En kort kommentar bara:
Jag, och många med mig, har börjat på KTH i tron om att man visste vad man ville göra i framtiden.
Under studietiden kan det visa sig att det finns områden som är mycket intressantare än det man trodde att man skulle jobba inom. För mig blev det något så otippat som materialteknik/kemi, när jag trodde att jag skulle bli maskinare.
Tyvärr kom jag inte in på arkitektutbildningen, man det kanske var bra med tanke på hur det har varit ställt med arbetstillfällena.
Jag röstar således på KTH. Och var inte rädd att ändra uppfattning om vad du tycker är intressant när du väl är där.
Jag, och många med mig, har börjat på KTH i tron om att man visste vad man ville göra i framtiden.
Under studietiden kan det visa sig att det finns områden som är mycket intressantare än det man trodde att man skulle jobba inom. För mig blev det något så otippat som materialteknik/kemi, när jag trodde att jag skulle bli maskinare.
Tyvärr kom jag inte in på arkitektutbildningen, man det kanske var bra med tanke på hur det har varit ställt med arbetstillfällena.
Jag röstar således på KTH. Och var inte rädd att ändra uppfattning om vad du tycker är intressant när du väl är där.
Noterbart är att de 4036 kronorna sjunker till 1937:-/månad när skatten är dragen. (Skattetabell 32). Ungefär den skillnad jag räknade med redan från år 1 så jag gissade ganska bra tycker jag.esox71 skrev:Sorry men det där resonemanget håller inte i verkligheten. Det stämmer kanske till en början men efter några år drar 180p-gubben ifrån, generellt sett. Vi tittar på lite fakta istället. Jag kikade i CF:s senaste lönestatistik och då kan man se följande (högg ett arbetsområde i högen):
Civilingenjör, Konstruktion - bygg, väg och anläggning, privat sektor
Examensår 2000: Medellön 35123
Högskoleingenjör, Konstruktion - bygg, väg och anläggning, privat sektor
Examensår 1998: Medellön 31087
Så efter 10 år är skillnaden 4036:-/månad trots att högskoleingenjören fick 2 års förprång och skillnaden ökar ju längre tiden går. "Break even" går vid 3 resp. 5 års arbetslivserfarenhet, dvs. redan efter 3 år går civilingenjören om högskoleingenjören i det här fallet. Tittar man på motsvarande siffror för alla arbetsområden så är skillnaden 2982:-/månad och break even vid 3 år.
Så vad säger detta oss då? Jo att ju fler poäng desto större löneförhöjningar över åren. Dessutom, när man byter jobb, så får man generellt sätt bättre ingångslön. Större företag (och kanske mindre också) har tabeller där de enbart tittar på antal poäng och år av relevant arbetslivserfarenhet när de sätter ingångslöner på erfarna ingenjörer. Sen kan man ju alltid "förhandla" upp nån krona till men då vill det oftast till att man har någon eftertraktad kompetens.
Fast som sagt, lönen är ju inte allt.
Sen kan man räkna och gissa sig vimsig över detta, jag ville mest få fram att månadslönen inte är allt, antalet månader är också viktigt.
Diskussioner är så tråkiga när alla bara håller med varandra
Jag skulle köra på KTH just eftersom det ger en mer gedigen och bred utbildning. Med detta i ryggen kan du sedan mycket lättare förändra dina framtida karriärval.
Själv är jag högskoleingenjör i maskin men har aldrig någonsin jobbat med det. Redan från början var det IT som gällde när jag väl var klar på KTH. Har nu spenderat tio lyckliga år inom datakombranschen men börjar så smått tröttna på tekniken. Med hyfsad utbildning och erfarenhet ska jag nog kunna hitta något nytt kul att göra under de kommande 30 åren innan det är dax att pensionera mig.
KTH!
Själv är jag högskoleingenjör i maskin men har aldrig någonsin jobbat med det. Redan från början var det IT som gällde när jag väl var klar på KTH. Har nu spenderat tio lyckliga år inom datakombranschen men börjar så smått tröttna på tekniken. Med hyfsad utbildning och erfarenhet ska jag nog kunna hitta något nytt kul att göra under de kommande 30 åren innan det är dax att pensionera mig.
