Växla matning varmvattenberedare mellan en och två faser.
Apropå utomhusspa och höga effekter som diskuteras i en annan tråd.
Det verkar inte existera annat än enfaskomponenter i spabaden vilka man sedan installerar med 1-3 faser beroende på antal pumpar, värmare osv.
I mitt fall två pumpar på var sin fas samt en 3kW-värmare på den tredje.
Pumparna går förhållandevis korta perioder på max effekt och är inget större problem, det som dock stökar till det lite är värmaren.
Jag har en VP som värmer en ackumulatortank för golvvärme. Där förvärms även tappvattnet som spetsas upp och magasineras i en varmvattenberedare.
Varmvattenberedaren är inkopplad på L1 & L2 (utan N) vilket ger den en effekt på 3kW.
En alternativ inkoppling av den är att koppla L1 & N vilket då skulle ge en effekt på 1kW.
Jag har en logik som bryter L1 och L2 till varmvattenberedaren då spabadets värmare är i drift, alltså en form av effektvakt. Det hade iofs räckt att bryta ena fasen men använder en 2-polig kontaktor så jag bryter båda faserna.
Skulle man kunna tänka sig att det finns en, inte alltför oortodox, lösning där man inte bryter kretsen utan istället växlar mellan L2 och N.
Resultatet skulle då bli att effektvakten avlastar L2 genom att varmvattenberedaren gå ner på 1kW matat från L1 då spabadets värmare (L2) är i drift.
Alltså, en omkoppling mellan L2 och N istället för en brytande kontaktor.
Spontant tycker jag själv att det låter lite "sådär" men det hade varit en elegant lösning.
Det verkar inte existera annat än enfaskomponenter i spabaden vilka man sedan installerar med 1-3 faser beroende på antal pumpar, värmare osv.
I mitt fall två pumpar på var sin fas samt en 3kW-värmare på den tredje.
Pumparna går förhållandevis korta perioder på max effekt och är inget större problem, det som dock stökar till det lite är värmaren.
Jag har en VP som värmer en ackumulatortank för golvvärme. Där förvärms även tappvattnet som spetsas upp och magasineras i en varmvattenberedare.
Varmvattenberedaren är inkopplad på L1 & L2 (utan N) vilket ger den en effekt på 3kW.
En alternativ inkoppling av den är att koppla L1 & N vilket då skulle ge en effekt på 1kW.
Jag har en logik som bryter L1 och L2 till varmvattenberedaren då spabadets värmare är i drift, alltså en form av effektvakt. Det hade iofs räckt att bryta ena fasen men använder en 2-polig kontaktor så jag bryter båda faserna.
Skulle man kunna tänka sig att det finns en, inte alltför oortodox, lösning där man inte bryter kretsen utan istället växlar mellan L2 och N.
Resultatet skulle då bli att effektvakten avlastar L2 genom att varmvattenberedaren gå ner på 1kW matat från L1 då spabadets värmare (L2) är i drift.
Alltså, en omkoppling mellan L2 och N istället för en brytande kontaktor.
Spontant tycker jag själv att det låter lite "sådär" men det hade varit en elegant lösning.
Ett omkopplande relä av lämplig klass.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 890 inlägg
Ja det är inte konstigare än så.
Jo, funderade i de banorna men undrade egentligen om det är något som kan anses följa någon praxis, att växla mellan L och N på det här viset i matningen till en apparat.
Hur ska man då resonera kring krav reläet, t.ex. kontaktgap etc. Är det någon egentlig skillnad då man som i detta fall växlar från L till N?
Som jag ser det är det viktiga att man just har en växling där ett fallerande relä ej kan leda till kortslutning.
Hur märker man lämpligen upp detta så att det blir tydligt och även anständigt?
För övrigt tar jag gärna emot förslag på lämpliga, din-monterade reläer för detta ändamål. Det är ju då ett relä med märkspänning på ≥400V och för en rent resistiv last på ca 3000VA.
Hur ska man då resonera kring krav reläet, t.ex. kontaktgap etc. Är det någon egentlig skillnad då man som i detta fall växlar från L till N?
