voltampere kontra watt
Hej,
Voltampere (VA) är skenbar effekt, d v s summan av verklig avgiven effekt (W) och den reaktiva effekten (VAr).
Reaktiv effekt uppstår i växelströmsmaskiner t ex motorer då stöm och spänning ej kommer i fas. Fasskillnaden anges av cos fi (grekisk bokstav) och får inte vara hur stor som helst.
Transformatorer och likande måste dimensioneras utifrån den reaktiva effekten eftersom den kommer att finnas där p g a reaktiva laster som motorer mm.
För att kompensera (minska cos fi) i t ex reaktiva laster som lysrör sätter man in en kondensator. I stora ställverk i t ex industrier finns stora kondensatorbatterier för detta.
Voltampere (VA) är skenbar effekt, d v s summan av verklig avgiven effekt (W) och den reaktiva effekten (VAr).
Reaktiv effekt uppstår i växelströmsmaskiner t ex motorer då stöm och spänning ej kommer i fas. Fasskillnaden anges av cos fi (grekisk bokstav) och får inte vara hur stor som helst.
Transformatorer och likande måste dimensioneras utifrån den reaktiva effekten eftersom den kommer att finnas där p g a reaktiva laster som motorer mm.
För att kompensera (minska cos fi) i t ex reaktiva laster som lysrör sätter man in en kondensator. I stora ställverk i t ex industrier finns stora kondensatorbatterier för detta.
Är det inte fråga om en vektorsumma om man skall vara noga? Om jag mins rätt kan man inte bara lägga ihop beloppet av aktiv och reaktiv effekt. roten ur (aktiv effekt^2 + reaktiv effekt^2)
Med olinjära laster kan väl dessutom den skenbara effekten bli högre än den aktiva utan att strömmen och spänningen ligger ur fas. Exempelvis då man har likriktare och kondensator.
Erik
Med olinjära laster kan väl dessutom den skenbara effekten bli högre än den aktiva utan att strömmen och spänningen ligger ur fas. Exempelvis då man har likriktare och kondensator.
Erik
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 27 008 inlägg
För att försöka med en populär förklaring så uppkommer den reaktiva effekten då en del av strömmen aldrig förbrukas i vissa apparater utan endast lagras tillfälligt (en halvperiod) och sedan skickas tillbaka ut på elnätet.
Vanligen sker energilagringen i motorers magnetfält, eller lite mer sällan, i kondensatorers elektriska fält.
Strömmen som skickas fram och tillbaka ger dock upphov till värmeförluster i ledningarna både hos abonnenten och nätagaren vilket kan leda till extra debiteringar om man har ett stort uttag av skenbar.
Den reaktiva effekten som uppstår i induktiva (magnetfält) apparater kan kompenseras mha reaktiv effekt från kapacitiva (elektriska fält) apparater. Kapacitiva apprater är dock ovanliga, så i industrimiljö får man ofta installera särskilda kondensatorer för detta ändamål.
Vanligen sker energilagringen i motorers magnetfält, eller lite mer sällan, i kondensatorers elektriska fält.
Strömmen som skickas fram och tillbaka ger dock upphov till värmeförluster i ledningarna både hos abonnenten och nätagaren vilket kan leda till extra debiteringar om man har ett stort uttag av skenbar.
Den reaktiva effekten som uppstår i induktiva (magnetfält) apparater kan kompenseras mha reaktiv effekt från kapacitiva (elektriska fält) apparater. Kapacitiva apprater är dock ovanliga, så i industrimiljö får man ofta installera särskilda kondensatorer för detta ändamål.
Det kanske börjar bli överkurs, men hur fungerar det vid exempelvis switchande spänningsomvandlare? Varenda hemelektronikpryl har ju en sådan. Där finns ingen reaktiv effekt definierad eftersom strömmen inte är sinusformad. Trots detta kommer effektivvärdet av strömmen multiplicerat med effektivvärdet av spänningen att ge ett högre värde än den aktiva effekten. Använder man här begreppet skenbar effekt, eller finns det något annat begrepp?
Erik
Erik
Medlem
· Västerbottens län
· 18 071 inlägg
Switchade har en relativt simpel ingång, likriktarbrygga + kondensator.
Ström dras när växelspänningens momentanvärde är högre än kondensatorns spänning. strömmen kommer stötvis precis innan spänningsmaximum.
Strömmen blir en kort men hög puls som ger upphov till övertoner och elände på nätet.
PFC (Power Factor Compensation) är i princip 2 switchade efter varandra, den först utan reservoarkondensator och den switchar vid alla spänningar på växelspänningen och drar därmed ström under större delen av perioden.
PFC är det lagkrav på vid större aggregat.
Protte
Ström dras när växelspänningens momentanvärde är högre än kondensatorns spänning. strömmen kommer stötvis precis innan spänningsmaximum.
Strömmen blir en kort men hög puls som ger upphov till övertoner och elände på nätet.
PFC (Power Factor Compensation) är i princip 2 switchade efter varandra, den först utan reservoarkondensator och den switchar vid alla spänningar på växelspänningen och drar därmed ström under större delen av perioden.
PFC är det lagkrav på vid större aggregat.
