Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

[krfsm]

Personligen skulle jag se det som positivt om vi skulle hälla skattepengar över detta projekt, visst skulle det kunna vara dumt, men det kan ju även bli en Svensk exportsuccé. Ibland får man faktiskt chansa lite, för framtida möjligheter.

Det känns ju lite riskabelt i sammanhanget att det står Uniper på en hel del av deras presentationsbilder...

 

[blackarrow]

Jag kan dessutom lägga till att havshöjningen till 50% beror på uttag av färskvatten ur floder, sjöar och grundvatten till främst jordbruk, vatten som till stor del avdunstar och sedan hamnar i haven som regn och snö. Detta då det faller ned på andra platser än det tas upp och dunstar.

Vill vi göra något åt havshöjningen så måste vi också sluta med konstbevattning av jordbruksmark. Men det kommer aldrig att ske...

Jo, då. Man slutar när vattnet sinar. 🙄
Först tar ytvattnet slut, sen grundvattnet, därefter tar det fossila vattnet slut om det finns djupa reservoarer.
Då kan man inte konstbevattna längre.
Det händer i USA, Spanien och Australien.

Men att det skulle vara så stora volymer att det påverkar havsnivån har jag aldrig reflekterat över?

Tex Torka och fossilt vatten.
http://gamla.hbl.fi/opinion/i-dag/2014-07-30/636536/torka-och-fossilt-vatten

Ett exempel är Kalifornien som under de senaste tre åren haft svår torka, kanske den allvarligaste på 100 år. Den viktigaste inkomstkällan i delstaten är jordbruk som mest består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Torkan slår nu hårt mot näringsgrenen.
Eftersom klimatet är torrt bevattnas hela 2,3 miljoner hektar åker, vilket är i samma storleksordning som Finlands totala åkerareal. Jordbruket i Kalifornien står för hela 80 procent av vattenanvändningen i delstaten.

Normalt står ytvatten från vattendragen för omkring 60 procent av vattenkonsumtionen och resten kommer från grundvatten. Men torkan har gjort att ytvattnet inte räcker till och i stället används mer grundvatten som måste pumpas upp från allt djupare brunnar. Pumpningen har på sina ställen gjort att marken börjat sjunka, vilket ställer till med problem med allt från vägar till husgrunder.
Även om denna höst skulle föra med sig regn så skulle det ta många årtionden med normal nederbörd för att återställa grundvattennivåerna. Vilket knappast kommer att ske.

På många ställen verkar vattnet vara en lika ändlig resurs som oljan.

Öster om Klippiga bergen i USA ligger en av världens största grundvattenområden, Ogallala. Grundvattenområdet sträcker sig genom åtta delstater från Södra Dakota söderut ner till Texas och ligger under de stora prärieslätterna, det vill säga de områden som drabbades hårdast av torkan på 1930-talet, ”the great dustbowl”. Efter andra världskriget infördes konstbevattning i stor skala och odlingen på prärien grönskade upp. Problemet är att vattnet i Ogallala närmast kan klassas som fossilt. Vattnet i magasinet har legat upp till 100 000 år nere i marken och tillrinningen från ytan är bara en minimal bråkdel av vad som pumpas upp. Enligt pessimistiska scenarier kan vattnet vara slut bara om ett par årtionden.

En liknande situation finns i spanska Almeria där en stor del av de tomater som vintertid finns på de europeiska matborden produceras. Området är närmast öken och det är bara genom konstbevattning från djupt liggande grundvattenmagasin som växthusen kan hållas i gång. Men vattenuttaget är alltför stort. I vissa vattentäkter har nivån sjunkit med flera hundra meter. Närheten till havet ger också ett annat problem – salt. Då sötvattnet pumpas bort tränger saltvatten in i stället och kan förstöra möjligheten att använda det vatten som ännu finns kvar under jord.

