Jo, man får ju vara lite om sig och kring sig när man bo på landet.
Jag bevakar "min" 10 kV linje med falkögon och rapporterar minsta fel jag upptäcker. Senast igår var det två brustna kardeler på en faslina och bränskador på de två andra. Troligen efter ett trefasigt överslag i samband med någon storm.
.
Jag bevakar "min" 10 kV linje med falkögon och rapporterar minsta fel jag upptäcker. Senast igår var det två brustna kardeler på en faslina och bränskador på de två andra. Troligen efter ett trefasigt överslag i samband med någon storm.
.
Det stämmer så som du skriver Gråsten att det normalt sett inte finns någon bevakning för avbrott till lågspänningskunderna, det som händer i ditt fall kan vara att en gren orsakade t.ex. ett jordfel, vilket ju bevakas i matande station, problemet är att transformatorsäkringen samtidigt löste vilket bröt bort felet vid provinkoppling = allt frid och fröjd sett från EONs kontrollrum. Kunderna däremot har bara 2 faser in, detta måste rapporteras in manuellt. Med tekniken med fjärravlästa mätare så kan man tekniskt sett upptäcka problem men ofta är det bara en handfull kunder runt stolpstationer.
På fråga svarade EON att de inte använder de fjärravlästa mätarna för avbrottsrapportering. För detta skulle de behöva backup > batterier som ska underhålls > dyrt. Inte värt för en "handfull kunder" som vanligen inte kommer att kunna bevisa bortfallets varaktighet och eventuella skador pga frysning osv. Jag har nämnt förut att den till trafon anslutna fyren på udden slocknade utan att sjöfartsverket hade någon varning för detta. Batteridrift går igång och "sjöfarten brukar höra av sig när fyren lyser dåligt" som de sade vid förfrågan.
Kvisten i fråga lade sig tvärs över de tre trådarna ned från stolpen, alla säkringarna small. Troligen inget jordfel.
Fasfel är också bortkopplingsorsak, har varit med om bortfall någon gång, bl a i somras.
En eloge till de tappra servicekillarna som åker ut i skogen och letar fel. De har ett gott samarbete med vakna ortsbor och går att nå på mobilen. Vi gör som mycke_nu och övervakar linjerna på frivillig bas i förebyggande syfte men ibland även vid bortfall för att få snabb åtgärd. Att man går och inspekterar kraftlinjenätet på eget initiativ tycker jag verkar vara definitionen på gubbe.
Kvisten i fråga lade sig tvärs över de tre trådarna ned från stolpen, alla säkringarna small. Troligen inget jordfel.
Fasfel är också bortkopplingsorsak, har varit med om bortfall någon gång, bl a i somras.
En eloge till de tappra servicekillarna som åker ut i skogen och letar fel. De har ett gott samarbete med vakna ortsbor och går att nå på mobilen. Vi gör som mycke_nu och övervakar linjerna på frivillig bas i förebyggande syfte men ibland även vid bortfall för att få snabb åtgärd. Att man går och inspekterar kraftlinjenätet på eget initiativ tycker jag verkar vara definitionen på gubbe.
Redigerat:
Söktips:
Nollspänningsutlösare kallas en pryl som bryter vid kort dipp och sedan måste återställas manuellt.
Vad gäller små prylar som routrar å sånt så är ett mini-ups-tips att välja sådana som funkar bra på 12-14V eller 6-7V och mata dem med en liten blyack som är försedd med lämplig laddare...
Alla switchade nätdelar går för övrigt också bra att köra på cirka 310V DC (eller 155V DC i 110-120V-läget), så om man vill hemsnickra en "hobby-UPS" för sina datorprylar så kan man ordna det med lämpliga batterier och batteriladdare. OBS att man dock egentligen överlastar likriktarbryggan i prylarna, så till slut så kan de gå sönder så att de bara går att köra på likspänning och dessutom bara med samma polaritet som man hade från början. Specialkontakter eller liknande rekomenderas starkt...
Nollspänningsutlösare kallas en pryl som bryter vid kort dipp och sedan måste återställas manuellt.
Vad gäller små prylar som routrar å sånt så är ett mini-ups-tips att välja sådana som funkar bra på 12-14V eller 6-7V och mata dem med en liten blyack som är försedd med lämplig laddare...
