2 167 läst ·
7 svar
2k läst
7 svar
Vilken kvalitet på utörandet av ett byggnadsverk kan man kräva - branschstandard ?
Hej,
undrar om det finns allmäna fastlagda branschregler för vad som anses god byggkvalitet i Sverige. I Tyskland finns så kallade AaRdT "Allgemein anerkannte Regeln der Technik" som kan översättas till "allmänt accepterade tekniska regler"
I Tyskland anses dessa regler definiera vad som är accepterad byggstandard. Om denna kvalitetsnivå ej uppnås, anses ett byggfel föreligga. Det fina med detta är att man som kund bara behöver speca detta i kontraktet (ofta automatiskt med i standardkontrakt), och därefter gäller dessa branschregler för alla delar av av det beställda arbetet. Om dessa regler ej efterföljs, har man mycket goda chanser att vinna en eventuell rättstvist eftersom reglerna är relativt väldefinierade och ofta men inte alltid bygger på DIN-normer.
Finns det något liknande i Sverige eller måste jag speca alla kvalitetskrav explicit i ett kontrakt f'ör konstruktion och utförande, tex.
- maxinal höjdavvikelse bottenplatta < 10 mm
- maximal vinkelavvikelse väggar < 1 Grad
- maximal otäthet vid "blower door test"
- etc., etc., etc., etc.
Jag frågar eftersom jag sett allmäna svar under titeln "fråga experten" som jag tycker verkar väldigt "flummiga". Tex. besvaras frågan kring jämnheten på bottenplattan med att toleranser måste explicit avtalas. Om inte får funktionen avgöra. Detta låter för mig som väldigt rättsosäkert och det känns som den enskilda köparen inte har en chans vid en rättstvist.
Så vad gäller i Sverige - allt måste specificeras eller jag kan förutsätta en explicit definierad kvalitet på alla delar av konstruktionen och uppförandet?
Hälnsingar,
Lars
undrar om det finns allmäna fastlagda branschregler för vad som anses god byggkvalitet i Sverige. I Tyskland finns så kallade AaRdT "Allgemein anerkannte Regeln der Technik" som kan översättas till "allmänt accepterade tekniska regler"
I Tyskland anses dessa regler definiera vad som är accepterad byggstandard. Om denna kvalitetsnivå ej uppnås, anses ett byggfel föreligga. Det fina med detta är att man som kund bara behöver speca detta i kontraktet (ofta automatiskt med i standardkontrakt), och därefter gäller dessa branschregler för alla delar av av det beställda arbetet. Om dessa regler ej efterföljs, har man mycket goda chanser att vinna en eventuell rättstvist eftersom reglerna är relativt väldefinierade och ofta men inte alltid bygger på DIN-normer.
Finns det något liknande i Sverige eller måste jag speca alla kvalitetskrav explicit i ett kontrakt f'ör konstruktion och utförande, tex.
- maxinal höjdavvikelse bottenplatta < 10 mm
- maximal vinkelavvikelse väggar < 1 Grad
- maximal otäthet vid "blower door test"
- etc., etc., etc., etc.
Jag frågar eftersom jag sett allmäna svar under titeln "fråga experten" som jag tycker verkar väldigt "flummiga". Tex. besvaras frågan kring jämnheten på bottenplattan med att toleranser måste explicit avtalas. Om inte får funktionen avgöra. Detta låter för mig som väldigt rättsosäkert och det känns som den enskilda köparen inte har en chans vid en rättstvist.
Så vad gäller i Sverige - allt måste specificeras eller jag kan förutsätta en explicit definierad kvalitet på alla delar av konstruktionen och uppförandet?
Hälnsingar,
Lars
Jag tror att det är närmast de olika AMA-texterna som liknar det du är ute efter.
Hus-AMA osv ...
http://www.byggtjanst.se/product/ProductListingSort.aspx?sectionid=13153
Jag tror att det är rätt vanligt att avtala om att det ska utföras i enlighet med xxxx-AMA.
Sen finns det ju boverkets byggregler och konstruktionsregler BBR och BKR.
