Enkelt. Om köparen säger att de vill utnyttja klausulen och avbryta köpet så gör jag tolkningen att köparen under läget inte avser att fullfölja köpet, oavsett vilken intention som fanns vid kontraktskrivandet.KnockOnWood skrev:
Om jag var säljare i det läget så skulle jag inte se någon poäng med att släppa in köparen med besiktningsman några timmar. Jag som säljare måste rimligen närvara vid besiktningen och jag ser inte varför jag skulle kasta bort min tid när köparen redan sagt att de inte kommer köpa.
Om du syftar på ”dolda fel” så behöver man inte ha gjort någon besiktning för att kunna åberopa ”dolda fel” samt att eventuellt få ersättning för ”mellanskillnaden mot förväntad försäljningspris om felet varit känt”.Nötegårdsgubben skrev:
Vissa verkar inte förstå vad vi nu diskuterar. Det är alltså hur strikt man skulle behöva följa ordalydelsen i kontraktet. Alltså sida A - strikt skall en besiktning göras innan häv. Sida B däremot anser att besiktningen endast är en köpares rättighet och i detta fall en formsak.
Ingen vet. Jag själv hoppas att köparen skriftligen levererade sin hävning i onsdags ..
Ingen vet. Jag själv hoppas att köparen skriftligen levererade sin hävning i onsdags ..
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 986 inlägg
Ja, det var slarvigt skrivet av mig. Vad jag borde skrivit är snarare att åberopande av fel bara kan hörsammas om de inte hade kunnat upptäckas vid en sådan undersökning köparen bör göra för att ta sitt eget ansvar att hitta eventuella fel.Demmpa skrev:
Min syster la för något år sen upp en suddig och sne bild på Facebook, och under den skrev hon "Fotograf: [5-åriga dotterns namn]". Men det betyder inte att hon skulle svara ja om någon frågade henne "Är din dotter fotograf?".Nyfniken skrev:
Dvs det är skillnad på "Personen X var fotograf vid tillfälle Y", och "Personen X är fotograf". Det förstnämnda är mer inofficiellt. Det sistnämnda kan ses som mer officiellt, med "mer tyngd", och antyder att personen i fråga har fotografering som yrke eller på annat sätt sysslar med fotografering i stor utsträckning.
Samma resonemang anser jag gälla för ordet besiktningsman. Om man ska hävda att en person är besiktningsman bör den personen enligt mig svara otvetydigt "Ja!" på frågan "Är du besiktningsman?", och lika självklart bör denne svara "Ja!" på följdfrågan "Du är alltså en professionell besiktningsman, eller har en erfarenhet av och kunskap om besiktningar på motsvarande nivå?".
Sen kan man också analysera begreppet "sakkunnig besiktningsman". Enligt mig syftar inte ordet "sakkunnig" enbart på det område som ska besiktigas, utan även på besiktningsmannen. Dvs personen i fråga ska ha god kunskap om besiktningar per se.
Säg t.ex att man under ett husbygge ska besiktiga den gjutna bottenplattan. Någon då kanske föreslår Betong-Bosse, eftersom han är bäst i stan på att gjuta betong. Men samtidigt är kanske Betong-Bosse totalt okunnig i allt vad det gäller besiktningsprotokoll och annat, och kanske dessutom har osedvanligt svårt att uttrycka sig i tal och skrift. Han må då ses som en sakkunnig betonggjutare, men inte en sakkunnig besiktningsman.
Märk väl, jag uttalar mig inte om juridiken. Men om juridiken (t.ex i form av prejudikat) tolkar "sakkunnig besiktningsman" som helt jämförbart med "sakkunnig person" så är det något galet med juridiken om du frågar mig...
Om du bett din femåriga dotter fotografera under ert bröllop så är hon fotograf då, även om hon inte är så duktig. Och ber du henne besikta huset du ska köpa är hon besiktningsman, men hon kan knappast bedömas som sakkunnig på något område. Det är skillnad här på sakkunnig, certifierad och auktoriserad. Och där kommer juridiken in.
Om du jobbar med plattsättning så ÄR du sakkunnig inom det området, och om du då besiktar ett hus så kan du anses sakkunnig på de områden som berör plattsättning (vilket detta gör), men knappast på tex elsystem. Medan en auktoriserad eller certifierad besiktningsman inte behöver vara kompetent inom några områden egentligen, men däremot ska ha kunskaper utöver lekmannamässiga som gör att hen kan bedöma om de är korrekt utförda eller inte.