KTH!
Jag tycker nog att mellanbarn har en poäng.
Vi har konstaterat att deras månadslön efter skatt skiljer i runda slängar 2000 kr.
Om vi låtsas att att den som kommer ut två år tidigare får 25000 i månaden vilket kanske landar kring 200 000 efter skatt per år. Vilket ger 400 000 mer till den med kort utbildning första två åren medans den andra läser.
Om löneskillnaden är konstant tjänar den mer utbildade därefter 24 000 mer efter skatt per år. Det tar alltså mer än 16 år att komma i kapp den mindre utbildade.
Siffrorna är ungefärliga förstås men ekonomiskt är det inte någon jätteskillnad.
Vi har konstaterat att deras månadslön efter skatt skiljer i runda slängar 2000 kr.
Om vi låtsas att att den som kommer ut två år tidigare får 25000 i månaden vilket kanske landar kring 200 000 efter skatt per år. Vilket ger 400 000 mer till den med kort utbildning första två åren medans den andra läser.
Om löneskillnaden är konstant tjänar den mer utbildade därefter 24 000 mer efter skatt per år. Det tar alltså mer än 16 år att komma i kapp den mindre utbildade.
Siffrorna är ungefärliga förstås men ekonomiskt är det inte någon jätteskillnad.
Låt mig omformulera frågan. Och vi lägger ner KY. Jag har hittat en tvåårig utb på KTH som heter Byggproduktion och där jag är behörig. Alltså inget tekniskt basår.jonand skrev:
Jag vill skola om mig så fort som möjligt.
Om jag läser byggproduktion 120hp.
Kurser i årskurs 1
Matematik 7,5 hp
Tekniskt arbete, metoder och verktyg 7,5 hp
Byggfysik med byggmateriallära 7,5 hp
Byggprocessen 7,5 hp
Byggstyrning 1 7,5 hp
Husbyggnad 7,5 hp
Fältmätning 7,5 hp
Statik och hållfasthetslära 7,5 hp
Kurser i årskurs 2
Byggandets ekonomi och kvalitet 7,5 hp
Byggstyrning 2 7,5 hp
Byggproduktion 7,5 hp
Ledarskap i byggverksamhet 7,5 hp
Betongkonstruktion 7,5 hp
Anläggningsteknik 7,5 hp
Inriktning hus/infra 7,5 hp
Examensarbete hus/infra 7,5 hp
Det jag tror att jag vill göra nu är att: sitta och rita hus och räkna på konstruktioner och dimensionera. På sikt egen företagare och ta fram ritningar åt folk, KA, besiktning m.m
Funkar det med något mindre än 180 hp högskoleingenjör.
Jag har lite svårt att få grepp om vad man kan jobba som efter de här kortare utbildningarna.
Kan man bygga på den på 120 hp på ett enkelt sätt.
Många frågor och kanske inte alltid så strukturerat så jag utrycker stort tack till alla på forumet som bemödar sig att svara.
Ha ha ha men ge dig. Läste du inte mitt inlägg? Skillnaden 4036:- var bara en punkt på vägen. Den ÖKAR ju linjärt. Pointen var att "break even" är efter 3 år för civilingenjören, dvs. efter BARA 3 år går han plus (då ej medräknat ett högre studielån men i sammanhanget puttar det nog inte fram break even mer än typ 1 år). I ditt ursprungliga inlägg gissade du på att break even skulle komma då Fein var 50 år, dvs. efter typ 17 år och det kallar jag en rätt kass gissning...Mellanbarn skrev:Noterbart är att de 4036 kronorna sjunker till 1937:-/månad när skatten är dragen. (Skattetabell 32). Ungefär den skillnad jag räknade med redan från år 1 så jag gissade ganska bra tycker jag.
Sen kan man räkna och gissa sig vimsig över detta, jag ville mest få fram att månadslönen inte är allt, antalet månader är också viktigt.