Som jag ser det är det viktiga att man just har en växling där ett fallerande relä ej kan leda till kortslutning.
Hur märker man lämpligen upp detta så att det blir tydligt och även anständigt?
För övrigt tar jag gärna emot förslag på lämpliga, din-monterade reläer för detta ändamål. Det är ju då ett relä med märkspänning på ≥400V och för en rent resistiv last på ca 3000VA.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 260 inlägg
Tja, om du ser den som en tvåfasgrupp som dessutom har en nolla dragen så blir det ju ingen skillnad mot andra flerfasiga grupper med nolla. Det är bara det att nollan inte alltid är inkopplad fram till maskinen. Så har du bara flerpolig säkring/brytare så att man aldrig riskerar att hamna i situationen att man tror man brutit matningen, och så faller/drar reläet/kontaktorn och så har man helt plötsligt en fas där man tidigare mätte nolla, så skall det ju inte vara någon skillnad gentemot andra flerfasiga förbrukare, exv. en värmvattenberedare.jbr skrev:
Vad gäller polavstånd osv. så är det ju ingen skillnad på den här kopplingen och "som vanligt". I det vanliga fallet så skall du ju också bryta en ström mot en oinkopplad pol. Enda skillnaden här är att spänningen är lite högre och att du bryter mot en "jordad" pol istället. Mao ingen skillnad. Att reläet sitter "baklänges" gör ingen avgörande skillnad för brytförmåga osv. Om brytaren klarar det vanliga fallet så skall den klara det här med.
Klart att den kan gå sönder på spännande sätt som ger kortslutning, men det är a) inte särskilt vanligt att de gör det på det sättet, och b) det är därför du har säkringar. Det är ju ingen fundamental skillnad jämfört med att du får kortslutning i värmeelementet. Det är nog en betydligt större risk. Det kan mao ignoreras här. (Det är ingen reserkraftsomkopplare.)
Nu har du ju dessutom en resistiv last som är extra snäll mot brytaren, så inga problem där heller.
När det kommer till konkreta rekommendationer av fabrikat osv. så överlåter jag dock det till de som kan marknaden.
Jag tror inte att man behöver ställa speciella krav på reläet, annat än att det är klassat för spänningen, och har brytförmåga med råge för de strömmar det kan bli.
I sammanhang där en fallerad omkoppling skulle bli farlig, ex. omkoppling från nätdrift till reservkraftverk, där man vill säkra att man inte matar ut reservel på nätet och steker en linjearbetare. Där ställs krav på garanterad brytning. Man vill ju där undvika att en kontakt svetsar ihop, men övriga två faser lyckas koppla om, eller att en kontakt svetsar ihop på ett sådant sätt att den ändå gör kontakt, så att det blir total kortslutning mellan alla anslutna ledare.
Så den typen av omkopplare "reserkraftsomkopplare" är utformade så att den rent mekaniskt inte kan koppla in den "andra" sidan om inte den "första" sidan först brutits bort. Tror mig ha hört att en del dylika omkopplare även kontrollmäter internt att brytning verkligen skett, innan logiken tillåter inkoppling.
Och de kostar väldigt mycket mer än vanliga omkopplare, ex:
https://www.elbutik.se/product.html?product_id=224980
Men ett sådant fel i ditt fall ger en rejäl kortslutning som kommer att lösa ut säkringen, inget farligt händer om du råkar koppla ihop en fas med nolla med ett trasigt relä.
I sammanhang där en fallerad omkoppling skulle bli farlig, ex. omkoppling från nätdrift till reservkraftverk, där man vill säkra att man inte matar ut reservel på nätet och steker en linjearbetare. Där ställs krav på garanterad brytning. Man vill ju där undvika att en kontakt svetsar ihop, men övriga två faser lyckas koppla om, eller att en kontakt svetsar ihop på ett sådant sätt att den ändå gör kontakt, så att det blir total kortslutning mellan alla anslutna ledare.
Så den typen av omkopplare "reserkraftsomkopplare" är utformade så att den rent mekaniskt inte kan koppla in den "andra" sidan om inte den "första" sidan först brutits bort. Tror mig ha hört att en del dylika omkopplare även kontrollmäter internt att brytning verkligen skett, innan logiken tillåter inkoppling.
