Bild 1 av 6
Gröna fasaders entré på 1800-talet
Fram till 1800-talet fanns mycket få gröna pigment som kunde användas i utomhusfärg, men på 1800-talet gjordes stora kemiska framsteg när man upptäckte grundämnet krom, som utgjorde basen för grönt pigment. Det hållbaraste av alla gröna pigment var kromoxidgrönt, som tål mycket starka påfrestningar utan att förändras. Därför började grönt användas vid målning utomhus. På bilden ser du en skiss av ett tidstypiskt hus från 1890 som finns i boken "Så byggdes villan" av Björk, Norling, Rappen.
Bild 2 av 6
Grönt var en dyr "finare" färg till fasaden
Fram till mitten av 1900-talet var alla gröna pigment dyrare än gul-brun-röda pigment, varför man oftast använde grönt på husets detaljer snarare än på hela fasader. På exklusiva Djurgården i Stockholm fick flertalet hus en grön fasad. Begreppet "Djurgårdsgrön" myntades.
Bild 3 av 6
Djurgårdsgrönt - en dämpad grön färg
Djurgårdsgrönt (ca G30Y) är en benämning på dämpade gröna färger som användes på villlor och lusthus på Djurgården i Stockholm, enligt boken Färgen på huset av Karin Fridell Anter och Åke Svedmyr.
Bild 4 av 6
Grönt hus i Gamla Enskede 1910
Villa i gamla Enskede byggd 1910.
Bild 5 av 6
Grönt hus i Vaxholm byggt 1909
Grönt hus i Vaxholm byggt 1909.
Bild 6 av 6
Gröna hus från 1920-talet
Ovan ser du exempel på ett tidsypiskt grönmålat hus från 1920-talet. Observera att huset saknar vita knutar.
När man underhåller 20-talshusen idag väljer man ändå ofta att sätta vita knutar på fasaden.
