Äh, ett lagom stort växthus och en rejäl pool bara. Man kanske får vädra bort liiiite av effekten.Mikael_L skrev:
Nästan så att man kan ha den i källaren.
I alla fall om man går ihop med alla grannar i området ...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Din källartråd blev med ens än mer spännande, @tommib!
De tänker sig nog att hålla sig under 22 MPa och leverera vanlig överhettad ånga, men jag skall villigt erkänna att jag inte har en aning. Den stora energivinsten baseras ju på fasövergångarna mellan vatten-ånga och bly smälter först vid temperaturer långt över praktiska temperaturer för kondensering av vatten. Det finns onekligen en del intressanta överväganden att göra när man designar ånggeneratorerna.
Edit: Tydligen är det en fördel att köra med superkritiskt vatten. Jag hittade den här intressanta artikeln:
https://klimatupplysningen.se/karnkraften-far-upp-angan/
Redigerat:
klimatupplysningen är väl en site man normalt sett ska läsa med mycket kritiska glasögon på.S STB skrev:
Men just denna artikel var faktiskt riktigt bra.
Och jag är själv helt på detta spåret, vi ska naturligtvis inte fortsätta bygga upphottade 1980-tals reaktorer.
Det är dags för kärnkraften att gå in i mognadsfasen.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Ja, jag tog inte upp det här spåret från början eftersom jag fick en otäck flashback från termodynamiklektionerna på Chalmers, och var tvungen att sätta mig ner och tänka glada tankar i några dagar...S STB skrev:
Men tekniken med superkritisk "ånga" (det är egentligen inte korrekt att kalla det "vatten" och "ånga" när vi opererar i det superkritiska området) är ganska gammal. Den är från tjugotalet och originalpatentet från Benson (fick jag slå upp) är från 1922.
Poängen är att vattnet går "direkt" till ånga utan kokning, vilket dels har fördelen (som Benson var ute efter) att man inte behöver den stora och vid den tiden farliga, anläggningen för att torka ångan. Ånga med vattendroppar, vilket man får vid kokning, kallas våt ånga, och eftersom man inte vill ha vattendropparna i turbinen (de eroderar bladen på ett litet kick) så måste ångan torkas först.
Detta är en av nackdelarna med kokarreaktorer, de kräver omfattande torkningsanläggning. Den andra är den lägre effektiviteten från de lägre temperaturerna och trycken. Det är ett skäl till att man gick ifrån kokarreaktorerna till tryckvattenreaktorerna, som ju är mera komplicerade. Man får högre temperatur på ångan, och därför större effektivitet.
Ett annat problem är att man med lågt tryck och temperatur just får en fasövergång, och den vill man (av termodynamiska effektivitetsskäl) undvika. Istället så vill man köra ånga med hög temperatur in i turbinen för att fortfarande ha ånga på utloppssidan. Denna ånga kan man sedan hetta upp igen och så får man en cykel som mer effektiv pss som Carnot lärde oss. Om man måste kondensera ångan för att få vatten så tappar man för stor del av energin där, dvs energin förloras i kylkretsen, istället för att göra nytta i turbinen.
Så superkritisk ånga är en fördel ur termodynamisk synvinkel. Men den kräver naturligtvis att man har en anläggning som tål de högre trycken, om man får ångläckage så blir det öht inte roligt alls. Superkritisk ånga syns inte och skär igenom allt (inklusive reparatörer) som en laserstråle. (Nåja, även "vanlig" högtrycksånga uppför sig på ungefär samma sätt.)
Det sker en del utveckling (och har gjort) av reaktorer med superkritisk cykel. Och det finns skäl att titta på tekniken, med superkritisk cykel så kan man (i teorin iaf) gå från ~33% termodynamisk effektivitet för nuvarande lättvattenreaktorer till ~45% effektivitet. Detta genom att använda redan känd teknik för superkritisk ånga och utan att ändra själva reaktorn på något avgörande sätt.
Och den utvecklingen har väl redan skett i gas och kolkraftverk?
Dvs, de har sprängt 33% verkningsgradsvallen, genom superkritisk cykel?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Japp, det är som sagt känd teknik. Jag hittar dock inga siffror på hur vanlig den är, men det verkar inte som det är den dominerande tekniken. Oklart varför, antagligen komplexitet/kostnad.
