Ventilerat golv och syllbyte.. Vad ger vi oss in på?
Hej!
Först och främst, hoppas jag inte bryter mot några forumregler genom att posta här!
Helt ny skribent på forumet men har lusläst ganska länge som icke-medlem. Jag har tittat på ett 2-plans radhus byggt -74, platta på mark (oisolerat underifrån), uppreglat golv (med reglar i direktkontakt med betongplatta). Det har blivit en del research här på Byggahus.se (Tack!) och jag har hittat mycket bra information kring just konstruktionen, syllbyte och ventilerade golv. Värt att notera är att jag är förstagångsköpare och novis byggtekniskt, så jag hoppas ni har tålamod
Radhuset jag tittar på har väldigt fina ytskikt invändigt. Det är helt inflyttningsklart. Ägarna har på bottenplan renoverat tvättstuga, toalett, lagt elektriskt golvvärme med klinkers på i hallen, plastmatta (som lossnat lite? Låter klibbigt när man går på den) i köket, men köket, tvättstugan, toaletten och hallen i övrigt är fint gjorda och det vore synd att riva dem.
Flera oberoende besiktningsmän (läs: ej anticimex) jag pratat med har sagt att jag ska räkna kallt med att behöva byta golv inom 5-10 år. En boende i området känner till flera som behövt byta syllar och lägga ventilerat golv. Alltså räknar jag också med att behöva göra detta på sikt. Jag kände ingen avvikande lukt på visningen, men det känner jag att min egna besiktningsman får slutligen avgöra. Någon säljarbesiktning finns inte gjord, så jag vet inte fukthalten av reglarna mot betongplattan/syllen. Besiktningsmännen jag pratat med mäter gärna fukt men endast om det finns ett färdigt hål att mäta i, de vägrar borra själva. Är detta vanligt om det inte är de stora besiktningsbolagen? Däremot håller jag med besiktningsmännens ståndpunkt i att en fuktmätning egentligen inte säger så mycket förutom hur det ser ut väldigt lokalt i grunden (alltså precis där man borrat), så kanske näsan är bättre att använda i detta fallet.
Förutom de utströsslade parentesfrågorna ovan undrar jag väl mest vad man måste riva _utöver_ att installera ventilerade golv och byta syllar? Pratar vi att riva hela köket och köpa nytt? Riva helkaklat badrum och renovera om? Samma med den kaklade toaletten? Hur funkar det med den installerade elektriska golvvärmen på reglarna med klinkers på i hallen? Kan man spara värmeslingan och koppla in det efteråt? Min poäng: Måste man riva allt på alla väggar och göra om helt nytt eller kan man spara t.ex. golv och lägga om samma utan att köpa nytt? Demontera/montera kök? Endast kakla golv i tvättstuga/toalett (om det annars varit helkaklat)? Jag vill gärna återmontera det som går utan att behöva köpa nytt.
Själva kostnaden för syllbyte och ventilerat golv har jag fått uppskattat till ca 300 000kr med allt inkluderat (rivning, sanering, montering/installation, lägga nytt ytskikt etc.), men det är den eventuella extrakostnaden av att behöva köpa nytt kök och totalrenovera tvättstuga och toalett _utöver_ kostnaden för golvet och syllbytet som skrämmer mig lite... Jag vill helt enkelt veta vad som är möjligt och vad jag ger mig in på, och det är osäkert om jag över huvud taget får igen pengarna på alla renoveringar om allt annat måste rivas också.
Mycket tacksam för svar! Trevlig helg!
/OkunnigTekniker
Först och främst, hoppas jag inte bryter mot några forumregler genom att posta här!
Helt ny skribent på forumet men har lusläst ganska länge som icke-medlem. Jag har tittat på ett 2-plans radhus byggt -74, platta på mark (oisolerat underifrån), uppreglat golv (med reglar i direktkontakt med betongplatta). Det har blivit en del research här på Byggahus.se (Tack!) och jag har hittat mycket bra information kring just konstruktionen, syllbyte och ventilerade golv. Värt att notera är att jag är förstagångsköpare och novis byggtekniskt, så jag hoppas ni har tålamod
Radhuset jag tittar på har väldigt fina ytskikt invändigt. Det är helt inflyttningsklart. Ägarna har på bottenplan renoverat tvättstuga, toalett, lagt elektriskt golvvärme med klinkers på i hallen, plastmatta (som lossnat lite? Låter klibbigt när man går på den) i köket, men köket, tvättstugan, toaletten och hallen i övrigt är fint gjorda och det vore synd att riva dem.
