Villkor vid skogsfastighet som gåva
Jag har mycket generöst blivit erbjuden att mottaga en mindre skogsfastighet, ca 36 ha, i Norrlands inland som gåva. I fastigheten ingår även viss vattenareal med fiskerätt samt jakträtt. På fastigheten finns även en mindre fäbod med ett beboeligt hus med mycket enkel standard, men med ett väldigt vackert läge. Resten av husen är fallfärdiga eller har redan ramlat ihop. Större delen av fastigheten kommer troligen i närtid bli naturreservat på grund av stor mängd gammal orörd skog.
Det som oroar mig litet är följande villkor i gåvobrevet:
"Gåvan får ej överlåtas till annan under mottagarens livstid, ej heller får nyttjanderätt för annan upplåtas i fastigheten under mottagarens livstid."
Alltså oavsett vad som kan tänkas hända i framtiden, med undantag av myndighetsingripanden som expropriation eller utmätning, så kan jag inte göra mig av med fastigheten om jag skulle behöva det. Jag är helt inställd på att den ska gå vidare i släkten, men man vet ju aldrig vad som kan hända, och den här sortens inlåsning känns inte bra.
Är det någon som vet hur "starkt" ett sådant här villkor är, och om det finns någon möjlighet att komma runt det om omständigheterna skulle bli tvingande?
En annan fråga är andra delen av villkoret, om nyttjanderätten. Innebär det även att jag inte får arrendera ut jakten, eller att fastigheten inte kan ingå i ett viltvårdsområde, där ju andra har rätt att jaga på fastigheten?
Med vänliga hälsningar
Det som oroar mig litet är följande villkor i gåvobrevet:
"Gåvan får ej överlåtas till annan under mottagarens livstid, ej heller får nyttjanderätt för annan upplåtas i fastigheten under mottagarens livstid."
Alltså oavsett vad som kan tänkas hända i framtiden, med undantag av myndighetsingripanden som expropriation eller utmätning, så kan jag inte göra mig av med fastigheten om jag skulle behöva det. Jag är helt inställd på att den ska gå vidare i släkten, men man vet ju aldrig vad som kan hända, och den här sortens inlåsning känns inte bra.
Är det någon som vet hur "starkt" ett sådant här villkor är, och om det finns någon möjlighet att komma runt det om omständigheterna skulle bli tvingande?
En annan fråga är andra delen av villkoret, om nyttjanderätten. Innebär det även att jag inte får arrendera ut jakten, eller att fastigheten inte kan ingå i ett viltvårdsområde, där ju andra har rätt att jaga på fastigheten?
Med vänliga hälsningar
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 019 inlägg
Det är ett elände när folk vill styra från andra sidan graven, men rätt vanligt. Villkoren håller nog om de är rätt skrivna, men man kan ju fråga sig vem som ska hävda dem. För jag antar att gåvogivaren är en äldre släkting. På det viset kan man ju säga att de är relativt svaga, om det inte jämte förbudet finns en lista med personer som skulle träda i ditt ställe om villkoren bröts.
Arrende är en nyttjanderätt, så ett jaktarrende går bort. Ett VVO däremot borde man dock kunna vara med i. Jakträtten kan ju då sägas vara kvar i fastighetsägarens hand, även om man av praktiska skäl slagit ihop och delat på större arealer. Nu kan jag inte norrlandsjakt så bra, men de är väl inte ens frivilliga sammanslutningar, utan beslut av länsstyrelsen.
Nu är jag ingen vän av expropriering av privata skogar, men givet att det sannolikt blir en sådan är det väl en no-brainer att ta emot gåvan.
Arrende är en nyttjanderätt, så ett jaktarrende går bort. Ett VVO däremot borde man dock kunna vara med i. Jakträtten kan ju då sägas vara kvar i fastighetsägarens hand, även om man av praktiska skäl slagit ihop och delat på större arealer. Nu kan jag inte norrlandsjakt så bra, men de är väl inte ens frivilliga sammanslutningar, utan beslut av länsstyrelsen.
Nu är jag ingen vän av expropriering av privata skogar, men givet att det sannolikt blir en sådan är det väl en no-brainer att ta emot gåvan.