Dvs man behöver tex inte kunna gjuta ett fall på ett badrumsgolv för att kunna bedöma fallet, men om man kan gjuta fallet korrekt så är man sakkunnig nog att också kunna besikta det.
Om du jobbar med plattsättning så ÄR du sakkunnig inom det området, och om du då besiktar ett hus så kan du anses sakkunnig på de områden som berör plattsättning (vilket detta gör), men knappast på tex elsystem. Medan en auktoriserad eller certifierad besiktningsman inte behöver vara kompetent inom några områden egentligen, men däremot ska ha kunskaper utöver lekmannamässiga som gör att hen kan bedöma om de är korrekt utförda eller inte.
Dvs man behöver tex inte kunna gjuta ett fall på ett badrumsgolv för att kunna bedöma fallet, men om man kan gjuta fallet korrekt så är man sakkunnig nog att också kunna besikta det.
Stackars spanjorerna. Vi har endast en sak att bestämma oss för i denna tråden, medan spanjorerna varje gång de pratar om att de är något måste avgöra om de är något från födseln, SOY, eller om de bara är det just nu, SOY. Inte undra på att de aldrig får något gjort där nereAnna_H skrev:
Jo, hon är "fotograf" där och då. Men det betyder inte att hon är fotograf rent allmänt, vilket givetvis måste vara en grundförutsättning. Och jo, om hon inte är duktig på att fotografera är det inte rimligt att kalla henne för fotograf.
Dessutom så verkar du tänka lite fel när det gäller tidsperspektivet. Som sagt menar jag att en person kan anses vara fotograf enbart om hen kan anses vara det även utanför det enskilda fallet. Dvs även om det fiktiva bröllopet blev inställt. Dessutom, även om bröllopet blev av så måste man rimligen kunna ha haft denna diskussion under själva bröllopsplaneringen, och även då ska man kunnat svara "Ja" på frågan "Är hon fotograf?"
I grunden kan man se det såhär: Om X hävdar att Y är fotograf, så innebär det att Y antingen var fotograf sen födseln eller att Y kan anses ha blivit fotograf vid något tillfälle. Då det förstnämnda är mindre troligt är det rimligt att förvänta sig att antingen X eller Y kan visa upp något som tyder på att detta tillfälle har hänt, samt att det tillfället har tillräcklig tyngd för att det ska anses räcka för att kalla Y för fotograf.
Och även om det eventuellt skulle vara så att det stora antal fotografier man tar under ett bröllop räcker för att kvalificera sig som fotograf hädanefter så är det just hädanefter det gäller. Diskussionen om vem man ska välja som bröllopsfotograf sker rimligtvis innan bröllopet äger rum, och således måste den presumtiva fotografen kunna anses ha varit fotograf vid tillfället för denna diskussion.
Sen hävdar jag fortfarande att det inte räcker med att en person är sakkunnig inom ett område för att kunna vara en adekvat besiktningsman inom det området. En sakkunnig inom ett område kan troligtvis kunna göra en allmän bedömning om något är bra utfört eller inte, och det kan mycket väl räcka för den personens roll. Men en besiktningsman däremot förväntas det mer utav, då det förväntas att hen ska kunna beskriva ett eventuellt fel på ett sakligt och korrekt sätt.
En sakkunnig besiktningsman kanske säger: "Det här är inte korrekt utfört. Betongblandningen är felaktig för dessa markförhållanden. Marken här i området är ovanligt sur, vilket kräver betong av typen X, men detta är av typen Y. Dessutom är det inblandade gruset av felaktig dimension, det ska vara x till y mm men är... [osv]"
Den enbart sakkunnige kanske säger: "Alltså. Det här är inte bra alltså... Helt fel gjort alltså... Typ måste göras om helt alltså... Joråsåatt..."
Att vara bra på att göra något är inte alltid samma sak som att vara bra på att beskriva detta något. Man kan jämföra det litegran med en proffessionell bilförare (t.ex chafför) och en trafiklärare. För att kunna ses som en adekvat trafiklärare räcker det inte att kunna köra jättebra och kunna alla reglerna utantill. Men måste även vara pedagogiskt, och kunna förmedla sina kunskaper till andra.
Detta är inte ett argument som är hållbart. Var går gränsen för hur kass man kan vara på sitt jobb utan att bli av med sin "yrkestitel".J jimih skrev:
För att återgå on topic så ställer jag mig tveksam till att det skulle finnas något särskilt skydd på titeln besiktningsman. Vem som helst kan således kalla sig besiktningsman. Ett bra exempel på det är recensionerna som en större besiktningsfirmas får av och till här på BH.
