Växla av bärande vägg - beräkning och materialval
Hej,
Vi ska riva och växla av en bärande vägg (4 meter på nedanvåningen i ett 1 1/2 plans hus) och har fått beräkningar och konstruktionsritningar av behörig arkitekt och konstruktör hur detta ska göras. Efter att ha bollat ett antal lösningar fram och tillbaka kom vi fram till att sätta en HEA 180 stålbalk på 115x115 limträ pelare - allt specificerat i bifogade ritningar och beräkningar. Problemet är dock att 115x115 pelaren, som ska gömmas i väggarna, är lite för stor och kommer sticka fram ngn cm ur väggen inne i huset.
Eftersom jag inte förstår mig på last / hållfasthets beräkningar undrar jag nu om vi baserat på beräkningarna skulle klara oss på mindre dimension pelare alternativt limträ pelare med måtten 90x120, om det nu finns sådanda. Ett annat alternativ skulle vara att sätta ett stålrör i ena väggen (som är mindre än 115x115 och klarar mycket last) och sen sätta limträpelare i ytterväggen som ska stå på syllen (stålrör fungerar inte där). Men då är frågan om det är tillåtet att ha limträ som pelare på ena sidan och stålrör som pelare på andra sidan....
Vi ska riva och växla av en bärande vägg (4 meter på nedanvåningen i ett 1 1/2 plans hus) och har fått beräkningar och konstruktionsritningar av behörig arkitekt och konstruktör hur detta ska göras. Efter att ha bollat ett antal lösningar fram och tillbaka kom vi fram till att sätta en HEA 180 stålbalk på 115x115 limträ pelare - allt specificerat i bifogade ritningar och beräkningar. Problemet är dock att 115x115 pelaren, som ska gömmas i väggarna, är lite för stor och kommer sticka fram ngn cm ur väggen inne i huset.
Eftersom jag inte förstår mig på last / hållfasthets beräkningar undrar jag nu om vi baserat på beräkningarna skulle klara oss på mindre dimension pelare alternativt limträ pelare med måtten 90x120, om det nu finns sådanda. Ett annat alternativ skulle vara att sätta ett stålrör i ena väggen (som är mindre än 115x115 och klarar mycket last) och sen sätta limträpelare i ytterväggen som ska stå på syllen (stålrör fungerar inte där). Men då är frågan om det är tillåtet att ha limträ som pelare på ena sidan och stålrör som pelare på andra sidan....
Redigerat:
du har 90x115 men denna skulle inte jag använda där då är beräknat att lägsta ska vara 115x115. använd istället konstruktionsrör 90*6 "inne" i huset så klarar ni de lasterna sedan använder du limträ 115x115 i ytterväggen. Är inga problem att dessa är olika, bägge uppfyller kraven på att för ner lasterna.
MVH
MVH
Ett konstruktionsrör 90x90 borde fungera eftersom det mig veterligen klarar mer last än en 115x115 limträpelare. Frågan är bara om det är okk att ha limträpelare i ena änden och ett konstruktionsrör i andra, finns det ingen issue med att använda olika material som potentiellt utvidgar sig på olika vis?
Andreas
Andreas
Ibland kan det väl det, men knappast i det här fallet.copello2 skrev:
Tack för era svar.
Klarar ett konstruktionsrör 90x90 4 mm gods lika mycket last som en limträpelare 115x115? Och var kan jag hitta information om detta?
Alternativt borde det fungera att sätta en 90x115 limträpelare så kan den gömmas helt i innerväggen. I det sammanhanget vore det intressant att veta hur stor skillnad det är i bärförmåga mellan en limträapelare 115x115 och 90x115?
Bolagen som producerar limträ borde kunna svara på detta eller finns det lättigängliga tabeller på nätet?
Tack för er input !
Klarar ett konstruktionsrör 90x90 4 mm gods lika mycket last som en limträpelare 115x115? Och var kan jag hitta information om detta?
