1920-talshus – arkitektur, konstruktion och inredning

Idag finns det drygt 400 000 hus i Sverige byggda före 1930, ungefär 100 000 av dem är byggda på 1920-talet. Här berättar vi hur 1920-talshusen är byggda, för dig som äger ett sådant hus och står inför en renovering.

Bakgrund

Egnahemsrörelsen hade uppstått i Sverige vid 1800-talets slut, en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen eget boende. Men takten i bostadbyggandet var katastrofalt låg, även inpå slutet av 1910-talet. Efter andra världskrigets utbrott 1914 var arbetslösheten omfattande och husbyggandet hade avstannat nästan helt. Men planering för nya bostäder fortsatte trots kriget. 1917 inrättade man Statens byggnadsbyrå som skulle ha tillsyn över statliga byggsubventioner. Vid fredsslutet 1919 låg stora villaområden i anslutning till städerna klara - redo för bebyggelse. Och från 1922 upprättade byggnadsbyrån typritningar för villor under ledning av arkitekt Sigurd Westholm. 

Parallellt med egnahemsrörelsen startade också Stockholms stads småstugebyrå sin verksamhet 1927 där arkitekt Edvin Engström ritade hundratals villor i tjugotalsklassicistisk stil. Successivt fick fler och fler möjlighet att bygga sitt eget småhus genom färdiga ritningar, eget hårt arbete, självbyggeri och generösa statliga lån. 

1924 kom den första katalogen med villor och stugor från företaget Borohus i Vetlanda. Fyra år senare kom även Fogelfors hus ut med en liknande katalog som kunde skickas ut med posten.

Tjugotalsklassicismen

Man anammade en ny arkitekturstil som fick namnet tjugotalsklassicism. Byggnadsstilen var inspirerad av klassiska förebilder från antiken och renässansen - bort med svulstig jugendstil och inåtvänd nationalromantik. 

De främsta förebilderna var nu istälet internationell nyklassicism och svensk klassicistisk tradition från sent 1700-tal.

Men under 1920-talet och långt in på 1930-talet byggdes fortfarande en hel del villor i kvardröjande nationalromantisk stil. Dessa villor hade inte sällan en utkragande övervåning med träpanel, se bild ovan. 

Konstruktion - fasad, tak, fönster och dörrar

En stor del av alla hus som byggdes på 1920-talet var sk. plankhus som karaktäriseras av att man bygger den vertikala bärande stommen av spontade plankor. Alternativa konstruktioner var stenhus där man murade den bärande stommen med minst en helstens tjocklek. Ibland bestod ytterväggen av två sådana murade väggar med ett luftrum mellan. 

Det förekom även att man byggde stommen av timmer, sk timmerhus. 

Symmetriska fasader

Byggnaderna bestod av en rektangulär eller kvadratisk enkel volym försedd med sadeltak eller mansardtak och små takkupor, med lertegel som taktäckning. Taksprånget var minimalt, både på långsidor och gavlar. Ofta var långsidans takfot även inbyggd.

Det vanligaste fasadmaterialet var stående träpanel med tunn profilerad lockläkt. Träfasaden målades med linoljefärg i ljusa kulörer såsom vitt, grått eller gult. Vindskivor, fönsterfoder och knutbrädor var nästan alltid brutet vita. För putsade villor gällde ljusgrå, bruten vit och gul  kulör. 

Hörnpilastrar som avslutas mot taksprång och takfot med ett kapitäl är mycket karaktäristisk för 1920-talsklassicismen, både på putsade villor och träfasader. I södra Sverige byggdes villor i tegel, med exponerat tegel eller med tunn slamning i någon jordfärg.

Fasaderna var oftast symmetriskt uppbyggda. De vanligaste fönstret var ett tvåluftsfönster med sex rutor och mittpost, med dekorativa omfattningar med ett kraftigt utskjutande överstycke. Övervåningens fönster var ofta lägre med endast fyra rutor. Ett litet lunettfönster, dvs halvmåneformat dekorativt vindsfönster, fick ofta framhäva fasadens mittaxel.

Entrén en viktig detalj

Under 1920-talet var entrén en viktig detalj och ett sätt att variera miljön på gator med flera liknande hus. Ibland låg entréerna med öppna förstukvistar på långsidan, ibland med ett dekorativt överstycke på gaveln istället.