Flera oberoende besiktningsmän (läs: ej anticimex) jag pratat med har sagt att jag ska räkna kallt med att behöva byta golv inom 5-10 år. En boende i området känner till flera som behövt byta syllar och lägga ventilerat golv. Alltså räknar jag också med att behöva göra detta på sikt. Jag kände ingen avvikande lukt på visningen, men det känner jag att min egna besiktningsman får slutligen avgöra. Någon säljarbesiktning finns inte gjord, så jag vet inte fukthalten av reglarna mot betongplattan/syllen. Besiktningsmännen jag pratat med mäter gärna fukt men endast om det finns ett färdigt hål att mäta i, de vägrar borra själva. Är detta vanligt om det inte är de stora besiktningsbolagen? Däremot håller jag med besiktningsmännens ståndpunkt i att en fuktmätning egentligen inte säger så mycket förutom hur det ser ut väldigt lokalt i grunden (alltså precis där man borrat), så kanske näsan är bättre att använda i detta fallet.
Förutom de utströsslade parentesfrågorna ovan undrar jag väl mest vad man måste riva _utöver_ att installera ventilerade golv och byta syllar? Pratar vi att riva hela köket och köpa nytt? Riva helkaklat badrum och renovera om? Samma med den kaklade toaletten? Hur funkar det med den installerade elektriska golvvärmen på reglarna med klinkers på i hallen? Kan man spara värmeslingan och koppla in det efteråt? Min poäng: Måste man riva allt på alla väggar och göra om helt nytt eller kan man spara t.ex. golv och lägga om samma utan att köpa nytt? Demontera/montera kök? Endast kakla golv i tvättstuga/toalett (om det annars varit helkaklat)? Jag vill gärna återmontera det som går utan att behöva köpa nytt.
Själva kostnaden för syllbyte och ventilerat golv har jag fått uppskattat till ca 300 000kr med allt inkluderat (rivning, sanering, montering/installation, lägga nytt ytskikt etc.), men det är den eventuella extrakostnaden av att behöva köpa nytt kök och totalrenovera tvättstuga och toalett _utöver_ kostnaden för golvet och syllbytet som skrämmer mig lite... Jag vill helt enkelt veta vad som är möjligt och vad jag ger mig in på, och det är osäkert om jag över huvud taget får igen pengarna på alla renoveringar om allt annat måste rivas också.
Mycket tacksam för svar! Trevlig helg!
/OkunnigTekniker
Vitvaror och köksstommar bör gå att demontera och återanvända. Likaså klickgolv.
Kakel och klinkers blir nog svårt/drygt. Stor försiktighet vid rivning, samt rengöring från bruk och fästmassa innan återmontering gissningsvis. Båda dessa aktiviteter gör att det blir tidsödande (=du får göra det själv). Vad gör du om en handfull kakel/klinker ändå går sönder vid rivning? Även om du vet vilken sort det är, och var de är köpta/vem som säljer dem, så är det inte säkert att de finns om 10 år ändå.
Tycker du ska räkna med att allt behöver köpas nytt när det är dags om 10 år eller så. (Undantag köksstommar om de är av hög klass.) Vitvaror håller inte mkt mer än 10 år nu för tiden, och golv slits. Sedan kan det vara att man själv eller den äkta hälften ändå vill ha en lite annan stil senare.
Om det inte blir några problem med lukt/hälsa så hade jag inte gjort ngt mer än absolut nödvändigt, men hade såklart varit responsiv om vänner och/eller arbetskamrater hade noterat ngn unken doft.
Kakel och klinkers blir nog svårt/drygt. Stor försiktighet vid rivning, samt rengöring från bruk och fästmassa innan återmontering gissningsvis. Båda dessa aktiviteter gör att det blir tidsödande (=du får göra det själv). Vad gör du om en handfull kakel/klinker ändå går sönder vid rivning? Även om du vet vilken sort det är, och var de är köpta/vem som säljer dem, så är det inte säkert att de finns om 10 år ändå.
Tycker du ska räkna med att allt behöver köpas nytt när det är dags om 10 år eller så. (Undantag köksstommar om de är av hög klass.) Vitvaror håller inte mkt mer än 10 år nu för tiden, och golv slits. Sedan kan det vara att man själv eller den äkta hälften ändå vill ha en lite annan stil senare.
Om det inte blir några problem med lukt/hälsa så hade jag inte gjort ngt mer än absolut nödvändigt, men hade såklart varit responsiv om vänner och/eller arbetskamrater hade noterat ngn unken doft.
Tack för svar, ungefär vad jag trodde och räknade med men ville bara bekräfta med er andra här på forumet.Oldboy skrev:
Vet du hur det ligger till om man har ett kaklat utrymme med plastmatta på golvet som är uppvikt (istället för kakel/klinkers på golvet alltså). Blir det lättare att riva golvet då inför ventgolvsinstallation/syllbyte eller är plastmattan inbyggd på ett sådant sätt att den ändå får med sig några kakelplattor från väggen vid eventuell rivning?
Har det inte uppstått något problem sedan 1974 så är sannolikheten att det skulle bli något nu 45 år senare ganska låg.
Problemen med dom konstruktionerna kom redan inom 10år.
Så gör inget alls är mitt råd.
Skulle du ”åka på” att göra det så kan du räkna med att allt befintligt material i golven måste kasseras.
