Vi ska snart in med en ansökan om bygglov. Bygghöjden kommer att överskridas i ena hörnet av huset (då vi inte vill ha tak över altanen) men vi hoppas få igenom det som 'mindre avvikelse'.

Vet ni om en enskild handläggare har rätt att fatta ett sådant beslut (om vi har grannarnas godkännande)? Eller måste en avvikelse alltid upp i byggnadsnämnden?
 
Det tror jag beror på lokal praxis.

Här tillåts tex en mindre avvikelse vad gäller byggarealen och med mindre avses <10%. Därutöver kan inte handläggaren själv fatta beslut utan nämnden måste säga sitt. Fungerar säkert på liknande sätt även med bygghöjden....
 
Det beror helt på hur delegationsordningen ser ut i din kommun. Från början ligger allt ansvar i den politiska nämnden. Denna brukar dock av rent praktiska skäl se till att delegera ett antal standardförfaranden till stadsarkitekt och bygglovshandläggare. Dessa delegationer kan se väldigt olika ut, men det är absolut inte ovanligt att enskilda handläggare får ta beslut i en fråga så som du beskriver den.
 
Kolla andra bygglov.
De är offentliga handlingar, har man sagt ja till Nisse måste man säga ja till Pelle, enligt likabehandlingsprincipen.

Åberopar man likabehandlingsprincipen bör man nog göra det under åberopandet av den Europeiska gemenskapsrätten, eftersom den är starkare än svensk nationell rätt.

Gå först till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
(2007/C 303/01)
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/32007X1214/htm/C2007303SV.01000101.htm

Läs artikel 20
Likhet inför lagen
Alla människor är lika inför lagen.

Läs sedan Förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna
(2007/C 303/02)

Förklaring till artikel 20 – Likhet inför lagen
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/32007X1214/htm/C2007303SV.01001701.htm

Denna artikel motsvarar en allmän, rättslig princip som återfinns i alla europeiska konstitutioner och som av domstolen fastställts vara en grundläggande princip i gemenskapsrätten.

Sedan åberopas ett anal domar som anse ha varit av särskild betydelse då Gemenskapsdomstolen utformade vad som anses vara ett yttryck för likabehandlingsprincipen.

Dom av den 13 november 1984, Racke, mål 283/83, Rec. 1984, s. 3791.

Dom av den 17 april 1997, C-15/95, EARL, REG 1997, s. I-1961.

Dom av den 13 april 2000, C-292/97, Karlsson, REG 2000, s. 2737.

Eftersom likabehandlingsprincipen är starkare skyddad i de europeiska gemenskapsrätten än vad som är fallet i svensk nationell rätt, är de klokt att åberoba den.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.