Bygga bastu - den finska bastubadarens bästa tips

I Finland är bastubadandet en nationell angelägenhet. För en finsk arkitekt är det närapå ett lika stort uppdrag att rita en bastu som att rita en kyrka. Här berättar arkitekt Anders Hamrin om att bygga och bada bastu.

Dusch och avkopplingsrum i anslutning till Bastun

I Finland behöver inte bastun nödvändigtvis ligga i anslutning till en dusch. Tvagningen görs istället inne i bastun med hjälp av hinkar eller ett kar med vatten som värms upp automatiskt av bastuvärmen.

Här i Sverige är vi däremot vana vid att ha en dusch utanför, där man också kan svalka av sig mellan stunderna i bastuvärmen.

Det man i Finland däremot är noga med är att det finns ett avkopplingsrum utanför bastun. Det är också något som svenskarna börjar tänka på.

– När man är klar i bastun är det skönt att sitta en stund och vila, säger Anders Hamrin. Då kan man dricka något kallt och kanske äta en bit för att återställa vätskebalansen.

Bygga själv - traditionella sättet att ventilera bastun

Har man tänkt att bygga en bastu på egen hand finns det en del att tänka på. Beroende på hur byggkunnig man är finns det olika vägar att gå. Är man van är det förstås roligt att bygga hela rummet själv. För den mindre händige finns det färdiga byggsatser.

– När man bygger bastu är det viktigt att tänka på luftgenomströmningen, säger Anders Hamrin. Det är särskilt viktigt om man tänker bygga en bastu i källaren där det lätt kan bli lite unket.

Ventilen för inluft till bastun ska helst sitta vid golvet, under aggregatet. Frånluftsventilen placeras ovanför översta laven, diagonalt över rummet, och ska helst leda ut i det fria.

Det här traditionella sättet att ventilera bastun bygger på självdrag och ger ganska stora temperaturskillnader mellan golv och tak. Det kan vara en fördel om man bastar med barn, som kanske föredrar den lägre temperaturen vid golvet.

Vill man ha en jämnare temperatur i bastun finns det andra metoder. Hör med leverantören, det är viktigt att ventilation och aggregat stämmer överens.

Viktiga mått på lavarna

Oavsett hur stor bastun är finns det några mått som är viktiga att hålla sig till.

För att man ska få plats ordentligt, bland annat för att löga sig, piska sig med björkris, bör det vara 1,10 meter mellan översta laven och taket. Och fötterna bör inte vara lägre än värmehärdens överkant.

– I Sverige har vi en tendens att sitta vid golvet i bastun, säger Anders Hamrin. I Finland däremot vill man sitta högt, där det är varmt.

Personligen anser jag att det inte behövs en lav nere vid golvet, det räcker med ett steg eller kanske bara en pall, för att komma upp på fotlaven.

Många tycker om att ligga ner i bastun och då måste man tänka på att göra lavarna tillräckligt stora, minst 70 centimeter breda och två meter långa.

Träslag, isolering och golv

Gran är ett vanligt träslag i bastur, men det finns mycket annat att välja på. Asp lämpar sig också bra eftersom det är värmeisolerande och därför svalare att sitta på. Nya träslag på den svenska marknaden är till exempel abachi, ceder och hemlock.

– Furu tycker jag man ska undvika eftersom det gärna kådar sig och rinner, säger Anders Hamrin.

Isoleringen är också en viktig detalj. Hur tjock isolering som krävs beror på om bastun står mot en innervägg eller yttervägg, eller om den ligger i ett fristående hus. Ansluter bastun mot en isolerad yttervägg måste man se till att det finns en luftspalt på 20 millimeter.

Vad ligger på golvet? Är det befintliga golvet av betong är det fullt tillräckligt att måla det. Vill man ha ett snyggare golv kan man välja klinker, plastmatta eller vanlig trätrall.

Det man ska tänka på är att det ska vara lätt att hålla rent. Det behövs ingen golvbrunn inne i bastun, vattnet som hamnar på golvet torkar snart upp av värmen. Det behövs egentligen inte heller någon tröskel mellan bastun och ytterrummet, vilket underlättar städning.

Vedeldad eller bastuaggregat? 

Ett viktigt val när man bygger bastu är förstås vilken uppvärmningsform man tänker använda, ved eller el. El är vanligast i Sverige och numer är aggregaten utrustade med många finesser, till exempel örtmagasin för kryddiga bad, digital styrpanel och inbyggd ånggenerator.

Många vedeldade aggregat har numer även en inbyggd vattentank som fungerar som en varmvattenberedare. Glöm bara inte att en vedeldad bastu kräver skorsten.

