PerssonNiklas PerssonNiklas skrev:
”Ansök om förhandsbesked om du vill bygga utanför detaljplanerat område” heter ett stycke hos Boverket.
Ja, i samband med styckning.
 
  • Gilla
Appendix och 1 till
  • Laddar…
coconut
PerssonNiklas PerssonNiklas skrev:
Va? Som jag förstått det säker man alltid förhandsbesked när det är utanför detaljplan, stämmer inte det??
Förhandsbesked är tänkt för att veta att en åtgärd får utföras, men där man inte vet exakt vad man vill göra. T. ex. vet ni kanske idag att ni vill bygga ett hus på 200 kvm med ungefär placering.

I detta fall vill ni veta att tomten får bebyggas men ni har säker inte varken ritningar eller tänkt hustyp ännu. Får ni positivt förhandsbesked har ni två år på er att söka bygglov.

Har ni redan allt klart för tänkt hus, kör på med bygglov. Då hörs samma utredningar men ni behöver bara betala för bygglovet.

När vi köpte tomt sökte säljarna förhandsbesked då tomten varit obebyggd sen 60 år, de ville vara säkra på att kommunen skulle godkänna ett bygglov. Mycket kan ha ändrats i en bedömning av platsens lämplighet för bebyggelse gjord när tomten avstyckades och idag.


Däremot skulle jag rekommendera att verkligen göra en kostnadskalkyl för bygget, inte minst med tanke på er ekonomi och att bostadsmarknaden kanske börjar skaka framöver. Så att räkna med vinster idag kanske inte alls ser likadant ut om 2 år.
 
  • Gilla
Robert-san01 och 3 till
  • Laddar…
Fast om kommunen har inställningen att inget överhuvudtaget får byggas på tomten, så kanske det ändå är bra att ”utmana” det med ansökan om förhandsbesked. Lägre insats i händelse av att de får rätt.
Jag skulle vara väldigt försiktig med att prata med kommunen om att ägaren idag överhuvudtaget nyttjar det som växer där. Principen att skydda jordbruksmark handlar även om att skydda mark som i nuläget inte är lönsam att bruka. Om man tänker sig att livsmedelspriserna generellt går upp en faktor tio (vilket plötsligt inte ser så totalt orimligt ut), var kan vi vilja odla då.
 
  • Gilla
Manfreds och 2 till
  • Laddar…
Du har två vägar att gå. Antingen att visa på att marken inte är jordbruksmark. Eller att visa på att trots att marken är jordbruksmark så har du särskilda skäl att bygga på den.

Om den idag används för odling av vall så blir det nog knepigt att hävda att det inte är jordbruksmark. Det ingår i definitionen. Att den är olönsam eller lågt klassad är enligt praxis oväsentligt. Samma sak ifall den faktiskt används som jordbruksmark idag. Däremot finns det som sagt särskilda skäl att få bygga där ändå.

Det finns massor av domar både gällande förhandsbesked och planläggning gällande byggande på jordbruksmark. Och ett gäng genomgångar av rättsläge med exempel osv. Läs på om detta och hänvisa till andra domar, helst i högsta instans, så borde du ha bra på fötterna.
 
Redigerat:
  • Gilla
Manfreds
  • Laddar…
Vad fastigheten är taxerad som är inte avgörande vid en bygglovsprövning eller lantmäteriförrättning, det är rent skattemässigt och har inget med det andra att göra. Om de anser det vara betesmark är min uppfattning att det kan bli svårt, jag tycker de flesta rättsfall på område är rätt strikta och länsstyrelsen brukar vara på hugget i frågan. Nu är ju livsmedelsförsörjningen ännu mera i ropet i och med det pågående kriget. Men som fastighet är den ju i princip obrukbar på 5000 kvm för något typ av enskilt jordbruksändamål.
 
Runt Sthlm är det väldogt svårt då man nu vill bevara kulturlandskapet.
Bonden här ville styvka av och bebygga åt barnen. Den processen tog 20 år och nu säger i princip kommunen att de aldrig hade gått med på det idag. Däremot tillåter de gärna att man bygger i skogskanten mot ängarna. Men aldrig själva ängarna

och det är väl klart. Har det varit öppna marker i hundratals år….

när man får tydliga negativa muntliga besked är dock det bästa att söka så mn får ett skrifligt besked så man får ett resonemang och nått som kan överklagas.
 
