Dubbar till vinterdäck är en sak. Om dubbdäcken på personbilen råkar repa stenen, så är det nog vad grannen får tåla.Z Zeke_Varg skrev:
Men man kan inte kräva att grannen ska ha byggt en väg som håller för fordon på 20ton. Dessutom är sällan/aldrig en vanlig uppfartsväg tjälsäkrad. Dvs. att under vissa delar av året är vägen extra känslig.
Men ett servitut kan ses som ett kontrakt på ett lån/hyra. Dvs TS får "låna"/"hyra" vägen av grannen. På samma sätt som om det hade varit en motorsåg, har TS rätt och skyldighet att serva och underhålla det han "lånat". Samt att det är hans skyldighet att laga den, om han har sönder den, och hålla den i samma skick som när han lånade den.
Nja, man har inte per automatik rätt/skyldighet till att underhålla vägen, det beror på servitutet. I TS fall verkar det ju inte så, utan det faller på grannen.A AG A skrev:
(Sedan bör man som sagt komma överens och det känns inte orimligt att TS assisterar med att flytta plattor under byggtiden etc.)
Fast grannen har ju ingen skyldighet att underhålla vägen åt TS. Säg att den körs sönder och att grannen då bestämmer sig för inte göra något åt den. Det står grannen helt fritt. Vill TS nyttja sitt servitut får TS reparera vägen.Dowser4711 skrev:
Lägger upp en liten bild och förklarar situationen.
Vårat hus och grannens hus var tidigare samma tomt. Våran tomt är orginaltomten och grannen köpt en avstyckad del. Denna del hade då redan uppfarten till vårat hus på sig och vid köp av grannens tomt så skapades ett "officialservitut" som säger att vi ska fortsätta ha uppfarten kvar då vi inte kan köra in någon annanstans ifrån. Så vi kör i på samma ställe och vi använder den sista biten själva efter grannens garage.
Tycker det är många bra kommentarer från alla.
- Vi kommer ersätta saker som går sönder vid bygget då vi det är onormla trafik på en sådan väg.
Dock är jag som flera varit på, kanske inte skydlig att underkasta mig till grannens alla krav till hur man får köra på vägen (exempelvis dubbdäck, enstaka större bilar och dylikt)
Vårat hus och grannens hus var tidigare samma tomt. Våran tomt är orginaltomten och grannen köpt en avstyckad del. Denna del hade då redan uppfarten till vårat hus på sig och vid köp av grannens tomt så skapades ett "officialservitut" som säger att vi ska fortsätta ha uppfarten kvar då vi inte kan köra in någon annanstans ifrån. Så vi kör i på samma ställe och vi använder den sista biten själva efter grannens garage.
Tycker det är många bra kommentarer från alla.
- Vi kommer ersätta saker som går sönder vid bygget då vi det är onormla trafik på en sådan väg.
Dock är jag som flera varit på, kanske inte skydlig att underkasta mig till grannens alla krav till hur man får köra på vägen (exempelvis dubbdäck, enstaka större bilar och dylikt)
Hur funkar det åt andra hållet, när man som i det här fallet har en delvis delad infart? Blir grannens infart helt i händerna på TS när servitutet skapas? D.v.s. kan TS köra sönder infarten och grannen får helt enkelt finna sig i att sakna infart?Claes Sörmland skrev:
Frågan är vems vägen på markytan som belastas av servitut är. Det låter på kronologin som att den faktiskt är ett tillbehör till din fastighet. D v s grannen äger marken. Du har via din fastighet servitutsrätt för marken och själva väganläggningen är ett fastighetstillbehör till din fastighet. Men du får läsa i avstyckningshandlingarna för att se om den sista delen gäller. I så fall är det ingen tvekan att du ansvarar för vägen och bestämmer om dessa utförande och underhåll.
Hela servitutsupplägget bygger på ömsesidig hänsyn som är grunden i jordabalken. Det är utgångspunkten.Kilrain skrev:
Jag tror som jag skrev ovan att vägen är TS, det låter så på den kronologi som TS anger för avstyckningen av grannens fastighet. I så fall så åker ju grannen där genom ett avtal med TS att få nyttja vägen.
Men det kan ju också vara så att det är grannens väganläggning eller (hu!) att den är samägd av TS och grannen. Alla alternativen är möjliga här. Och ibland slarvar nog lantmäteriet med detta, eller snarare de skiter i det för de tänker att grannarna får lösa det genom att komma överens.
Är det en tolkning? Vad står det mer exakt? Står det att väganläggningen är ett fastighetstillbehör till grannen fastighet och att lantmätaren väljer att inte frigöra detta tillbehör och införliva det i din fastighet?Anonor skrev:
Detta hittar jag i avtalet som finns på lantmäteriet (byter ut bednämningar för att hålla det anonymt etc):
Servitut belastar fastigheten: "Grannens Fastighet"
Servitutet är till förmån för: "Våran fastighet"
Servitutet ger ägaren till "Våran fastighet" rätt att inom det område på fastigheten "grannens fastighet" där ägaren till "våran fastighet" idag har rätt till infart, att lägga ned och underhålla lediningar för vatten och avlopp"
Det där kan väl inte vara allt som finns? Det är ju inte ens ett servitut gällande infarten/vägen. Det är ett servitut för ”ledningar för vatten och avlopp” som hänvisar till något annat avtal/servitut som måste ha funnits tidigare.
Eller tänker jag fel?
Lite offtopic men varför styckar man av så att man förlorar marken till anslutande väg? Det hade ju lika bra gått att behålla markremsan tillhörande ursprungsfastigheten så hade man sluppit tjafs om servitut osv. Är det enbart en pengafråga (girighet) tro?