Har du koll på badrum och tvättstuga? Jag tror att det där faktiskt kan vara betong under klinker/plastmatta och inte uppreglat. Våtrum och tvättstuga vill jag minnas oftast gjöts med betong uppe på plattan dvs inte ett uppreglat golv.
Problemen med dom konstruktionerna kom redan inom 10år.
Så gör inget alls är mitt råd.
Skulle du ”åka på” att göra det så kan du räkna med att allt befintligt material i golven måste kasseras.
Har du koll på badrum och tvättstuga? Jag tror att det där faktiskt kan vara betong under klinker/plastmatta och inte uppreglat. Våtrum och tvättstuga vill jag minnas oftast gjöts med betong uppe på plattan dvs inte ett uppreglat golv.
Jag vill minnas att ett annat hus jag tittat på i området (samma typ av hus, byggt samma år) lät ihåligt när jag stampade lite lätt på det i tvättstugan (det var plastmatta på golvet), inte alls som att golvet låg an betong. Därför misstänker jag att tvättstugan i detta hus är uppreglad, likaså en toalett på samma plan.GoC skrev:
Jag har bilder från när säljaren renoverat dessa utrymmen till skicket vi sett idag, och som mest ser man att de monterat golvbrunn i en spånskiva. Det går inte att se vad som finns under spånskivan.
Då är det troligen uppreglat även där.
Men oavsett så finns det massor av hus med denna konstruktion som inte fått mögelskador.
Och jag ser fortfarande inte varför det skulle uppstå nu.
Korrekt byggda så var golven ventilerade, dvs ventilerande golvlister. Endera sådana med urfräst luftkanal eller spikade med en tunn masonitskiva som distans.
Men oavsett så finns det massor av hus med denna konstruktion som inte fått mögelskador.
Och jag ser fortfarande inte varför det skulle uppstå nu.
Korrekt byggda så var golven ventilerade, dvs ventilerande golvlister. Endera sådana med urfräst luftkanal eller spikade med en tunn masonitskiva som distans.
Det andra huset i området jag tidigare tittat på hade fått en säljarbesiktning där man borrade genom ett golv ner till betongplattan för att göra en fuktundersökning på en golvregel som låg i direkt anslutning mot betongplattan. Eftersom huset jag tittar på nu är ett exakt likadant, i samma område (faktiskt ett halvhjärtat stenkast ifrån det andra jag tittat på), och byggt samma år så antar jag att konstruktionen även här är den samma som på det fuktkontrollerade huset.
Enligt uppgift och byggritningar så ska det vara isolering mellan reglarna (mineralull), och även något jag själv såg i hålet som hade borrats i det förra huset. Tyvärr måste jag anta att det även i detta huset är mineralull mellan reglarna.
Det som gör att dessa golv benämns riskkonstruktioner, är för att det lätt blir för höga fukthalter (RH) mellan betong och spånskivor pga att det ligger ångtäta plastmattor ovanpå. Om man bara ser till att det aldrig ligger täta skikt ovanpå så är risken betydligt mindre. Glasull och ett rejält plankgolv (spikat/skruvat, inte limmat) fungerar bäst, dvs har hög fuktgenomsläpplighet så att utrymmet under golvet hyfsat väl kan torka uppåt.
Dock, som tidigare nämnts, om inga nämnvärda ändringar gjorts med golven ur fukthänseende nyligen, (de senaste 5 åren eller så), så bör det inte vara några problem. Fuktproblem borde ha gett sig till känna vid det här laget.
Dock, som tidigare nämnts, om inga nämnvärda ändringar gjorts med golven ur fukthänseende nyligen, (de senaste 5 åren eller så), så bör det inte vara några problem. Fuktproblem borde ha gett sig till känna vid det här laget.
Ja den stora risken är täta plastmatta typ "Tarkett", bäst är rena massiva träbräder som låter fukt vandra uppåt.
En annan lösning är golvvärme, har man 27ºC i golvet, vandrar fukten mot kallare material och kondenseras där alltså i marken under betongen.
Det är samma funktion som ISOdrän där fukten vandrar utåt och kondenseras i marken utanför.
En annan lösning är golvvärme, har man 27ºC i golvet, vandrar fukten mot kallare material och kondenseras där alltså i marken under betongen.
Det är samma funktion som ISOdrän där fukten vandrar utåt och kondenseras i marken utanför.
Blir det inte problem på sommaren när man stänger av golvvärmen och har "värmt upp" marken så det blir omvänd fuktvandring? I så fall får man antingen ha golvvärmen på 24/7 året runt eller hoppas att det inte går åt skogen varje sommar..L Leif i Skåne skrev:
Finns ingen anledning att kludda med golvvärme. Har blivit nån golvvärmehysteri i Sverige. Trägolv blir oavsett aldrig speciellt kalla. Och den där jäkla golvvärmen är både dyr att installera och dyr att underhålla när reglertekniken börjar strula.L Leif i Skåne skrev:
I ett badrum med klinkergolv är det behagligt.
Men i övrigt helt klart upphaussat enligt mig.