Jo Void har sysselsatt många skarpa hjärnor inkl mycket avancerade beräkningsprogram på jordklotet och är ju fundamental för en kärnreaktor.Ja, jag tog inte upp det här spåret från början eftersom jag fick en otäck flashback från termodynamiklektionerna på Chalmers, och var tvungen att sätta mig ner och tänka glada tankar i några dagar...
Men tekniken med superkritisk "ånga" (det är egentligen inte korrekt att kalla det "vatten" och "ånga" när vi opererar i det superkritiska området) är ganska gammal. Den är från tjugotalet och originalpatentet från Benson (fick jag slå upp) är från 1922.
Poängen är att vattnet går "direkt" till ånga utan kokning, vilket dels har fördelen (som Benson var ute efter) att man inte behöver den stora och vid den tiden farliga, anläggningen för att torka ångan. Ånga med vattendroppar, vilket man får vid kokning, kallas våt ånga, och eftersom man inte vill ha vattendropparna i turbinen (de eroderar bladen på ett litet kick) så måste ångan torkas först.
Detta är en av nackdelarna med kokarreaktorer, de kräver omfattande torkningsanläggning. Den andra är den lägre effektiviteten från de lägre temperaturerna och trycken. Det är ett skäl till att man gick ifrån kokarreaktorerna till tryckvattenreaktorerna, som ju är mera komplicerade. Man får högre temperatur på ångan, och därför större effektivitet.
Ett annat problem är att man med lågt tryck och temperatur just får en fasövergång, och den vill man (av termodynamiska effektivitetsskäl) undvika. Istället så vill man köra ånga med hög temperatur in i turbinen för att fortfarande ha ånga på utloppssidan. Denna ånga kan man sedan hetta upp igen och så får man en cykel som mer effektiv pss som Carnot lärde oss. Om man måste kondensera ångan för att få vatten så tappar man för stor del av energin där, dvs energin förloras i kylkretsen, istället för att göra nytta i turbinen.
Så superkritisk ånga är en fördel ur termodynamisk synvinkel. Men den kräver naturligtvis att man har en anläggning som tål de högre trycken, om man får ångläckage så blir det öht inte roligt alls. Superkritisk ånga syns inte och skär igenom allt (inklusive reparatörer) som en laserstråle. (Nåja, även "vanlig" högtrycksånga uppför sig på ungefär samma sätt.)
Det sker en del utveckling (och har gjort) av reaktorer med superkritisk cykel. Och det finns skäl att titta på tekniken, med superkritisk cykel så kan man (i teorin iaf) gå från ~33% termodynamisk effektivitet för nuvarande lättvattenreaktorer till ~45% effektivitet. Detta genom att använda redan känd teknik för superkritisk ånga och utan att ändra själva reaktorn på något avgörande sätt.
Läste ikapp, är utomlands och det här är mycket viktigt.
Svenska politiker är ju inte särskilt förtjusta att diskutera att vi skriver på avtal i Bryssel och inom energi är det då så. Sen kräver det ju en stor kompetens för en politiker att sätta sig in i komplicerade avtal som det är inom energiområdet.
Hursomhelst så har vi då fått två nya kommissionärer, Ribera från Spanien samt Jörgensen från Danmark, båda kärnkraftsmotståndare. Men en del bedömer det som bra för de kommer att tvingas att se den ekonomiska verkligheten och att de gröna projekten blir för kostsamma jämfört med kärnkraft. Kostnaderna blir alltmer tydliga för alla gröna "stolleprojekt". Tyskland pengar är också slut.
Så EU har en enorm makt och vi har förlorat en massa viktig tid.
Angående licensiering så ligger det då på varje land och dess myndighet dvs SSM i Sverige.
Sen finns det då nu en allians för SMR reaktorer i EU och där funderar man nog på licensieringsproceduren inom EU.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Det är dock den politiska nivån. Jag menar myndighetsnivån. Jag är dåligt inläst på strålsäkerhetssidan, men inom andra områden administreras ofta tillsynen genom ”hemmedlemsstatens” tillsynsmyndighet i samarbete med andra medlemsstaters när dessa också har ett intresse i saken (exempelvis inom den finansiella tillsynen).
Jag menar att något sådant skulle kunna förväntas finnas även här, och att ”lilla” Sverige då genom EU-samarbeten skulle kunna slåss över sin viktklass.