Tack för svaret! Jag tror inte att expropriering blir aktuellt, eftersom det är nuvarande ägare som ansökt om bildande av naturreservat.
Vad jag förstår skrivs villkoren in i fastighetsregistret? Betyder det att de därmed, i alla fall när det gäller överlåtelse, servitut och liknande kommer hävdas av lantmäteriet genom att vägra införa dem i fastighetsregistret? Eller är det upp till någon som anser sig berörd att driva saken i domstol?
Jag missförstod först när jag läste frågan och fick intrycket att det handlade om ett testamente, vilket i så fall hade kunnat ifrågasättas i domstol om t ex du ansåg att villkoren var otydliga eller inte riktigt motsvarade den dödes verkliga vilja ur alla synvinklar.
(Jag raderade därför mitt ursprungliga svar).
Jag vill påpeka att jag inte är någon juridisk expert på området, men om jag förstår saken rätt här, så handlar detta om en gåva ifrån en nu levande person eller släkting där då givaren vill få ange vissa villkor för gåvan - vilket denne självklart har rätt till! (Det handlar inte då om något slags styrande ifrån andra sidan graven, utan om villkor för att vilja ge denna gåva till dig medan hen ännu lever, om jag nu förstår saken rätt?)
I så fall skulle nog jag råda dig att ta kontakt med givaren och försöka prata igenom villkoren så att de också för dig känns rimliga och inte orsakar någon potentiell inlåsningseffekt för dig juridiskt. T ex för att undvika ekonomisk knipa om omständigheter i din totala ekonomi skulle förändras på ett sätt där denna fastigheten kan komma att beröras, eller hindrar dig ifrån att kunna få inkomster ifrån fastigheten som skulle kunna vara till gagn för den och inte strider emot givarens önskan.
Saken är förstås den att sålänge en fastighet är i den potentielle givarens händer så är hen den som har rätt att bestämma vad hen vill om sin fastighet. Och om hen vill ha villkor för att ge bort fastigheten och då inte sälja den så har hen sin fulla rätt att sätta upp vilka villkor hen vill. Och även vad som ska ske om villkoren inte uppfyllls. T ex genom att ange vem eller vilka som fastigheten skall övergå till om villkoren inte hålls osv.
i skenet av det blir det viktigt att ha en dialog med givaren och gå igenom villkoren och vad de kan betyda så att inga oklarheter eller missförstånd oönskat sätts på pränt i gåvobrevet, utan att ni båda som parter är överens om vilka villkor som ska gälla och hur de ska tolkas. Om ni inte kan komma överens så kanske det också är bättre att i så fall avstå ifrån att ta emot gåvan. Så att i så fall givaren får möjlighet att erbjuda den till någon som är mer villig att kunna acceptera givarens önskemål och villkor.
Rent juridiskt så kommer innehållet i gåvobrevet vara vägledande för hur berörda myndigheter tolkar dina rättigheter och ditt handlingsutrymme så att säga. Innehållet kan sannolikt ifrågasättas i en civilrättslig förhandling både under givarens livstid och postumt, men det kan bli svårare att argumentera för rätten postumt om givarens ”andemening” om det funnits utrymme att kunna utröna det också under personens levnad, tänker jag…?
Så mitt lekmannaråd skulle nog vara att försöka a en dialog och ett samtal med givaren och på så sätt försöka komma överens om en skrivning som ni båda kan leva med och känna er tillfreds med. T ex genom att anlita en gemensam jurist som hjälper er att formulera gåvobrevet. ❣️
(Jag raderade därför mitt ursprungliga svar).
Jag vill påpeka att jag inte är någon juridisk expert på området, men om jag förstår saken rätt här, så handlar detta om en gåva ifrån en nu levande person eller släkting där då givaren vill få ange vissa villkor för gåvan - vilket denne självklart har rätt till! (Det handlar inte då om något slags styrande ifrån andra sidan graven, utan om villkor för att vilja ge denna gåva till dig medan hen ännu lever, om jag nu förstår saken rätt?)