 

[trähandtag]

Nu kanske pacman har andra siffror än vad jag läst mig till. I de artiklar som jag läst står det att nettoeffekten av bevattning är ca 0,7 mm havshöjning per år, av ca 3 mm total höjning. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt. Jag skulle vilja ha en debatt om att stänga av kvarken, så att vi o Finland kan sälja färskvatten till Europa. Tillförseln till kvarken är lika stor som hela Europas vattenanvändning, om ja räknat rätt. Kvarken kommer också av helt naturliga skäl täppas till om ca 100 år pga landhöjningen, så mitt förslag är att göra processen kort. Sötvatten kommer att vara hårdvaluta i en varmare värld.

 

[ajn82]

Nu kanske pacman har andra siffror än vad jag läst mig till. I de artiklar som jag läst står det att nettoeffekten av bevattning är ca 0,7 mm havshöjning per år, av ca 3 mm total höjning. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt. Jag skulle vilja ha en debatt om att stänga av kvarken, så att vi o Finland kan sälja färskvatten till Europa. Tillförseln till kvarken är lika stor som hela Europas vattenanvändning, om ja räknat rätt. Kvarken kommer också av helt naturliga skäl täppas till om ca 100 år pga landhöjningen, så mitt förslag är att göra processen kort. Sötvatten kommer att vara hårdvaluta i en varmare värld.

Därav kärnkraft, för att tillverkara dricksvatten från saltvatten

 

[pacman42]

Nu kanske pacman har andra siffror än vad jag läst mig till. I de artiklar som jag läst står det att nettoeffekten av bevattning är ca 0,7 mm havshöjning per år, av ca 3 mm total höjning. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt. Jag skulle vilja ha en debatt om att stänga av kvarken, så att vi o Finland kan sälja färskvatten till Europa. Tillförseln till kvarken är lika stor som hela Europas vattenanvändning, om ja räknat rätt. Kvarken kommer också av helt naturliga skäl täppas till om ca 100 år pga landhöjningen, så mitt förslag är att göra processen kort. Sötvatten kommer att vara hårdvaluta i en varmare värld.

Nettoeffekt en inbegriper även våra nybuggda kraftverksdammar varje år som håller uppe en del vatten. Hade vi inte byggt dammar så vore effekten det dubbla. Dvs, konstbevattningen står för runt hälften av havshöjningen.

Den som betvivlar de enorma mängderna vatten det handlar om behöver bara läsa på om Döda Havet, Aralsjön och Coloradofloden. Detta är bara några exempel på hur mycket vatten det handlar om.

 

[[old rusty]]

Verkar ju inte vara så intressant för media att prata elpris längre, skräll när alla sitter i lägenheter i Stockholm.

Men när det väl kommer en artikel så sätter jag en tjuga på att samma artikel som dykt upp två år i rad kommer igen. En tjugoåring i lägenhet som minsann sparar massa pengar el på att stänga av routern när han inte använder den...

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-s-reporter-elbantade-i-en-manad-sa-mycket-gar-det-att-spara

Där satt den!
En klon på den gamla artikeln.
Svts reportrar hittade väl ingen som inte bor i lägenhet i sin bekantskapskrets..

 

[harka]

Frågeställningen du ställer är irrelevant eftersom båda driver oss mot samma mål. Mer fossilfri produktion är målet. Det tråkiga med din frågeställning är att intermittent kraft såsom vind och sol kan inte stå på egna ben utan en ökning av det allena cementera beroende till kol, olja och gas och det förlorar vi alla på.

nej, det är allt annat än irrelevant – tiden är en viktig faktor, som du då tycker är ointressant?

atmosfären bryr sig inte om ifall det är intermittent kraft eller "stabil" kärnkraft som står nere på jordskorpan och minskar utsläppen av koldioxid – däremot skiljer det om minskningen sker "mycket nu" eller "lite mindre, 20 år senare"

om förnybart nu tredubblas på sju år till 2030 – tror du att utbyggnaden kommer att stå still de följande 20 åren? hur stor andel kommer det vara utav förnybart till exempel i slutet av trettiotalet? i slutet av fyrtiotalet? hur ser kalkylen ut för kärnkraft som ska nischa in sig som något för att täcka tillfälliga produktionsluckor?