Protte
Blev en massa djup, teknisk info här. Ett litet enklare sätt att beskriva det kan vara att om du kopplar in en voltmeter parallelt med belastningen och en amperemeter i serie med lasten och läser av mätvärdena och multiplicerar dom så får du VA. Varför? Jo, voltmetrarna mäter inte "tidssynkroniserat" med varandra utan ger dig bara två tidsmässigt orelaterade mätvärden. Om du ska mäta Watt måste du mäta både ström och spänning "momentant", d.v.s. varje mätvärde av spänning och ström måste vara exakt i samma tidpunkt och multipliceras direkt.
På den "gamla goda tiden" när man mätte analogt mätte man ström och spänning och skickade på dom signalerna på en analog multiplikator och skickade sedan på produkten på en effektivvärdesomvandlare och sedan till ett visarinstrument. I dagens digitala samhälle analog/digitalomvandlar man ström och spänning in till en mikroprocessor som sköter matematiken för multiplicering och effektivvärdesbildning.
På den "gamla goda tiden" när man mätte analogt mätte man ström och spänning och skickade på dom signalerna på en analog multiplikator och skickade sedan på produkten på en effektivvärdesomvandlare och sedan till ett visarinstrument. I dagens digitala samhälle analog/digitalomvandlar man ström och spänning in till en mikroprocessor som sköter matematiken för multiplicering och effektivvärdesbildning.
På en traditionell likriktarkontruktion med diodbrygga och kondensator finns inga reaktiva element (visst, en glättningskondensator med den uppför sig mer som en olinjär lågohmig last) så det blir ingen skenbar effekt. Däremot är likriktarkonstruktionen väldigt oeffektiv genom strömspikarna, för att få ut en viss effekt kan strömspikarna bli väldigt stora och det skapar spänningsfall i tilledare som i blir effektförluster. Om du tittar på spänningen i ditt vägguttag med ett oscilloskåp är sinussignalens topp ofta tillplattad, det är just det här spänningsfallet vid strömspikarna hos rikriktarkraft. Kraftbolagen avskyr dessa spikar då det ger dom förluster och regler finns nu för större aggregat att dom måste vara effektfaktorkompenserade (PFC) där man elektroniskt simulerar en resisistiv last på olinjära förbrukare.Avemo skrev:
Aktiv effekt kan aldrig vara störren än skenbar.
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 18 071 inlägg
Det finns mätningar som är gjorda med instrument som i princip mäter toppströmmen och presenterar den som om det vore sinus och då kan man få för sig att en mobilladdare i stby drar en 5-10 Watt. Ett instrument som mäter RMS, dvs "rätt ström" oavsett kurvform kostar 1500 spänn och uppåt, CO och Biltema ligger nog efter där.
Vad likriktarbelastning är för något, tja när spänningen stiger så ligger faktiskt strömmen på topp så lite kapacitiv är ju den delen men det matas inte ut någon ström när spänningen faller igen så då är det varken eller.
Protte
Vad likriktarbelastning är för något, tja när spänningen stiger så ligger faktiskt strömmen på topp så lite kapacitiv är ju den delen men det matas inte ut någon ström när spänningen faller igen så då är det varken eller.
Protte
Dit jag vill komma är följande: (Rätta mig om jag har fel.)
1: Reaktiv effekt är ett användbart begrepp endast då såväl ström som spänning är sinusformade.
2: Då strömmen eller spänningen inte är sinusformad finns ingen nytta med begreppet reaktiv effekt, men den skenbara effekten kan fortfarande vara högre än den aktiva.
För fallet fallet likriktare och kondensator borde man få fram den skenbara effekten genom att multiplicera effektivvärdet av den sinusformade spänningen med effektivvärdet av den icke sinusformade strömmen. Den senare mätt med ett dyrt TRMS-instrument. Den aktiva effekten får man fram genom att mäta ström och spänning samtidigt med hjälp av ett ännu dyrare instrument.
Detta kanske är mer info än frågeställaren tänkt sig, men jag undrar om jag har förstått begreppet skenbar effekt själv.
Erik
1: Reaktiv effekt är ett användbart begrepp endast då såväl ström som spänning är sinusformade.
2: Då strömmen eller spänningen inte är sinusformad finns ingen nytta med begreppet reaktiv effekt, men den skenbara effekten kan fortfarande vara högre än den aktiva.
För fallet fallet likriktare och kondensator borde man få fram den skenbara effekten genom att multiplicera effektivvärdet av den sinusformade spänningen med effektivvärdet av den icke sinusformade strömmen. Den senare mätt med ett dyrt TRMS-instrument. Den aktiva effekten får man fram genom att mäta ström och spänning samtidigt med hjälp av ett ännu dyrare instrument.
Detta kanske är mer info än frågeställaren tänkt sig, men jag undrar om jag har förstått begreppet skenbar effekt själv.
Erik
Medlem
· Västerbottens län
· 18 071 inlägg
Aktiv effekt är ett reéllt tal, den reaktiva effekten ett komplext tal och den skenbara effekten den vektoriella summan av dessa.
Med ett okompenserat lysrör med cos fi 0,5 så pekar den skenbara effekten 60 grader uppåt.
Protte
Med ett okompenserat lysrör med cos fi 0,5 så pekar den skenbara effekten 60 grader uppåt.
Protte