Diskussioner är så tråkiga när alla bara håller med varandra
Jo jag fattar vad du och Mellanbarn menar. Jag har inte tagit hänsyn till de extra stålarna som man hinner tjäna på två år helt enkelt för att de kommer man bränna ändå. Vi (människor i allmänhet) har ju en benägenhet att öka vår konsumtion ju mer vi tjänar. Har man 7000:- i månaden som fattig student så klarar man sig på det. Har man 40000:- i månaden som ingenjör så "klarar" man sig på det. Vem som får högst livskvalité låter jag vara osagt, huvudsaken är väl att man är "lycklig"jonand skrev:
.
Vill bara slå ett litet slag för KY-utbildningen, när vi anställde ny driftansvarig till jobbet var det en som läst på KTH till systemingenjör och en som gått på nackademin som var intressanta, den senare fick jobbet för han hade mer arbetslivserfarenhet, som han hunnit med tack vare sina kortare studietid, båda var lika gamla...
Jag skulle själv gärna gå en KY-utbildning på distans och gärna under längre tid mot att tempot är
lite lägre, så att man skulle kunna jobba och plugga samtidigt.
Jag skulle själv gärna gå en KY-utbildning på distans och gärna under längre tid mot att tempot är
lite lägre, så att man skulle kunna jobba och plugga samtidigt.
Om du är beredd att tänka och räkna så, så är dina argument för KTH-ingenjörens högre lön väldigt ihåliga överhuvudtaget.esox71 skrev:
Jag tror att om man står och väger mellan två utbildningar där du själv säger att den ena är astronomiskt mycket bättre så har du någonstans bestämt dig för vilken du helst skulle gå. Den är nog den du är mest motiverad för att fullfölja också. Följ hjärtat.
Esox71, det fina med forum som detta är att man får möjlighet att se hur andra tänker. Jag lär mig väldigt mycket om hur människor kan tänka genom att läsa dina svar. Vi är olika, du och jag.
Esox71, det fina med forum som detta är att man får möjlighet att se hur andra tänker. Jag lär mig väldigt mycket om hur människor kan tänka genom att läsa dina svar. Vi är olika, du och jag.
Hepp!
Fördommarna verkar råda i denna tråd och många leverar den ena sanningen efter den andra.
Ska vi försöka hålla oss till lite relevant fakta och erfarenheter?
1) Man ska och kan inte jämställa en KY-utbildning med en högskoleutbildning av fler skäl.
2) En KY-utbildning är framtagen i samråd med näringslivet för att snabbt fylla behov av en viss kompetens.
3) Arbetslivserfarenhet inom området smäller minst lika högt (om inte högre) än teoretiska poäng på papper.
Frågan Fein måste ställa sig är: "Vad vill jag?" Vill du byta karriär pronto eller vill du vidareutbilda dig för att få en bredare kunskapsbas tillsammans med det du kan idag och genom detta söka en ny karriär?
När man går en KY-utbildning består en stor del av utbildningen av LIA - Lärande i Arbete. Genom utbildningen får man alltså en verklighetsförankring som man inte kan rycka på axlarna åt. Jag antar att det är mycket tack vare denna som man får en anställning. Jag tror inte man går en KY-utbildning och börjar söka jobb som andra och konkurrerar med nyexade ingenjörer.
Fakta: Enligt en studie från SCB så fick 90% av de med KY-examen en anställning. Timanställningar är inte inräknade och studien verkar bygga på siffror från 2006, har inte läst hela rapporten. Vilket universitet eller högskola kan ens våga drömma om en sådan siffra?
Låt säga att Fein väljer KY-utbildningen, får en anställning och arbetar där i låt oss säga tre, fyra år. Menar ni då på fullt allvar att han (om vi förutsätter att han har skött sitt arbete) till 100 procent kommer att bli brädad av nyexade injengörer utan arbetsliverfarenhet i området när han väljer att söka sig någon annanstans?
Återigen, jag arbetar på ett av landets största universitet och har inget med KY att göra. Anser dock att konkurrens är bra och att det kan finnas en elitistisk övertro till högskoleutbildningar. Jag har en hyfsat hög roll inom ett större område och tjänar inte mindre (snarare mer) än mina ingenjörsbekanta med långa utbildningar och lån hos CSN. Antal högskolepoäng som jag har? Noll.
Fördommarna verkar råda i denna tråd och många leverar den ena sanningen efter den andra.