Dessutom tror jag inte att TS ens behöver ta in en besiktningsman som klausulen oftast är utformad. Det räcker med att backa från köpet (som många andra har sagt).
Bara för att en gräns är svår att dra så betyder inte det att det är rimligt att skippa gränsen helt. Men visst, jag var kanske lite för hård när jag krävde att en person måste vara duktig på att fotografera för att kallas fotograf. Men någon slags minimigräns bör vi väl ändå kunna komma enas om, annars blir ju begreppet totalt meningslöst. En person som tagit en enda bild i sitt liv, och dessutom en bild som är suddig och sne, skulle jag inte kalla för fotograf, annat än ironiskt eller med glimten i ögat.tommib skrev:
Diskussionen handlar inte om vem som får kalla sig besiktningsman. Diskussionen handlar om vad det är rimligt att ställa för krav på en person som kallar sig för besiktningsman. Och i ett större perspektiv handlar diskussionen om vilka värderingar och betydelser vi lägger på olika ord. Vissa här verkar förespråka total urvattning av alla ord som inte är tydligt skyddade i lag. Fotograf blir man när man tagit sitt allra första fotografi. Chafför blir man när man provkört en bil för första gången. Arbetsförmedlare blir man så fort man hjälpt en kompis hitta ett jobb. osv...
Nej.J jimih skrev:
Som jag och andra påpekat flera gånger måste du skilja på begreppen här. Besiktningsman är INTE en skyddad titel och därmed kan vem som helst kalla sig det och vara det. Däremot finns en auktorisation, man kan tex vara "auktoriserad besiktningsman enligt SBR". Men eftersom det INTE står "auktoriserad besiktningsman enligt ..." i kontraktet utan istället sakkunnig, så innebär det att man INTE behöver auktorisation som just besiktningsman, utan att det räcker att vara sakkunnig på det man besiktar. Köparen, som är plattsättare, ÄR sakkunnig att bedöma om en plattsättning är korrekt utförd, och behöver INTE på ett pedagogiskt vis kunna förklara i detalj varför, då hen inte ska lära säljaren hur man utför en korrekt plattsättning. Det räcker att ha kompetensen att säga att det är fel på den. däremot kan hen, som plattsättare, inte uttala sig sakkunnigt om elinstallationerna i huset.
Men sedan kommer det intressanta i kråksången:
Även om hen, i egenskap av plattsättare, skulle konstatera att just plattsättningen är helt korrekt utförd, så kan de ändå häva köpet efter besiktningen. Orsaken till hävningen behöver nämligen INTE, så som kontraktet är utformat, ha med problem upptäckta vid besiktningen att göra.
Då kanske besiktningsuppdraget inte var korrekt formulerat. Om det skulle vara så att situationen kräver en tydligare specificering än så (nu säger jag inte att så är fallet i TS fall, utan jag pratar generellt) så spelar det i grunden ingen roll om denna information kommer fram i huvudbesiktningen eller i en eventuell efterföljande besiktning. Oavsett vad så har man till slut ett läge när en sakkunnig person har tillräcklig insikt i vad som är fel, och då kan det i teorin vara så att den enbart sakkunnige har svårare att förmedla denna information än vad en sakkunnig besiktningsman har. Och då har jag inte ens nämnt att det kanske t.om kan vara så att en genomsnittlig bra hantverkare ("den sakkunnige") inte är speciellt bra på att hitta fel och förstå fel som andra har gjort då det inte är deras främsta arbetsuppgift, medan en professionell besiktningsman har det som en av sina huvuduppgifter.S scim skrev:
Jag har aldrig påstått att besiktningsman är en skyddad titel. Däremot påstår jag att även ICKE skyddade titlar/benämningar förväntas innebära något mer än bara det man kan finna stöd för i lagen (vilket ju är noll). Alternativet är att begreppen blir helt urvattnade. Tycker du verkligen det är rätt och riktigt att en vuxen människa helt seriöst kallar sig fotograf efter att hen tagit ett enda fotografi i hela sitt liv? Tycker du verkligen att det är fullt rimligt och naturligt att en person som kört bil en enda gång i sitt liv kan kalla sig för chaufför? Det här är inga tramsfrågor utan 100% seriösa frågor. För detta blir konsekvensen av ditt resonemang, när man utelämnar juridiken (vilket jag varit väldigt tydlig med att jag gjort!).
Du får det nästan att låta som att jag har hävdat motsatsen...