en femdubbling av sol- och vind räcker bokföringsmässigt för att radera dagens fossila elproduktion – kärnkraften kommer bidra högst blygsamt i vart fall de kommande 15 åren (dess elproduktion har i praktiskt taget legat konstant de senaste 20 åren)

det vill säga om vi hade haft ett konstant elbehov, men det kommer att öka – inte för att tända fler glödlampor eller koka mera kaffe – utan för att framställa diverse varor som vätgas, allehanda e-bränslen, konstgödsel, men också för avsaltning av havsvatten, laddning av fordon och så vidare – som inte behöver vara särdeles känsliga för varierande produktionsgrad

sen har nästan alla länder tillgång till annan elproduktion också och behöver inte enbart förlita sig på sol- och vindkraft – många länder har vattenkraft, kärnkraft, geotermik eller biobränslen att komplettera med, allt beroende på lokala förutsättningar

tror du att övrig teknikutveckling kommer att stå stilla under de kommande 27 åren, eller kommer vi se en utveckling där man kommer att kunna jämna ut variationerna i elproduktion från sol- och vindkraft och hantera elkonsumtion för [storskalig] icke-tidskritisk användning som är billigare än kärnkraft? det kanske kommer ny, billigare, kärnkraft också – men vi har ännu inte sett några tecken på det

men vi kan ju sitta passiva i 27 år, invänta den utlovade kärnkraften och se hur det gick för planeten...

 

[harka]

Jag tror kärnkraftsmålet. Detta då det är nytt och en radikal omsvängning för en industri som ärligt talat gått rätt knackigt de senaste 35 åren.

Förnybarmålet däremot tror jag påverkar verkligheten mindre, dels då det redan sker (varför det går att ha ett kort mål), dels då investeringarna är mindre och mindre politiskt känsliga.

Vad tror du?

Inget av målen kommer för övrigt räcka, vare sig självt eller ihop med det andra, så det finns inga skäl att ställa dem mot varandra.

jo, om det kommer ny kärnkraft som klarar att leverera billig energi – vi har ju inte sett några tecken på att den kärnkraft som idag byggs, eller läggs fram som investeringsobjekt, klarar av det – och nästan samtliga kärnkraftsbyggen har som bekant fått långa förseningar och kostnadshöjningar, så jag har svårt att tro att de verk som diskuteras i nutid lever upp till sina löften

men vad "22-gruppen" egentligen ska åstadkomma är lite mer diffus, det är väl att skyffla in mer skattepengar i kärnkraftsindustrin – bra om de stöttar forskning, men risk för att det går till att stötta dåligt underbygga byggprojekt som kräver krishantering

jo, det sker ändå en rask utbyggnad av förnybart, så det krävs egentligen ingen resolution eller lobbygrupp för att få fart på den – däremot så ger ju viftandet med en kärnkraftsdeklaration näring för de som därmed tycker att man därför kan sluta upp med att bygga ut förnybart, och det vore en olycklig utveckling

...det finns inga skäl att ställa dem mot varandra...

man kan ju tycka det, men det finns inte minst svenska politiker som gör det – Sveriges Radio Västernorrland intervjuade härom veckan en politiker i Sundsvall om planerna på en ny vindkraftpark ute till havs som skulle ge el motsvarande 2 reaktorer och ligga 8 landmil utanför kusten, och därmed inte vara synliga ens med teleskop (på grund av jordens krökning)

– även om åtta mil kan kan kännas långt så studsar ju dom här bullrena på vattnet otroligt mycket längre och kommer att få konsekvenser för de som bor nära havs
– så om du och ditt parti skulle få bestämma så skulle det bli nej till den här vindkraftparken
– absolut!