Alla switchade nätdelar går för övrigt också bra att köra på cirka 310V DC (eller 155V DC i 110-120V-läget), så om man vill hemsnickra en "hobby-UPS" för sina datorprylar så kan man ordna det med lämpliga batterier och batteriladdare. OBS att man dock egentligen överlastar likriktarbryggan i prylarna, så till slut så kan de gå sönder så att de bara går att köra på likspänning och dessutom bara med samma polaritet som man hade från början. Specialkontakter eller liknande rekomenderas starkt...
Detta börjar komma långt ifrån det ursprungliga ämnet. Gråsten får säga ifrån om jag svamlar för mycket.yxis skrev:
Många switchade nätdelar är specade att kunna ha 85-265 Vac som inspänning. I så fall räcker det med 120 Vdc för att den skall gå. Antagligen kan man i praktiken sjunka lite till många gånger.
Detta med likriktarbryggan är jag lite skeptisk till. När det hela matas med växelspänning går strömmen endast i korta pulser i vågtopparna. Detta är elakare för dioderna än likspänning. Den maxström som dioderna måste dimensioneras för är den strömrusning som uppstår då kondensatorerna skall laddas vid spänningstillslag. Jag hävdar att likspänning är snällare mot ett switchat nätaggregat än växelspänning.
Även med likspänning blir det strömrusning in i kondensatorerna, och halva bryggan får ta hela smällen.
Korta pulser spelar ingen större roll, det är den genomsnittliga effektutvecklingen som dödar dioderna.
Korta pulser spelar ingen större roll, det är den genomsnittliga effektutvecklingen som dödar dioderna.
Det jag menade var att när dioderna är dimensionerade för att tåla strömrusningen vid tillslag så är det ingen match för dem att tåla den kontinuerliga lasten. En del effekt utvecklas i dioderna tack vare att de är långsamma. Den effekten uteblir vid likspänning. Halva bryggan tar nog största delen av smällen vid tillslag även vid växelspänning.
Crouzet H3USN har jag funderat på att skaffa själv.
http://www.elektroskandia.se/KatalogKategori.aspx?rid=55937
http://www.elektroskandia.se/KatalogKategori.aspx?rid=55937
Jag tänker på att om bryggan är byggd med diskreta dioder som kan sägas ha separat kylning (istället för en gemensam klump med fyra ben där alla dioder kyls gemensamt) så kan kylningen för varje diod vara dimensionerad för att bara tåla halva snitteffekten, eftersom varje diod bara leder halva tiden.
Jag håller med mycke_nu om stömrusningen. En pytteliten del av den värsta rusningen hanteras nog av nätfiltret.
Vid riktigt skitstora likritare så har man en spole i serie mellan likriktarbryggan och dioderna, jag tror t.ex. att det ser ut så på lok på järnvägen, fast då pratar vi flera megawatt
Jag håller med mycke_nu om stömrusningen. En pytteliten del av den värsta rusningen hanteras nog av nätfiltret.
Vid riktigt skitstora likritare så har man en spole i serie mellan likriktarbryggan och dioderna, jag tror t.ex. att det ser ut så på lok på järnvägen, fast då pratar vi flera megawatt
Man kan nog inte komma mycket längre med dessa spekulationer. Jag förstår att en nätdel skulle kunna vara dimensionerad så, men tror inte att den är det i ett allmänt fall. Det är givetvis ingen tro som man skall lita på så mycket att man sätter dyra prylar på spel.
För skojs skull öppnade jag en gammal nätdel till en dator. Den var på 350W och hade en hel likriktarbrygga i en kapsel. Denna skulle tåla 4A kontinuerligt. 350W vid 325Vdc innebär drygt 1A och således borde just denna nätdel gå utmärkt på likspänning utan att överlastas.
Erik
För skojs skull öppnade jag en gammal nätdel till en dator. Den var på 350W och hade en hel likriktarbrygga i en kapsel. Denna skulle tåla 4A kontinuerligt. 350W vid 325Vdc innebär drygt 1A och således borde just denna nätdel gå utmärkt på likspänning utan att överlastas.
Erik
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 125 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 125 inlägg
Nu kom jag på något ganska enkelt.
El patroner över 6kw måste ha tillslags fördröjning efter ström avbrott.
Ett sådant relä skulle man kunna sätta i serie med det som ska matas så kan man ställa in efter vilken tid det ska släppa fram strömen efter ström avbrott.
El patroner över 6kw måste ha tillslags fördröjning efter ström avbrott.
Ett sådant relä skulle man kunna sätta i serie med det som ska matas så kan man ställa in efter vilken tid det ska släppa fram strömen efter ström avbrott.