Molitors malmgård under broarna på Södermalm – Fredagshuset
Först byggdes Molitors malmgård i början av 1700-talet. Sedan byggdes Årstabroarna över den några hundra år senare. Resultatet är ett unikt historiskt boende, mitt i den pulserande storstaden.
Både stenhuset och timmerhuset har mycket välbevarade fasader som inte förändrats nämnvärt under de senaste 200 åren. Foto alla bilder: Jahnson/Styling van Keppel
Som malmgård från början av 1700-talet får man utstå mycket, som till exempel att en bro byggs precis bredvid en när man är 200 år gammal, och ytterligare en 100 år senare. Men vi tar det från början.
Vad är en malmgård?
Malmgårdar är namnet på de herrgårdsliknande byggnader som uppfördes på Stockholms malmar under 1600- och 1700-talen, att användas som fritidshus av adels- och borgarklassen. Malmgårdarna hade trädgårdar där man odlade allt ifrån exotiska växter till medicinalväxter. Enligt avtal skulle en del av skörden lämnas till staden och man fick inte vara mantalsskriven på sin malmgård. Idag finns 38 malmgårdar kvar, de flesta på södermalm.
Den här malmgården på Tantogatan 75 var i apotekarfamiljen Molitors ägo 1717-1790, som odlade medicinalväxter i trädgården. 1796 köpte apotekaren Per Gillberg malmgården och uppförde ett nytt stenhus 1810 i nyklassisistisk stil, där den södra flygeln står kvar än idag, tillsammans med en enkelstuga i timmer som troligen byggdes 1686.
Det gula stenhuset har 128 kvadratmeter boyta i två plan. På det halvvalmade mansardtaket ligger enkupigt lertegel. Tomten är 2278 kvm stor.
Köket har creme-färgade väggar, med röda detaljer. Snickerier som dörrar, paneler, karmar och lister är till största delen ursprungliga.
De gamla fönstren har 1+2 glas och ser ut att vara monterade i liv med fasaden, vilket ger djupa fönsternischer.
Rumsfördelningen är enkel, som en fyrklöver, med två rum på var sida om en genomgående förstuga/hall.
Den släta pardörren med bandgångjärn omges på vardera sida av ett spröjsat fönster med två glas i varje båge. Fönstren har fönsterluckor med diagonalställda, profilerade brädor.
Husets uppvärmning är direktverkande el. Kostnaden för el uppges till 53 480 kr per år, medan de totala driftskostnaderna är 91 103 kr per år, räknat på två personer.
Anledningen till att vi får kika in i denna gamla malmgård idag är att den just nu är till salu hos Charlotte Pellas på Historiska hem. Priset är satt till 27 000 000 kr.
Sovrummet går i rött och grönt.
Toalett med tegel.
Ateljén skvallarar om att det är en konstnär som bor här nu.
Trähuset, med 33 m2 boyta, uppfört i timmer kallas "den norra flygeln" och har detaljer kvar från 1700-talet. Enligt Stockholms stadsmuseum kan delar av byggnaden härstamma från 1600-talet.
Många äldre detaljer har avlägsnats, men kammarspisen finns kvar, liksom de vackra fönstren.

Längst ner i den terrasserade trädgården finns en uteplats under bron, med utsikt över Årstaviken.
Enligt mäklaren hyrdes mangårdsbyggnaden ut till flera romska familjer på 1940-talet. Bland annat bodde författaren Katarina Taikon i huset och skildrar tiden som ung flicka i huset i boken ”Katitzi och Lump-Nicke”.
Den här artikeln ingår i vår populära artikelserie Fredagshuset där vi tittar närmare på och inspireras av intressanta hus som ligger till försäljning för tillfället. Artiklarna är aldrig sponsrade.
Kommentarer
4