Ska vi försöka hålla oss till lite relevant fakta och erfarenheter?
1) Man ska och kan inte jämställa en KY-utbildning med en högskoleutbildning av fler skäl.
2) En KY-utbildning är framtagen i samråd med näringslivet för att snabbt fylla behov av en viss kompetens.
3) Arbetslivserfarenhet inom området smäller minst lika högt (om inte högre) än teoretiska poäng på papper.
Frågan Fein måste ställa sig är: "Vad vill jag?" Vill du byta karriär pronto eller vill du vidareutbilda dig för att få en bredare kunskapsbas tillsammans med det du kan idag och genom detta söka en ny karriär?
När man går en KY-utbildning består en stor del av utbildningen av LIA - Lärande i Arbete. Genom utbildningen får man alltså en verklighetsförankring som man inte kan rycka på axlarna åt. Jag antar att det är mycket tack vare denna som man får en anställning. Jag tror inte man går en KY-utbildning och börjar söka jobb som andra och konkurrerar med nyexade ingenjörer.
Fakta: Enligt en studie från SCB så fick 90% av de med KY-examen en anställning. Timanställningar är inte inräknade och studien verkar bygga på siffror från 2006, har inte läst hela rapporten. Vilket universitet eller högskola kan ens våga drömma om en sådan siffra?
Låt säga att Fein väljer KY-utbildningen, får en anställning och arbetar där i låt oss säga tre, fyra år. Menar ni då på fullt allvar att han (om vi förutsätter att han har skött sitt arbete) till 100 procent kommer att bli brädad av nyexade injengörer utan arbetsliverfarenhet i området när han väljer att söka sig någon annanstans?
Återigen, jag arbetar på ett av landets största universitet och har inget med KY att göra. Anser dock att konkurrens är bra och att det kan finnas en elitistisk övertro till högskoleutbildningar. Jag har en hyfsat hög roll inom ett större område och tjänar inte mindre (snarare mer) än mina ingenjörsbekanta med långa utbildningar och lån hos CSN. Antal högskolepoäng som jag har? Noll.
joflopp: Tack för en bra sammafattning och saklig info om KY.
På andra arbetsplatser: Hoppas verkligen inte det.
På min arbetsplats: ja risken är faktiskt överhängande (förhoppningsvis inte 100% dock).joflopp skrev:
På andra arbetsplatser: Hoppas verkligen inte det.
Oj, verkar som jag fick folk att reagera här, läga att citera sig själv.
Till Fein inser jag att jag inte ens röstat. Men de som råder dig att välja efter hjärtat har en stor poäng.
Ett tips till om du kvalificerar dig med en viss utbildning är att läsa platsannonser. Leta reda på jobb du kan tänka dig att ha och se vad arbetsgivaren skriver som krav och som meriterande.
Lite självgod är man juMellanbarn skrev:Diskussioner är så tråkiga när alla bara håller med varandra
Till Fein inser jag att jag inte ens röstat. Men de som råder dig att välja efter hjärtat har en stor poäng.
Ett tips till om du kvalificerar dig med en viss utbildning är att läsa platsannonser. Leta reda på jobb du kan tänka dig att ha och se vad arbetsgivaren skriver som krav och som meriterande.
Jopp, har provat det med. Det är lätt att få reda på vad man kan jobba som om man är högskoleingenjör. Det är svårare att få reda på hur pass långt man kan komma på en KY eller 120 hp byggproduktion.Mellanbarn skrev:Oj, verkar som jag fick folk att reagera här, läga att citera sig själv.
Lite självgod är man ju
Till Fein inser jag att jag inte ens röstat. Men de som råder dig att välja efter hjärtat har en stor poäng.
Ett tips till om du kvalificerar dig med en viss utbildning är att läsa platsannonser. Leta reda på jobb du kan tänka dig att ha och se vad arbetsgivaren skriver som krav och som meriterande.
Jag har pratat med en studievägledare på KTH och hon tyckte att 180hp kursen är det jag skall satsa på. Däremot tror hon att det är svårt att få ihop det med min livssituation. Jag söker så får man se.
Tack för all hjälp och tack för den ekonomiska debatten, om än något OT.