Jag glömde säga att ångblåsningsröret vanligen mynnar i ett rör på taket, ibland med en krök på. Skvallerröret ska mynna i pannrummet, men jag har sett såna som dragits rakt ut genom fasaden (hos mig) eller ner i ett avlopp närmare vinden (hos farsan).
Hehehe, "det enda som kan hända"... Jo, så hade nog jag tänkt om min gamla oljepanna om jag hade tänkt över huvud taget. Den stormkokade då både maxtermostaten och överhettningsskyddet klickade samtidigt. Finns det en teoretisk chans som man kan fantisera ihop att nåt går fel så kommer det att hända förr eller senare. 8)
I princip så kan du få till en kokning t o m om du bara har solfångare som värmekälla, men risken att det går fort är nog betydligt mindre än om du eldar fastbränsle. (Eller olja för den delen.)
Hursomhelst, i ackumulatorbibeln (Ackumuleringssystem - en dimensionerings- och installationsguide ISBN 91-73987-166) kan man läsa att säkerhetsröret, dvs det som ansluts till toppen av pannan eller acken, ska ha minst DN 25 för stålrör och minst DN 20 för kopparrör.
Om du ansluter ett säkerhetsrör till toppen av pannan/acken, drar det till toppen av expkärlet och drar ett rör från någon annan punkt i värmesystemet till botten på expansionskärlet, så räcker det om säkerhetsröret är grovt, expansionsröret kan vara tunnare.
Givetvis räcker det inte med ett skvallerrör från expansionskärlet, utan man måste ha ett ångblåsningsrör som ånga kan blåsas ut genom, t ex på taket. Men det visste du säkert redan.
I princip så kan du få till en kokning t o m om du bara har solfångare som värmekälla, men risken att det går fort är nog betydligt mindre än om du eldar fastbränsle. (Eller olja för den delen.)
Hursomhelst, i ackumulatorbibeln (Ackumuleringssystem - en dimensionerings- och installationsguide ISBN 91-73987-166) kan man läsa att säkerhetsröret, dvs det som ansluts till toppen av pannan eller acken, ska ha minst DN 25 för stålrör och minst DN 20 för kopparrör.
Om du ansluter ett säkerhetsrör till toppen av pannan/acken, drar det till toppen av expkärlet och drar ett rör från någon annan punkt i värmesystemet till botten på expansionskärlet, så räcker det om säkerhetsröret är grovt, expansionsröret kan vara tunnare.
Givetvis räcker det inte med ett skvallerrör från expansionskärlet, utan man måste ha ett ångblåsningsrör som ånga kan blåsas ut genom, t ex på taket. Men det visste du säkert redan.
Hehe, är det kul att ha kommit igång, eller är det bara ångest och frustration?
Golvvärme kan jag inte mycket om, men en vanlig shunt till ett radiatorsystem är egentligen en blandare som blandar svalt returvatten och varmt vatten från tanken/pannan till framledningsvatten mer lagom temp. Det är alltså i princip alltid fart på vattnet från tanken när det finns behov av värme. Jag skulle tro att det är samma princip om det heter shunt även för golvvärme. Det är alltså sällan helt av eller helt på.
Att man ska dra ner alla anslutningar till golvet innanför isoleringen stämmer inte alltid. Om man har en vedpanna så sabbar man självcirkulationen mellan panna och ack om man drar ner den varma ledningen från pannan till acken till golvet. Fast det här var väl egentligen inte intressant för dig Jureit? Du ska väl inte bli en av oss vedeldare, eller?
Vad är argumentet för att dra en varm ledning ner förbi den kalla delen av tanken? Om röret är kortare om det dras utanför och om det isoleras väl så blir nog skillnaden i förluster mycket små. Jag skulle ha gjort det som blir enklast och snyggast.
Golvvärme kan jag inte mycket om, men en vanlig shunt till ett radiatorsystem är egentligen en blandare som blandar svalt returvatten och varmt vatten från tanken/pannan till framledningsvatten mer lagom temp. Det är alltså i princip alltid fart på vattnet från tanken när det finns behov av värme. Jag skulle tro att det är samma princip om det heter shunt även för golvvärme. Det är alltså sällan helt av eller helt på.
Att man ska dra ner alla anslutningar till golvet innanför isoleringen stämmer inte alltid. Om man har en vedpanna så sabbar man självcirkulationen mellan panna och ack om man drar ner den varma ledningen från pannan till acken till golvet. Fast det här var väl egentligen inte intressant för dig Jureit? Du ska väl inte bli en av oss vedeldare, eller?
Vad är argumentet för att dra en varm ledning ner förbi den kalla delen av tanken? Om röret är kortare om det dras utanför och om det isoleras väl så blir nog skillnaden i förluster mycket små. Jag skulle ha gjort det som blir enklast och snyggast.
