Virkespriser

[FGLIN]

Varför ska vi känna skam? | Landskogsbruk.se | Land Skogsbruk

Citat:
Ska vi skämmas nu?
Varför ska vi känna skam för att vi sköter vår skog precis så som våra förfäder skötte den? Visst kommer det bli en förändring i landskapet, men det är inget nytt vare sig i dag eller för 100 år sedan, skriver Marit Bohlin, LRF Ungdomen. Slut citat

Brysselvegantomtar! (som aldrig sett en riktig skog)

Som förfäderna skötte den? Ja kanske fadern och möjligen förfadern till dem som är unga men före 50-talet var kalhyggen inte så vanliga, och monokulturer förekom väl heller inte i någon större utsträckning.

 

[Plupp 433451]

Visst är det skövling, många arter försvinner. Vissa marker norröver har visat sig mycket svåra att få upp plantageskog på. Det förstör markförnan och släpper därigenom ut mycket koldioxid. Skogen tar visserligen åter upp en del koldioxid men det tar lång tid innan det som frigjorts åter är bundet. Kolet i den skog som avverkats går till stor del snabbt upp som koldioxid i atmosfären. Grot antingen eldas eller brytsned biologiskt, men koldioxid blir det. Eldas det spar man kanske lite fossila bränslen, men momentant blir utsläppet större. Massaveden, tja bark och lignin eldas snabbt och inte mycket av papperet går till långlivade böcker och arkivalier utan det mesta blir efter kanske en återvinningscykel åter koldioxid. Timmer sågverksutbyte kanske 55% bark och övriga 45 % bränns eller möter samma öde som massaveden. 10-20% av det sågade virket blir förmodligen spill på byggen och andra ställen och även det som kommer till nytta har i allmänhet inte så lång livslängd. Ur kolbindningssynpunkt är skogsbruk till största delen ett nollsummespel sett över tid med bioenergi som en liten pluspost och förnanedbrytningen och maskinernas förbrukning som betydande minusposter. Skogsbruket är fortfarande nationalekonomiskt viktigt även om dess relativa betydelse stadigt minskar men vi har råd att sätta av reservat och även hantera produktionsskogarna mindre oförsiktigt, vilket förmodligen också lönar sig på sikt. Att stoppa skövlingen av regnskogar är en angelägen uppgift men att förringa effekterna av vår egen skogshantering är hyckleri.

Nä ingen skövling sker i Sverige.
Att man ens skriver detta visar på 2 saker.
1. dåligt insatt.
2. har någon agenda med sitt resonemang.. troligen åt miljörörelse hållet..

Jag skulle gärna vilja se moderna hyggen vara icke återbeskogade.
att mycket gamla hyggen har varit och vissa är det är inget nytt..

Tror inte du heller har rätt på utbytet av sågad vara..
samt att du glömmer..
Allt som går att göra av olja, går att göra av skog..

 

[skoge]

Som förfäderna skötte den? Ja kanske fadern och möjligen förfadern till dem som är unga men före 50-talet var kalhyggen inte så vanliga, och monokulturer förekom väl heller inte i någon större utsträckning.

https://www.skogssverige.se/hur-sag-skogsbruket-ut-pa-1800-talet-i-sverige

 

[Plupp 433451]

Som förfäderna skötte den? Ja kanske fadern och möjligen förfadern till dem som är unga men före 50-talet var kalhyggen inte så vanliga, och monokulturer förekom väl heller inte i någon större utsträckning.

oj då.. annars så var just sönderhuggna skogar och stora vidsvepande hyggen just det vanligaste.. tills trakthyggesbruket kom och ändrade allt... samt gav oss mer skog än vi någonsin haft tidigare i landet..

vi sätter 2 plantor för varje träd vi sågar ner..
Det är att långsiktigt värna om virkestillgång och uthålligt skogsbruk..

 

[FGLIN]

Här skövlades skogen av De Geere för att vi skulle ha kanoner till krig och export, staten klappade mer eller mindre händerna och gav beskattningsrätt av befolkningen som tack.
Ingen av människan opåverkad skog finns i gamla Finnspånga läns härad, allt har varit hugget, bränt eller brukat och det är numera i stort välskötta barrdominerade produktionsskogar i dag.
Skog ska brukas, jord ska plöjas och kapital ska arbeta annars återgår landet till mörk medeltid då stort prat och fagra ord varken mättar eller värmer.

Det finns en bok om Finspångs skogshistoria och enligt den finns det en del mindre områden som sällan eller aldrig kolades. Kolningen gjordes nog dessutom ofta genom gallring vilket gav viss kontinuitet(och mycket från skogbetesmarker som röjdes med vissa mellanrum). Säkert fanns dock också områden som var svårt förödda när bergslagsskogarna avvecklades på 1830-tal eller 1850-tal. Där står det väl delvis åter ganska skaplig skog som dock åter på många håll behandlas hårdhänt.

 

[FGLIN]

Det började spåra ur när man befäste biotop skydd med reservat skydd.. Och detta utan att ge ersättning för något som skulle varit frivilligt...

Det har väl förekommit något förbud pga bombmurklor som nog är fridlysta. Jag tror det blev backning på det och så vitt jag vet betalas det ersättning på någorlunda goda villkor vid reservatsbildning. Tag emot ersättningen och köp ny mark någonstans där det redan blivit plantageskog.