Ytterdörren kunde också ha mycket skiftande utseende. Förstukvistarna hade tydliga klassicistiska drag med pelare och fronton som motiv. Räckena byggdes ofta av målad furu, formade som siluetter av balusterdockor i sten från äldre stilar. Trappan byggdes av betong eller tjärad furu. 

Badrum och kök

I svenska hem började badrum nu bli allt vanligare, särskilt i nybyggda villor även om det fortfarande var en lyx. I de mindre egnahemshusen fanns det oftast bara ett klosettrum, medan det var de större husen som kunde få ett badrum. 

I de hus som hade badrum var toaletten och badkaret ofta placerade i olika rum. Badkaret byggde man in med kaklade sidor och även väggarna klädde man i kakel som oftast var vitt eller i en mörk färg såsom mörkröd, mörkblå eller grön. På golvet la man en- eller tvåfärgat klinker, gärna i schackrutigt mönster.

Köken började få standardförbättringar med rinnande varmt och kallt vatten. Köksinredning började fabrikstillverkas även om de fortfarande ofta platsbyggda. Färgerna var ljust beige eller gula, målade med linoljefärg. Bänkskivan kunde vara av marmor.

Swedish Grace - tjugotalsklassicism inom inredning och konsthantverk

Swedish Grace kom att bli den internationella benämningen på tjugotalsklassicismen. Inom inredning kännetecknas den av ett nationellt orienterat nyklassiskt formspåk med inslag av allmogekultur och med höga krav på hantverkskvalitet, enligt Nationalencyklopedins definition. Den uppstod som en reaktion på nationalromantiken och inspirerades av den internationella nyklassicismen och art déco. 

Gunnar Asplund formgav Asplundllampan ovan 1922 för Skandiabiografen. Den är fortfarande i produktion.

Den svenska tjugotalsklassicismen introducerades första gången på Hemutställningen 1917 med möbler av arkitekter som Gunnar Asplund, Carl Malmsten och Uno Åhrén, glas av Simon Gate, Edward Hald och Edvin Ollers, keramik av Edgar Böckman och Wilhelm Kåge m.m. 

Wilhelm Kåges porslinsserie Pyro började produceras av Gustavsberg 1929.

Fåtöljen Samsas av Carl Malmsten har sitt ursprung i fåtöljen Konsert som Carl Malmsten ritade för Konserhuset i Stockholm 1923.

Ovan ser du vinglas från designade av Simon Gate på 1920-talet från Orrefors. 

Senare presenterade man sig också på Göteborgsutställningen 1923 och art déco-utställningen i Paris 1925. Gracen och den uttrycksfulla enkelheten hos tjugotalsklassicismens konsthantverk uppfattades i utlandet som specifikt svenska stildrag och kom att ge upphov till benämningen Swedish Grace.

Den typiska tapeten från 1920-talet har mullvadsgrå botten och hårt stiliserade blommor eller djur såsom gaseller, i kombination med geometriska mönster uppbyggda av mycket tunna streck eller prickskurar. Men även ljusare och ofta drastiskt färgglagda mönster förekommer. Bland betydande stilar märks art déco. Mot slutet av tjugotalet börjar funkisen få genomslag.

Hus byggda på tjugotalet - men i jugendstil

Tjugotalsklassicism var förvisso den nya arkitekturstilen för tjugotalet, men alla hus byggdes inte i den stilen. Ta till exempel huset som undertecknad bor i. Det byggdes 1926 i Lomma som ett hus för två familjer, med två rum och kök var. Planen är kvadratisk. Fönstren var i jugendstil när huset byggdes, se grannhuset till höger. Fasaden var assymetrisk, takfallet lätt böjt. Taket var belagt med eternit. Balkongräcket var vita, slätmålade träplankor i jugendstil.

Ett annat exempel är det här huset i Växjö, byggt 1922, i jugendstil. Taket är valmat, fönstren är småspröjsade.

Källor

Byggnadsvårdsföreningen
Kataloghuset (Byggförlaget)
Nationalencyklopedin
Så byggdes villan av Björk, Norling, Reppen (Formas)
Tapetorama
Tidtypiska kök och bad 1880-2000, Björk, Reppen, Bergström (Svensk byggtjänst)
Wikipedia