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/
Men där tar dom t.ex. inte upp max ojämnhet på ett golv och sånt, utan mer samhällets krav på byggnader med hänsyn till dom ska bo där.
Uppvärmning, ljusinsläpp, fukt, hälsa, och givetvis konstruktionskrav så byggnaden inte rasar ihop.
Hus-AMA osv ...
http://www.byggtjanst.se/product/ProductListingSort.aspx?sectionid=13153
Jag tror att det är rätt vanligt att avtala om att det ska utföras i enlighet med xxxx-AMA.
Sen finns det ju boverkets byggregler och konstruktionsregler BBR och BKR.
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/
Men där tar dom t.ex. inte upp max ojämnhet på ett golv och sånt, utan mer samhällets krav på byggnader med hänsyn till dom ska bo där.
Uppvärmning, ljusinsläpp, fukt, hälsa, och givetvis konstruktionskrav så byggnaden inte rasar ihop.
Man kan på ett övergripande plan säga att bygggande och entreprenader i Sverige är förvånansvärt lite detaljreglerat i lag, jämfört med Tyskland och många andra länder. Det svenska systemet bygger mer på att lagarna ställer upp övergripande krav och ramverk för hur processer och beslut ska hanteras. Lagarna uttrycker diffusa krav av typen "erforderlig omfattning" och "fackmannamässighet". Detaljerna överlämnas dels åt parterna att reglera i avtal, dels åt myndigheters tillämpningsföreskrifter, dels åt branschstandarder.
I praktiken kan exempelvis BBR och BKR sägas utgöra lag vad gäller samhällets krav på byggkonstruktioner. Det finns dock fall där BBR-regler har prövats i domstol och det har dömts att det går att avvika från BBR och ändå uppfylla lagstiftningen.
Vidare så finns exempelvis vad som i praktiken är frivilliga branschstandarder mellan beställare och utförare, AMA, AB, ABT etc. Dessa ställer upp olika villkor och normer, som man avtalar genom att enkelt och kortfattat hänvisa i ett entreprenadavtal till AMAXX... (Detta gör att ett svenskt entreprenadkontrakt blir väldigt kort i jämförelse med till exempel ett engelskt, eftersom huvvuddelen av avtalsvillkoren aldrig skrivs ut i själva avtalet utan ligger i en separat bok).
Många i Sverige uppfattar ABT och AMA som "lag", men det är det alltså inte. I grunden är ett konsult- eller entreprenaduppdrag inte mer reglerat i lag än den allmänna avtalslagstiftningen. Men det finns som sagt en praxis där man använder branschstandarder "som lag", kan man slarvigt säga. Jag upplever dock att de inte har samma ställning som de tyska motsvarigheter du refererar till. Jag har ansvarat för ett par entreprenader i Tyskland och upplever att byggreglerna där var mera kvantifierade och generellt gällande, jämfört med svenska motsvarigheter.
Som privatperson skyddas du i teorin av vissa konsumentskyddslagar som säger att ett arbete ska vara "fackmannamässigt utfört". Men i praktiken är det skyddet svagt, dels eftersom det fortfarande råder en frihet att definera omfattningen på det uppdrag som ska vara fackmannamässigt utfört.
I praktiken kan exempelvis BBR och BKR sägas utgöra lag vad gäller samhällets krav på byggkonstruktioner. Det finns dock fall där BBR-regler har prövats i domstol och det har dömts att det går att avvika från BBR och ändå uppfylla lagstiftningen.
Vidare så finns exempelvis vad som i praktiken är frivilliga branschstandarder mellan beställare och utförare, AMA, AB, ABT etc. Dessa ställer upp olika villkor och normer, som man avtalar genom att enkelt och kortfattat hänvisa i ett entreprenadavtal till AMAXX... (Detta gör att ett svenskt entreprenadkontrakt blir väldigt kort i jämförelse med till exempel ett engelskt, eftersom huvvuddelen av avtalsvillkoren aldrig skrivs ut i själva avtalet utan ligger i en separat bok).