I så fall skulle nog jag råda dig att ta kontakt med givaren och försöka prata igenom villkoren så att de också för dig känns rimliga och inte orsakar någon potentiell inlåsningseffekt för dig juridiskt. T ex för att undvika ekonomisk knipa om omständigheter i din totala ekonomi skulle förändras på ett sätt där denna fastigheten kan komma att beröras, eller hindrar dig ifrån att kunna få inkomster ifrån fastigheten som skulle kunna vara till gagn för den och inte strider emot givarens önskan.
Saken är förstås den att sålänge en fastighet är i den potentielle givarens händer så är hen den som har rätt att bestämma vad hen vill om sin fastighet. Och om hen vill ha villkor för att ge bort fastigheten och då inte sälja den så har hen sin fulla rätt att sätta upp vilka villkor hen vill. Och även vad som ska ske om villkoren inte uppfyllls. T ex genom att ange vem eller vilka som fastigheten skall övergå till om villkoren inte hålls osv.
i skenet av det blir det viktigt att ha en dialog med givaren och gå igenom villkoren och vad de kan betyda så att inga oklarheter eller missförstånd oönskat sätts på pränt i gåvobrevet, utan att ni båda som parter är överens om vilka villkor som ska gälla och hur de ska tolkas. Om ni inte kan komma överens så kanske det också är bättre att i så fall avstå ifrån att ta emot gåvan. Så att i så fall givaren får möjlighet att erbjuda den till någon som är mer villig att kunna acceptera givarens önskemål och villkor.
Rent juridiskt så kommer innehållet i gåvobrevet vara vägledande för hur berörda myndigheter tolkar dina rättigheter och ditt handlingsutrymme så att säga. Innehållet kan sannolikt ifrågasättas i en civilrättslig förhandling både under givarens livstid och postumt, men det kan bli svårare att argumentera för rätten postumt om givarens ”andemening” om det funnits utrymme att kunna utröna det också under personens levnad, tänker jag…?
Så mitt lekmannaråd skulle nog vara att försöka a en dialog och ett samtal med givaren och på så sätt försöka komma överens om en skrivning som ni båda kan leva med och känna er tillfreds med. T ex genom att anlita en gemensam jurist som hjälper er att formulera gåvobrevet. ❣️
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 019 inlägg
Ja det är klart, blir de inskrivna så blir den en spärr hos Lantmäteriet.J JesperH skrev:
Det är stränga villkor, och man undrar ju hur gåvogivaren tänker sig att det ska gå om du inte kan ta hand om fastigheten (som hen själv, om man får vara lite oförskämd, låtit förfalla).
Nu vet jag inte vad ni har för relation, men det kanske går att prata om saken. Säga som det är att en fastighet (med potentiell beskattning) som du inte kan fullt råda över förrän du dör är ett tungt uppdrag, och fråga om det går att skriva villkoren mjukare. Kanske säga att du exempelvis vill kunna arrendera ut jakten eller själv skänka den vidare till dina barn om du blir skröplig.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 019 inlägg
Jag håller inte med. Det är förvisso så att man får göra som TS släkting(?) gör, men jag tycker att det är långt ifrån uppenbart att man borde ha rätt att göra så.S Scout99 skrev:
Den här typen av villkor är tidsbegränsade till två år vid andra fastighetsöverlåtelser än just gåvor och att man vid gåvor ska få ställa eviga villkor känns oproportionerligt.
Så visst är det att vilja styra från andra sidan graven. Villkoren ska ju gälla under hela TS livstid, vilken, given den här typen av gåvas natur, lär vara betydligt längre än gåvogivarens.
Så som sagt, det är lagligt, men kan leda till svåra inlåsningseffekter, kanske oftast för syskon som får en fastighet med stränga villkor ihop och sen inte kommer överens.
De döda borde låta de levande vara ifred. Man kan uttrycka sin vilja och förhoppning om hur saker ska förvaltas utan att göra det med tvång.
Tack för svaren! Det stämmer att gåvogivaren lever, men hen är betydligt äldre än jag. Jag vill säga att jag sympatiserar med det bakomliggande syftet med villkoret (beskrivet på annat håll i gåvobrevet), men den extrema inlåsning det innebär för min del gör att jag förmodligen kommer tacka nej till gåvan om vi inte kan komma överens om en mjukare formulering.