Och de kostar väldigt mycket mer än vanliga omkopplare, ex:
https://www.elbutik.se/product.html?product_id=224980
Men ett sådant fel i ditt fall ger en rejäl kortslutning som kommer att lösa ut säkringen, inget farligt händer om du råkar koppla ihop en fas med nolla med ett trasigt relä.
Jag tycker det finns en viktig skillnad mot en "normal" koppling. Det kommer att ligga 230V mellan de "fasta" kontakterna i relät. Det gör att en eventuell ljusbåge måste släckas innan den växlande kontakten nått den andra polen, annars blir en kortslutning som drar säkringen. Nu är som sagt ett värmeelement en ovanligt snäll last, så risken för en ljusbåge bör vara liten. Det kanske ändå kan vara en idé att koppla in något "gnistsläckande" parallellt med reläkontakterna.lars_stefan_axelsson skrev:
En vridomkopplare med nolläge i mitten kan vara en vettig lösning. Gärna tvåpolig. Den lösningen medför att all spänning är bortkopplad i O läget. Läge 1 ansluter vv- beredaren mot båda faserna. Läge 2 ansluter vv-beredaren mot en fas och nollan. Skyddsjorden passerar utanför brytaren och är alltid inkopplad. Då finns det ingen risk för några lkortslutande ljusbågar vid omkoppling.
Redigerat:
Ja men det där är bra.
Då tror jag att jag låter kontaktorn vara kvar då den bryter båda faserna.
Skapar man sedan en sekvens enligt:
Kontaktor FRÅN - Relä VÄXLAR - Kontaktor TILL
så sker alltid reläets omkoppling i strömlöst tillstånd vilket då eleminerar risk för ljusbågar.
(Vridomkopplare funkar inte då detta styrs automatiskt mha. logik)
Då tror jag att jag låter kontaktorn vara kvar då den bryter båda faserna.
Skapar man sedan en sekvens enligt:
Kontaktor FRÅN - Relä VÄXLAR - Kontaktor TILL
så sker alltid reläets omkoppling i strömlöst tillstånd vilket då eleminerar risk för ljusbågar.
(Vridomkopplare funkar inte då detta styrs automatiskt mha. logik)
Det finns kontaktorer med två slutande och två brytande huvudkontakter. Jag tror att risken som beskrivs med kortslutning när reläet växlar främst är ett problem vid induktiva laster, men om en kontaktor växlar i stället för ett relä borde det vara riskfritt.
Medlem
· Västerbottens län
· 18 054 inlägg
Dubbelkontaktorer brukar vara så gjorda att bränner en kontakt fast så kan inte den andra sluta.
Ljusbåge kan ändå medföra "kortslutning" men den risken är liten med kontaktor då de har lite större kontaktavstånd än relä.
Dessutom är en kontaktor så pass långsam att det hinner med flera nollgenomgångar där ljusbågen kan släckas.
Protte
Ljusbåge kan ändå medföra "kortslutning" men den risken är liten med kontaktor då de har lite större kontaktavstånd än relä.
Dessutom är en kontaktor så pass långsam att det hinner med flera nollgenomgångar där ljusbågen kan släckas.
Protte
Nu är inte reläer/kontaktorer riktigt mitt område. Men om väljer ett relä med rätt specificerad brytförmåga för den typ av last man har, så borde risken för kortslutande ljusbåge inte finnas. Brytförmåga brukar anges olika för induktiv last.
Som sagt, ingen induktiv last i det här fallet.
Som sagt, ingen induktiv last i det här fallet.
Jag är inte säker på att det räcker att titta på reläets datablad i detta fall. Det anger förutsättningarna för att reläet skall bryta på ett säkert sätt så att ljusbågen slocknar innan värmen skadar reläet. Med fasen kopplad på NO, nollan på NC och lasten på COM så tillkommer kravet att ljusbågen måste slockna innan tungan slagit över. Antagligen inget problem i detta fall då det inte är en induktiv last, men jag skulle ändå föredra att växlingen skedde med kontaktor. Alternativt i spänningslöst tillstånd.