Golvvärmen och varmvattnet ansluts bäst enligt denna länk om man vill få ut så mycket som möjligt ur sin acktank. http://www.koping.net/nila/webb/tillbehor/ShuntarBLV ESBE.pdf
Andra anslutningar fungerar de också, men dessa tillhör nog de bättre. Ansluter man sedan en shuntautomatik på 4-vägsshunten så har man nog gjort allt man kan för att krama ut de sista graderna ur tanken.
Andra anslutningar fungerar de också, men dessa tillhör nog de bättre. Ansluter man sedan en shuntautomatik på 4-vägsshunten så har man nog gjort allt man kan för att krama ut de sista graderna ur tanken.
Ett litet tillägg till föregående:
Enligt kunnigt folk i branschen så skall blandningsventilen/ventilerna till varmvattnet monteras så lågt som möjligt även om det skulle ge mer rördragning. Syftet med att montera blandningsventilen lågt är att den "lever längre". Om den monteras högt så utsätts den jämt för hettvatten, i och med detta så kommer den att bli sämre och sämre på att hålla den inställda temperaturen.
Enligt kunnigt folk i branschen så skall blandningsventilen/ventilerna till varmvattnet monteras så lågt som möjligt även om det skulle ge mer rördragning. Syftet med att montera blandningsventilen lågt är att den "lever längre". Om den monteras högt så utsätts den jämt för hettvatten, i och med detta så kommer den att bli sämre och sämre på att hålla den inställda temperaturen.
Vad gäller priset så är jag inte helt säker, men jag tror att Lundagrossisten rekommenderar ett kundpris på en tusenlapp för en bivalent shunt med R25-gänga.
Både en trevägsshunt och en fyrvägs bilvalent shunt bör användas med automatisk shuntstyrning om man har en acktank. Det blir ett evigt rännande för att ratta shunten annars. Och hur mycket man än rattar så rattar en automatik med framlednings- och rumsgivare mycket bättre än man klarar själv.
Om du inte skaffar automatisk shuntstyrning så kvittar det hur du drar ledningarna. Den lilla vinst som du kan göra genom att trixa med smarta ledningsdragningar och fyrvägsshuntar är försumbar med den dåliga skiktningen handshuntning medför. Har jag varit tillräckligt tydlig?
Både en trevägsshunt och en fyrvägs bilvalent shunt bör användas med automatisk shuntstyrning om man har en acktank. Det blir ett evigt rännande för att ratta shunten annars. Och hur mycket man än rattar så rattar en automatik med framlednings- och rumsgivare mycket bättre än man klarar själv.
Om du inte skaffar automatisk shuntstyrning så kvittar det hur du drar ledningarna. Den lilla vinst som du kan göra genom att trixa med smarta ledningsdragningar och fyrvägsshuntar är försumbar med den dåliga skiktningen handshuntning medför. Har jag varit tillräckligt tydlig?
Angående pris på en bivalent shunt med 22-klämringskoppling så tar dom på länken enkligt ovan 580 inkl moms (prislista på hemsidan) finns säkert billigare.
Han som du köpte acktanken eller solfångaren kanske säljer rördelar också.
Jag skall kolla alla mina rör och kopplingspriser som jag får från Rinkabyrör mot det som min solfångareleverantör erbjuder.
Vi pratade priser på kopplingar via telefon och på t.ex. 12mm vinkelklämring så ville han ha 23:- medans Rinkaby skulle ha 32:-.
Han som du köpte acktanken eller solfångaren kanske säljer rördelar också.
Jag skall kolla alla mina rör och kopplingspriser som jag får från Rinkabyrör mot det som min solfångareleverantör erbjuder.
Vi pratade priser på kopplingar via telefon och på t.ex. 12mm vinkelklämring så ville han ha 23:- medans Rinkaby skulle ha 32:-.
Jag har sökt efter kompendiet på internet utan att göra något fynd. Jag citerar nedan de bitar som satte myror i skallen på mig. Jag hänger inte med på resonemanget runt förluster du nämner nedan Om man bara drar ett säkerhets rör från panna(i mitt fall elkassett) till botten på expansionskärlet. Ångblås från toppen samt skvallerröret som ofta sitter i ovankant på kärlet. Berätta gärna vad jag förlorar på en sådan installation.
Mvh Tommy
Det går att strunta i expansionsledningen och bara ha ett säkerhetsrör från toppen av "pannan" till botten av expansionskärlet. Det blir mindre rördragning, men större förluster.