Jag menar att något sådant skulle kunna förväntas finnas även här, och att ”lilla” Sverige då genom EU-samarbeten skulle kunna slåss över sin viktklass.
Jo men är ju det här programmet som gäller för EU.
https://single-market-economy.ec.eu...industrial-alliance-small-modular-reactors_en
Sen i det så är då den viktiga licensieringen med.
(så glöm stora reaktorer!)
Jag har inte än så länge orkat eller hunnit kommentera regeringens kärnkraftsplan.
Jag behövde även fundera över den lite.
Jag är nog idag av åsikten att regeringen bara borde ge vattenfall ett direktiv att bygga.
Det verkar mest vara en krånglig väg att försöka locka in privata aktörer, som antagligen inte lockas förrän betet har blivit tillräckligt attraktivt, dvs kosta oss mer på sista raden.
Ta t.ex det garanterade elpriset på 80 öre, det blir ju ett prisgolv där vi skattebetalare kommer få betala mellanskillnaden.
Såhär har elpriserna varit sedan 2023
Och Oktober verkar bli ännu billigare.
Om elpriset i snitt bli 60 öre, så kommer skattebetalarna få lägga ut 10 miljarder kr om året för denna prisgaranti, om elpriset i snitt bli 40 öre, så blir det 20 miljarder om året.
Jag behövde även fundera över den lite.
Jag är nog idag av åsikten att regeringen bara borde ge vattenfall ett direktiv att bygga.
Det verkar mest vara en krånglig väg att försöka locka in privata aktörer, som antagligen inte lockas förrän betet har blivit tillräckligt attraktivt, dvs kosta oss mer på sista raden.
Ta t.ex det garanterade elpriset på 80 öre, det blir ju ett prisgolv där vi skattebetalare kommer få betala mellanskillnaden.
Såhär har elpriserna varit sedan 2023
| År: 2024 | Elområde 1 | Elområde 2 | Elområde 3 | Elområde 4 |
| Januari | 61,1 | 61,2 | 80,3 | 84,0 |
| Februari | 44,8 | 44,9 | 50,3 | 55,4 |
| Mars | 56,6 | 56,6 | 59,5 | 63,4 |
| April | 50,5 | 50,8 | 56,3 | 62,5 |
| Maj | 17,6 | 17,6 | 23,7 | 50,6 |
| Juni | 24 | 24 | 27,3 | 62,7 |
| Juli | 20,6 | 20,5 | 20,7 | 43,3 |
| Augusti | 8,9 | 8,5 | 8,5 | 45,9 |
| September | 9,6 | 10,9 | 16,4 | 30,7 |
| Medelpris år 2023 | 45,7 | 45,7 | 59,2 | 74,4 |
Om elpriset i snitt bli 60 öre, så kommer skattebetalarna få lägga ut 10 miljarder kr om året för denna prisgaranti, om elpriset i snitt bli 40 öre, så blir det 20 miljarder om året.
Redigerat:
Det är ju endast 2021 i SE4 och 2022 i SE3 och SE4 som vi brutit 80-öresnivån de senaste 28 åren.
Som man kan räkna ut av mitt förra inlägg så kommer vi även 2024 få ett relativt lågt elpris.
2010 och 2018 var annars två dyra år, men det verkar inte berott på vare sig nedlagda kärnkraftverk eller för mycket sol och vind i systemet.
https://www.energimarknadsbyran.se/media/1644/manadspriser-pa-elborsen-mellan-1996-och-2023.pdf
Som man kan räkna ut av mitt förra inlägg så kommer vi även 2024 få ett relativt lågt elpris.
2010 och 2018 var annars två dyra år, men det verkar inte berott på vare sig nedlagda kärnkraftverk eller för mycket sol och vind i systemet.
https://www.energimarknadsbyran.se/media/1644/manadspriser-pa-elborsen-mellan-1996-och-2023.pdf
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Sånt där betraktar jag mest som snömos. Tittar man där lyser just tillståndsprocesserna med sin frånvaro.P paralun skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Skulle tro att processen för att motivera en så direkt marknadsstörande ordning mot EU skulle vara minst lika komplicerat som den modell man nu valt, då den redan är typgodkänd efter att Tjeckien fått den prövad.