffan Moberg tidigare har uttalat sig i en artikel här på Bygga Hus.
Jag blev där (Sveriges försäkringsförbund ) bollad runt en tre fyra samtal innan jag till slut hamnade hos informationsansvarig Margareta Lindkvist.
Ingen där inklusive informationsansvarig kunde dock ge några som helst svar på om den här typen av skrivningar i avtal är rimliga eller bu eller bä om vad en mindre avvikelse från reglerna skulle kunna innebära för risker med eventuell utebliven ersättning. Jag blev istället hänvisad till Konsumenternas försäkringsbyrå.
Bollen rullar därför vidare till Konsumenternas försäkringsbyrå och konsumentverket
http://www.konsumenternasforsakringsbyra.se/
Jag ska försöka kontakta dem och se hur de ser "konsumenträttsligt" på saken och redovisar naturligtvis här om det finns intresse.
En annan tanke framöver är att prata med flera olika försäkringsbolag för att få en överblick i om olika bolag skiljer sig i det här avseendet och kanske en sammanställning över de som har en mer generös policy vid avvikelser.
Naturligtvis finns det ingen anledning att välja ett försäkringssbolag och fortfarande betala full premie om det innebär allt för godtyckliga avtalsregler eller som helt utesluter att du kan få någon ersättning vid minsta avvikelse.
mvh Bo
Det vore minst sagt spännande.Bobo99 skrev:
Vi kanske skulle starta en tråd, där vi samlar upp info från respektive försäkringsbolag.
Men det får väl bli under rätt kategori.
Dessvärre tror jag resultatet kommer att variera även inom samma bolag beroende på vilken skadehandläggare man frågar..
Hej igen
Jag har nu pratat med Konsumenternas försäkringsbyrå (Mats Sjögren tror jag) för att få en konsumenträttslig bedömning av vad som händer för försäkringstagaren om man avviker från BBV vid renovering.
Jag fick visst medhåll för mina synpunkter men....
Enligt Konsumenternas försäkringsbyrå så har man i kända fall hitills gått på linjen att den här typen av avtalsskrivning gör att avvikelser ger försäkringbolagen rätt att HELT neka ersättning.
Ingen har dock såvitt de kände till drivit linjen att våttrummet skulle följa branchreglerna i "tillräcklig" nära utsträckning för att ge en partiell ersättning så det finns ingen praxis och alltså inget man kan räkna med.
De beräftade också att om du har ett äldre badrum med gamla våtrumstapeter utan tätskikt så har du en bättre garanterad ersättning än om du gör nytt och förbättrar men råkar avvika på någon eller några punkter från BBV. Det finns alltså paradoxalt nog en fördel i att behålla och duscha ditt gamla läckande våtrum sönder och samman (versus att bygga nytt och avvika det minsta från BBV) . För blir det fuktskador som följd då så får man följdaktligen i praktiken ett mycket bättre "startbidrag" till ett nytt våtrum.
Ha det / Bo
Jag har nu pratat med Konsumenternas försäkringsbyrå (Mats Sjögren tror jag) för att få en konsumenträttslig bedömning av vad som händer för försäkringstagaren om man avviker från BBV vid renovering.
Jag fick visst medhåll för mina synpunkter men....
Enligt Konsumenternas försäkringsbyrå så har man i kända fall hitills gått på linjen att den här typen av avtalsskrivning gör att avvikelser ger försäkringbolagen rätt att HELT neka ersättning.
Ingen har dock såvitt de kände till drivit linjen att våttrummet skulle följa branchreglerna i "tillräcklig" nära utsträckning för att ge en partiell ersättning så det finns ingen praxis och alltså inget man kan räkna med.
De beräftade också att om du har ett äldre badrum med gamla våtrumstapeter utan tätskikt så har du en bättre garanterad ersättning än om du gör nytt och förbättrar men råkar avvika på någon eller några punkter från BBV. Det finns alltså paradoxalt nog en fördel i att behålla och duscha ditt gamla läckande våtrum sönder och samman (versus att bygga nytt och avvika det minsta från BBV) . För blir det fuktskador som följd då så får man följdaktligen i praktiken ett mycket bättre "startbidrag" till ett nytt våtrum.
Ha det / Bo