Allt det här går att läsa i kompendiet Ackumulatorsystem - En installations- och dimensioneringsguide, utivet av STEM och KOV (ISBN 91-73987-166). Ren porr för en värmesystemsfetischist. 8)
Mvh Tommy
Det går att strunta i expansionsledningen och bara ha ett säkerhetsrör från toppen av "pannan" till botten av expansionskärlet. Det blir mindre rördragning, men större förluster.
Allt det här går att läsa i kompendiet Ackumulatorsystem - En installations- och dimensioneringsguide, utivet av STEM och KOV (ISBN 91-73987-166). Ren porr för en värmesystemsfetischist. 8)
;D Japp, den porrblaskan har jag nästan nött ut.
Nedanstående kan bara roa de mest förtappade, så om du finner det intressant så är du i farozonen...
De ökad förlusterna beror på att den vattenmängden som går till expansionskärlet är varm. Då trycker du upp hett vatten i expansionskärlet på vinden. Om man har stor tempskillnad mellan vattnet i kärlet och den omgivande luften, så läcker mer energi från kärlet till luften på kallvinden.
Alternativet med en tunn expansionsledning från en kall punkt i systemet till botten av kärlet och en grov säkerhetsledning från toppen av pannan till toppen av expansionskärlet ger kallare vatten i expansionskärlet. Då blir också förlusterna mindre, men det finns några nackdelar med det alternativet.
Som bekant syresätts ju ytan i expansionskärlet, vilket inte är så bra. Varmt vatten löser mindre syre än kallt, så om vattnet i expansionskärlet är kallt så syresätts vattner mer. Hur pass stor betydelse det har törs jag däremot inte spekulera i. Dessutom finns en del knep för att minska syresättningen. Ett flytande lock av frigolit eller paraffinolja är två.
Man måste dra två ledningar till expansionskärlet med det kalla alternativet. Det blir ju dyrare och frågan är hur fort den investeringen betalar sig. Det är ju lite knepigt att räkna på.
Nedanstående kan bara roa de mest förtappade, så om du finner det intressant så är du i farozonen...
De ökad förlusterna beror på att den vattenmängden som går till expansionskärlet är varm. Då trycker du upp hett vatten i expansionskärlet på vinden. Om man har stor tempskillnad mellan vattnet i kärlet och den omgivande luften, så läcker mer energi från kärlet till luften på kallvinden.
Alternativet med en tunn expansionsledning från en kall punkt i systemet till botten av kärlet och en grov säkerhetsledning från toppen av pannan till toppen av expansionskärlet ger kallare vatten i expansionskärlet. Då blir också förlusterna mindre, men det finns några nackdelar med det alternativet.
Som bekant syresätts ju ytan i expansionskärlet, vilket inte är så bra. Varmt vatten löser mindre syre än kallt, så om vattnet i expansionskärlet är kallt så syresätts vattner mer. Hur pass stor betydelse det har törs jag däremot inte spekulera i. Dessutom finns en del knep för att minska syresättningen. Ett flytande lock av frigolit eller paraffinolja är två.
Man måste dra två ledningar till expansionskärlet med det kalla alternativet. Det blir ju dyrare och frågan är hur fort den investeringen betalar sig. Det är ju lite knepigt att räkna på.
Oavsett hur man kopplar måste man ju noga isolera sitt expansionskärl. Om inte för att inte tappa ut för mycket värme på vinden så för att minimera frysrisken. Vidare borde vi väl i detta sammanhang med varmt avse 60 -80 grader och kallt kanske 40 - 60 så vi är ju inte i närheten av nollan. Rätta mig om jag har fel.
Mvh Tommy
Mvh Tommy
Fel har du inte. Inte om man tänker sig ett pellets- eller oljevärmt system. I system med ackumulatortank däremot, är det inte ovanligt med 15-20 grader i botten på acken där man kan tänkas koppla in en expansionsledning. I toppen av pannan, där man kopplar på säkerhetsröret, är det heller inte ovanligt att ha temperaturer på över 95 grader. Det blir alltså ganska häftiga temperaturdifferanser.tommiz skrev:
Jag skulle kunna tänka mig att man kan ha samma svängningar även i ett solvärmesystem. Om man eldar med pellets eller olja så har man driften helt och hållet termostatstyrd, så då håller man sig nog ganska väl inom de gränser som du angav, även om man eldar mot ack.
Det kan väl inte bli midsommar förrän allt är fotograferat, dokumenterat och upplagt på www?
Första gången systemet fylls på är definitivt ett högtidligt tillfälle. Första gången man tänder i pannan (solen skiner på solfångaren i ditt fall?) är också stort. Värmer ni vattnet med el än så länge eller är solsystemet igång också?
Första gången systemet fylls på är definitivt ett högtidligt tillfälle. Första gången man tänder i pannan (solen skiner på solfångaren i ditt fall?) är också stort. Värmer ni vattnet med el än så länge eller är solsystemet
igång också?