Mikael_L
Men i detta fall är det redan avstyckat, dessutom för bostadsändamål.
I min värld har kommunen rejäl uppförsbacke i att visa på att tidigare bedömning av markens lämpliga användning inte längre är aktuell.
Har jag helt fel?
 
  • Gilla
Robert-san01
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
Men i detta fall är det redan avstyckat, dessutom för bostadsändamål.
I min värld har kommunen rejäl uppförsbacke i att visa på att tidigare bedömning av markens lämpliga användning inte längre är aktuell.
Har jag helt fel?
Jag tolkade det som att det var en annan del av marken som styckats av för bostadsändamål och detta var resten som då blev över?
 
N Noell skrev:
Jag tolkade det som att det var en annan del av marken som styckats av för bostadsändamål och detta var resten som då blev över?
Stämmer, tomten är en stamfastighet, den bebyggda delen styckades av för nästan 30 år sedan till en egen fastighet, Lantmäteriet sa då att tomten som blev över inte duger till jordbruk pga sin lilla storlek.
 
PerssonNiklas PerssonNiklas skrev:
Stämmer, tomten är en stamfastighet, den bebyggda delen styckades av för nästan 30 år sedan till en egen fastighet, Lantmäteriet sa då att tomten som blev över inte duger till jordbruk pga sin lilla storlek.
Ja och det är ju fortfarande korrekt. Det gör ju den dock inte till en bostadsfastighet eftersom det inte är klargjort att den kan bebyggas. Inställningen till att behålla åkermark/bete, även om den idag inte nyttjas för ändamålet är ju att det aldrig går att återställa. Jag ser många som får avslag på förhandsbesked på mark som de själva inte anser fyller någon funktion för jordbruket eller är undermålig för ändamålet. På många sätt är det ju förvisso bra att man börjat värna om marken, men det byggs ju fortfarande otroligt mycket på åkermark, men då genom detaljplaner. För enskida är det idag mycket svårt.
 
Jordbruksmark som inte används för bete eller åker är per definition skogsmark. Och skog får man ju normalt bebygga.

Så det finns kanske en lång väg där man anmäler åkern som tagen ur produktion, varefter den efter åtta månader blir skogsmark varvid man får bebygga den.

Säkerligen finns det något problem även med den kråksången, även om jag inte riktigt vet vad, mer än att det tar tid.
 
PerssonNiklas PerssonNiklas skrev:
Stämmer, tomten är en stamfastighet, den bebyggda delen styckades av för nästan 30 år sedan till en egen fastighet, Lantmäteriet sa då att tomten som blev över inte duger till jordbruk pga sin lilla storlek.
Fast det hade ju Lantmäteriet uppenbarligen fel i eftersom den idag används för odling av vall. (Eller rättare sagt LMs definition av jordbruk var nog en annan än den som sen kom i Miljöbalken avseende byggande på jordbruksmark).
 
N Noell skrev:
Fast det hade ju Lantmäteriet uppenbarligen fel i eftersom den idag används för odling av vall. (Eller rättare sagt LMs definition av jordbruk var nog en annan än den som sen kom i Miljöbalken avseende byggande på jordbruksmark).
Jag hade fel gällande odlingen, det är inte vall utan bara div gräs och ogräs som växer vilt, inget sås där!
 
Om MÖDs ändrade praxis gällande byggande på jordbruksmark och fastighetstaxering:
https://www.jpinfonet.se/kunskap/ny...r-bedomningen-av-brukningsvard-jordbruksmark/

Mest jämförbar är väl den tredje domen. Gäller en fastighet taxerad som bebyggd småhusenhet reglerad så sent som 2012 där det finns ett befintligt bostadshus. Marken man söker förhandsbesked för används för odling av vall.

Sen kan det ju mycket väl vara så att TS mark till skillnad från marken i domen skulle ha särskilda skäl för att bebyggas och därför inte är jämförbar på det sättet. Nu syftar jag enbart på frågan om taxeringen och att marken tidigare varit föremål för fastighetsbildning till bostadsfastighet.
 
PerssonNiklas PerssonNiklas skrev:
Jag hade fel gällande odlingen, det är inte vall utan bara div gräs och ogräs som växer vilt, inget sås där!
Det bör ju i så fall ingå i din argumentation och bör stärka dina kort :) Men du bör inte utgå från att detta gör att det inte är jordbruksmark utan visa på varför med historisk dokumentation osv.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.