smart kille! han ljuger ihop något om bullerproblem och kastar den eltörstande industrin i Norrland och Sverige (vem bryr sig om den?) framför bussen under förevändning om att det ska komma kärnkraft till Norrland i någon avlägsen framtid (det lär inte hända de närmaste 15 åren)

och då är den 22-årige Kevin ändå ordförande och gruppledare för sitt parti i Sundsvall – så man får väl anta att han är en av de skarpaste knivarna i deras låda

men man får ju förstås en inblick i deras fantastiska hörsel och vi förstår nu bättre de helvetiska bullerkvalen som hans partivänner i Helsingborg måtte genomlida från Lillgrund (vindkraftparken utanför Malmö, endast 6 mil bort)

 

[harka]

Hur funkar din logik med den massiva expansion av kolkraft som sker i Kina, men även i vår absoluta närhet som i Tyskland?

det blir ju inte mer rätt för att du upprepar samma vals fler gånger...

Kina är en massiv kolanvändare, och medan elproduktionen har ökat i landet från cirka 1500 TWh/år till 9000 på tjugotvå år, så har kolkraften ökat något långsammare från 1000 till 5500 TWh/år

de senaste åren har dock kolanvändningen tecken på att plana ut och det finns bedömare som tror att nästa år kan bli vändpunkten för att den ska börja gå neråt igen – men det är givetvis beroende på många saker, exempelvis konjunkturen och tillgången på vattenkraft som har varit lite skakig på slutet

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Tyskland har dock absolut inte någon ...massiv expansion av kolkraft... såvida man inte går in och väljer ut enstaka månader – för trenden är stadigt sjunkande

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

grafen visar elproduktion från kolkraft under de senaste nio åren fram till och med oktober, och när jag tjuvkikar på november så ser den ut att ligga ungefär 25% lägre än i fjol och till och med "lägst i mannaminne", så den nedåtgående trenden förefaller fortsätta – varför försöka påstå att det är "en massiv expansion"?

 

[harka]

Dvs, konstbevattningen står för runt hälften av havshöjningen.

har du någon källa på det du skriver?

att människan är bra på att torrlägga sjöar och pumpa grundvatten vet vi ju – men det är så oerhört lite vatten i sjöarna jämfört med världshaven, cirka 0.06 promille av den totala vattenvolymen (och de allra flesta sjöarna finns ju kvar), jämfört med 17 promille i glaciärer och istäcken

och vad jag sett tidigare är att den främsta orsaken till havshöjningen ligger i volymexpansionen av vattnet när det värms (som förstås bara kan expandera uppåt)

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[djac]

Shit vad mycket hemmasnickrade villfarelser folk går runt och tror på, man skulle nästan kunna tro att någon med flit inbillar folk saker 🤔

 

[djac]

Där fick de iaf igång Gamla Bettan, nu får vi se hur det går för finnarna, historien talar emot dem men kanske.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ringhals-4-vantas-starta-igen-i-kvall--akpzk0

 

[Mikael_L]

Va, står OL3 nu också?
Det har jag missat.

Det är ju planerbar kraft, så det är väl planerat, antar jag ...
Först F3, sen R4, sen OL3, det verkar vara säsong för revisioner just nu.

Eller är det någon som tjänar mer på annat sätt, för att elpriset går upp. (hittade den teorin i min låda under sängen).


Men jag måste vara lite försiktig nu, jag brukar ju hävda något om att det påverkar priset högst marginellt ifall det går en extra reaktor, eller en mindre, här i norden.

 

[Nötegårdsgubben]

om det kommer ny kärnkraft som klarar att leverera billig energi

Enig om att lönsamheten för fossilfri kraftproduktion är ett problem i allmänhet och för kärnkraften i synnerhet. Men som du själv är inne på är vänta-och-se-linjen djupt problematisk, inte minst av klimatskäl.

det finns inte minst svenska politiker som [ställer kärnkraft mot vindkraft]/…/ en politiker i Sundsvall /…/

Jaha? Så du har hittat en pantad oppositionspolitiker i landsorten. Imponerande.

 

[Mikael_L]

Där fick de iaf igång Gamla Bettan,

Ger 285MW, 25% av full kapacitet just nu.
Borde ligga på åtminstone 80% sent ikväll. Sen brukar det ta någon dag till innan de är uppe i full produktion.