 

[fribygg]

vi sätter 2 plantor för varje träd vi sågar ner..
Det är att långsiktigt värna om virkestillgång och uthålligt skogsbruk..

Detta om 2 plantor per avverkat träd tror jag du skrivit om förut, när jag läste böcker i ämnet på 80-90talet handlade det ofta om 2400plant/ha och att ha mer än 600 träd kvar vid slutavverkning tror jag är ovanligt.

 

[Plupp 433451]

Detta om 2 plantor per avverkat träd tror jag du skrivit om förut, när jag läste böcker i ämnet på 80-90talet handlade det ofta om 2400plant/ha och att ha mer än 600 träd kvar vid slutavverkning tror jag är ovanligt.

Du glömmer här röjningen..
samt att man räknar på ca 2500 stam per ha i snitt.
med en dödlighet genom åren så att kunna bibehålla ca 400 stam per ha som lägst..

utan att sätta 2 plantor för varje träd vi sågar ner så blir slutsatsen för låg..
Dessutom skulle aldrig virkesförrådet i Sverige ha ökat så som det gjort om vi inte satt 2 plantor för var nedsågat..

 

[fribygg]

Det finns en bok om Finspångs skogshistoria och enligt den finns det en del mindre områden som sällan eller aldrig kolades. Kolningen gjordes nog dessutom ofta genom gallring vilket gav viss kontinuitet(och mycket från skogbetesmarker som röjdes med vissa mellanrum). Säkert fanns dock också områden som var svårt förödda när bergslagsskogarna avvecklades på 1830-tal eller 1850-tal. Där står det väl delvis åter ganska skaplig skog som dock åter på många håll behandlas hårdhänt.

Är det nått problem att behandla produktionsskogar hårdhänt? Här har ju allt varit hårt hugget och brukat i mer än 400år och det verkar fungera utmärkt.
Vissa ytor ses så värdefulla trots flerhundraårigt skogsbruk att lst vill göra naturreservat och vargen verkar oxå bo och trivas i produktionsskogen.

 

[fribygg]

Skogsbruket är fortfarande nationalekonomiskt viktigt även om dess relativa betydelse stadigt minskar men vi har råd att sätta av reservat och även hantera produktionsskogarna mindre oförsiktigt, vilket förmodligen också lönar sig på sikt.

Nej vi har inte råd att sätta av mer produktiv yta i Götaland till reservat, produktionsskog ska brukas och statens misslyckanden med de befintliga reservatet bör göra att man borde inse att den enskilde skogsägaren är bättre än staten på att bruka och sköta mark så att värdefulla miljöer bildas och bevaras.

 

[fribygg]

Du glömmer här röjningen..
samt att man räknar på ca 2500 stam per ha i snitt.
med en dödlighet genom åren så att kunna bibehålla ca 400 stam per ha som lägst..

utan att sätta 2 plantor för varje träd vi sågar ner så blir slutsatsen för låg..
Dessutom skulle aldrig virkesförrådet i Sverige ha ökat så som det gjort om vi inte satt 2 plantor för var nedsågat..

Jag hävdar att du planterar i underkant om du bara sätter 2 plantor per avverkat träd, men om målet är blandskog och du har gott om naturlig föryngring fungerar det förmodligen ändå.

 

[Plupp 433451]

Jag hävdar att du planterar i underkat om du bara sätter 2 plantor per avverkat träd, men om målet är blandskog och du har gott om naturlig föryngring fungerar det förmodligen ändå.

nja det beror på.
speciellt hur många gallringar du gör och hur länge skogen skall stå..
samt hur mycket lövträdsinblandning du har i slutröjning..
De flesta har ca 10 % jag har minst 30%.
Sedan får du inte glömma självsådden..
Det kommer alltid extra barrträd i en föryngring..

 

[Plupp 433451]

privata skogsägare har efter sista röjning ca 3000 stam per ha.
de är de självverksamma.

de som lejer har ca 2500 stam per ha.

bolagen har ca 2100 stam per ha..

Vad ger detta i slutet? dvs föryngringsavverkning..

 

[kashieda]

En sak jag antar har ökat stort de senaste hundra-hundrafemtio åren är förmågan att köra sönder förnan och struktur med stora maskiner. När det var muskelkraft som gällde tror jag att man var betydligt mindre villig att lägga energin på att trycka sönder marken utan då försökte man troligen få ut virket med mindre förluster.

 

[fribygg]

En sak jag antar har ökat stort de senaste hundra-hundrafemtio åren är förmågan att köra sönder förnan och struktur med stora maskiner. När det var muskelkraft som gällde tror jag att man var betydligt mindre villig att lägga energin på att trycka sönder marken utan då försökte man troligen få ut virket med mindre förluster.

Visst är det väl så, på hästens tid var skadorna mycket lokala och begränsade.
Men för 150år sen släpades väl en hel del virke med sax efter häst och det slet väl på sitt sätt och kolning och skogsbränder ihop med svedjebruk gjorde avtryck i naturen på sitt sätt.
Här i mina trakter skulle alla kärr som var odlingsvärda torrläggas och åker skapas, inget är säkrare än att människan påverkar naturen, och det behöver inte vara nått fel med det.
Även om ni tycker virket är dyrt i dag får ni inse att trädet växt i 50-100år och det kräver långsiktighet och uthållighet att bruka skog.