– Det finns en mängd fabrikat, säger Anders Hamrin. Det man ska vara noga med är att aggregatet har ett ordentligt stenmagasin. Stenarna är de som lagrar och sprider värmen och det är viktigt att de är tillräckligt stora, tvättade och rena.

Hur stort aggregat man behöver beror på bastukammarens storlek. Ett aggregat på 4,5 kilowatt är lämpligt för en bastu på 3-6 kvadratmeter. Är bastun 5-9 kvadratmeter stor behöver man ett aggregat på 6 kilowatt. Hör med leverantören. Har man ett aggregat på 6 kilowatt kostar en timmes bastubad mellan 3-6 kronor.

Belysning i bastun

Belysningen i bastun är inte minst viktig. Det här är ett rum för avkoppling och en kall glödlampa på väggen kan förstöra en stor del av upplevelsen.

– Om man skapar ett indirekt ljus, kan man få väldigt fina effekter när det speglar sig i träet, säger Anders Hamrin. Ljuskällan får gärna sitta lågt och i skydd av något.

– Vi har ritat en bastu till en konferensanläggning på Värmdö. För att lösa belysningen på ett harmoniskt sätt valde vi fiberoptik. Själva ljuskällan sitter utanför bastun och med hjälp av den här fiberoptiken leds ljuset in under lavarna och bakom ryggstöden.

På senare år har marknaden en hel del tillbehör att erbjuda. Bland annat finns det lavar till bastun i olika former, med svängda rygg- och benstöd.

– Det är ju roligt att bastun utvecklas, säger Anders Hamrin. Men personligen föredrar jag nog hederliga lavar, annars är det lätt att bli låst i en sittställning. Vill man ha vilstolens fördelar kan ju ställa in en riktig vilstol av trä i bastun istället.

Bastun på bilderna i artikeln är ritad av Anders Hamrin.

Svenska bastuns historia

Sverige har liksom Finland en lång bastutradition, visserligen med avbrott och inte lika rituell. Redan vikingarna lärde sig att bada på sina resor till Ryssland.

Men det var på 1600-talet som badet slog igenom stort i Sverige. I städerna byggdes allmänna badstugor dit män och kvinnor gick tillsammans. Under 1700-talet stängdes badhusen på grund av smittspridning och badandet avtog överlag.

På 1970-talet fick svenskarna upp ögonen för bastubadandet igen. Men till skillnad mot i Finland där bastun gärna ska ligga vid en sjö och med utsikt från lavarna, hamnade den svenska bastun i källaren, jämte gillestugan.

Så badar vi bastu idag

I dag är bastun åter på modet. Nu inspireras vi av de stora spa-anläggningarna och är beredda att investera lite mer för att få en helhetsupplevelse.

– Man ska inte vara jäktad när man badar bastu, ett ordentligt bad tar minst en timme, säger Anders Hamrin, arkitekt med erfarenhet både av bastubad och -byggande. Man ska samtala lågmält och verkligen ta sig tid. Helst ska man ju inte äta eller dricka inne i bastun heller.
Anders Hamrin är gift med en finländska och har sommarhus i Finland. Och som det anstår en äkta sommarfinne har han naturligtvis byggt sin egen bastu.

– Den har faktiskt ett idealläge, säger han. Det är ett ombyggt gammalt båthus, tio meter till vattnet och med utsikt över den stora farleden in till Åbo. Själva bastukammaren är inte så stor, två gånger en och åttio, men avkopplingsrummet är tio-tolv kvadrat så det använder vi som gästrum också.

– Ja, så är den vedeldad naturligtvis. Och just nu finns det planer på ytterligare en, i radhuset söder om Stockholm.

– Jag har tänkt att den ska ligga i en tillbyggnad strax bredvid entrén, säger han. Det är en lite speciell lösning men jag hoppas att bygglovet går igenom.

För Anders Hamrin är ett bastubad det bästa sättet att koppla av.

– Nuförtiden har ju bastun fått hård konkurrens av andra spa- och badformer men jag tycker att bastun är suverän. I all sin enkelhet.

– Bastun är en social plats så den behöver inte vara stor. På två gånger två meter kan man göra en bra bastu för tre-fyra personer.

Vanliga frågor

Får man bygga bastu själv?

Att bygga bastu är ett lämpligt projekt för en gör-det-självare. Den som är mindre händig kan köpa en färdig byggsats och bygga ihop.

Måste man ha avlopp i bastun?

Det går bra att ha en bastu utan golvbrunn.

Hur mycket el drar en bastu per timme?

Ett bastuaggregat på 6 kW drar ca 5 kWh per timma. Två personers bastubad ca 40 minuter (20 min uppvärmning) kostar ca 2,5 kWh per person.