Många i Sverige uppfattar ABT och AMA som "lag", men det är det alltså inte. I grunden är ett konsult- eller entreprenaduppdrag inte mer reglerat i lag än den allmänna avtalslagstiftningen. Men det finns som sagt en praxis där man använder branschstandarder "som lag", kan man slarvigt säga. Jag upplever dock att de inte har samma ställning som de tyska motsvarigheter du refererar till. Jag har ansvarat för ett par entreprenader i Tyskland och upplever att byggreglerna där var mera kvantifierade och generellt gällande, jämfört med svenska motsvarigheter.
Som privatperson skyddas du i teorin av vissa konsumentskyddslagar som säger att ett arbete ska vara "fackmannamässigt utfört". Men i praktiken är det skyddet svagt, dels eftersom det fortfarande råder en frihet att definera omfattningen på det uppdrag som ska vara fackmannamässigt utfört.
Min erfarenhet är att de flesta besiktningsmän som utför slutbesiktningar på privatbeställares villor har högre ställda krav på slutfinishen än vad AMA medger.
Sedan gäller det också att hitta de avsnitt i AMA som man vill ska gälla, det går inte att hänvisa övergripande till AMA eftersom det finns olika toleranser och utförandevarianter upptagna i denna. Bara ByggAMA är drygt 900 sidor så det gäller att hålla tungan rätt i mun så man inte tappar något på vägen.
Man kan specificera hur mycket man vill vid avtalsskrivningen, men det är väl ändå den upplevda finishen på slutprodukten som är den viktiga.
Bättre då att satsa på att anlita en slutbesiktningsman som är känd för att ha högts ställda krav.
Sedan gäller det också att hitta de avsnitt i AMA som man vill ska gälla, det går inte att hänvisa övergripande till AMA eftersom det finns olika toleranser och utförandevarianter upptagna i denna. Bara ByggAMA är drygt 900 sidor så det gäller att hålla tungan rätt i mun så man inte tappar något på vägen.
Man kan specificera hur mycket man vill vid avtalsskrivningen, men det är väl ändå den upplevda finishen på slutprodukten som är den viktiga.
Bättre då att satsa på att anlita en slutbesiktningsman som är känd för att ha högts ställda krav.
Besiktningsmannens utlåtande blir väl tämligen uddlöst om det inte finns kvalitetskrav i ett avtal att hänvisa till?volvo skrev:
Hej,
jag tänkte fråga samma sak som peroande.
Det finns ju förenkla sett två fall som jag ser det:
1) om inga speciella kvalitetskrav är specificerade i kontraktet
=> Besiktningmannen kan bara anmärka på det som är av sämre kvalitet en
det som kan anses lägsta standard utan specialla formuleringar i kontraktet
- kan man kalla detta fackmannamässigt utförande? - om ja var kan jag hitta definitionen
av detta? är det lika som AMA i vissa delar?
2) om speciella formuleringar, hänvisningar till strikare krav finns med i kontraktet
=> Besiktningsmannen kan anmärka på och byggherren kann kräva att denna standard
uppnås
I slutändan handlar det ju om hur tydligt man kan binda entreprenören till en avtalad standard, att man kan påvisa att han följt den avtalade standarden genom klara definitioner. Vidare om han inte uppfyllit standarden att det är "enkelt" att få rätt vid tvist eftersom reglerna är tydliga.
Lars
jag tänkte fråga samma sak som peroande.
Det finns ju förenkla sett två fall som jag ser det:
1) om inga speciella kvalitetskrav är specificerade i kontraktet
=> Besiktningmannen kan bara anmärka på det som är av sämre kvalitet en
det som kan anses lägsta standard utan specialla formuleringar i kontraktet
- kan man kalla detta fackmannamässigt utförande? - om ja var kan jag hitta definitionen
av detta? är det lika som AMA i vissa delar?
2) om speciella formuleringar, hänvisningar till strikare krav finns med i kontraktet
=> Besiktningsmannen kan anmärka på och byggherren kann kräva att denna standard
uppnås
I slutändan handlar det ju om hur tydligt man kan binda entreprenören till en avtalad standard, att man kan påvisa att han följt den avtalade standarden genom klara definitioner. Vidare om han inte uppfyllit standarden att det är "enkelt" att få rätt vid tvist eftersom reglerna är tydliga.
Lars
Klicka här för att svara