Alternativt borde det fungera att sätta en 90x115 limträpelare så kan den gömmas helt i innerväggen. I det sammanhanget vore det intressant att veta hur stor skillnad det är i bärförmåga mellan en limträapelare 115x115 och 90x115?
Bolagen som producerar limträ borde kunna svara på detta eller finns det lättigängliga tabeller på nätet?
Tack för er input !
En pelare som belastas utsätts för knäckning. Dvs den vill böja sig i ett S. Jämför med att du tar ett långt spagetti och trycker ihop.
Knäckningsbenägenheten påverkas dels av materialegeskaper men också i väldigt stor grad av den geometriska formen på pelaren. Förhållandet mellan längd och tvärsnittsmått är kritiskt.
Nu vet inte jag om 90x90 kanske är OK, det måste du fråga konstruktören om.
I vissa lägen så kan man undvika problem med knäckning genom att fästa pelaren i andra byggnadsdelar ex. på mitten. Gäller då bara att dessa byggnadsdelar inte är för klena för att ta upp sidobelastning.
Knäckningsbenägenheten påverkas dels av materialegeskaper men också i väldigt stor grad av den geometriska formen på pelaren. Förhållandet mellan längd och tvärsnittsmått är kritiskt.
Nu vet inte jag om 90x90 kanske är OK, det måste du fråga konstruktören om.
I vissa lägen så kan man undvika problem med knäckning genom att fästa pelaren i andra byggnadsdelar ex. på mitten. Gäller då bara att dessa byggnadsdelar inte är för klena för att ta upp sidobelastning.
I dessa sammanhang är det så gott som alltid det sämsta knäckfallet, ledad i bägge ändarna.
Har ni inte högre än 2,5m i takhöjd räcker limträpelare 90x90 vad jag kan se. Sen känns dimensionen på balken väldigt kraftig. Bör räcka med en HEA160 kanske tom 140.
Din konstruktör har tagit i lite väl mycket kan jag tycka. Dock är jag lite tveksam till att ställa pelaren på befintliga syllen. Hållfastheten är betydligt sämre tvärs fibrerna.
Din konstruktör har tagit i lite väl mycket kan jag tycka. Dock är jag lite tveksam till att ställa pelaren på befintliga syllen. Hållfastheten är betydligt sämre tvärs fibrerna.
Redigerat:
Det här med att ta ned lasten till golvet samt knäckning:
Huruvida pelaren vill böja ut som ett C eller ett S - se Eulers knäckningsfall:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eulers_knäckningsfall
Vad det handlar om är om ändarna är fast inspända eller inte. När det gäller att föra över lasterna till ett betonggolv i det fall man vill ha fast inspänd nederdel så är det vanligt med undergjutning. Förslagsvis använder man sig av en stålpelare med en platta fastsvetsad i botten. Hur stor plattan skall vara beror på underlaget. Här måste man ta hänsyn till den stanseffekt som en "vass" pelare får mot exempelvis en underliggande betongplatta.
I plattan har man fyra hål - ett i varje hörn, exempelvis d=20. Pelaren ställs på underlaget, hålen märks ut. Sen borrar man ner i betongen och förankrar exempelvis M16 gängstång med Hilti HIT. När massan härdat skruvas muttrar på och pelaren ställs dit ovanpå muttrarna. Därefter skruvas muttrarna upp så att de trycker upp pelaren mot bjälklaget ovanför. Det gäller att skruva till dess pelaren tar ordentligt med last därefter skruvar man dit muttrar på ovansidan också.
Slutligen byggs en låg träram av glespanel runt pelarfoten. Lägg till någon decimeter i storlek. Betong med en aning flytmedel häls på och vibreras lätt.
Fördelen med denna lösning är att pelaren tar ordentligt med last från början. Man eliminerar risk för knarrande golv och sättningar på våningen ovanför.
Huruvida pelaren vill böja ut som ett C eller ett S - se Eulers knäckningsfall:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eulers_knäckningsfall
Vad det handlar om är om ändarna är fast inspända eller inte. När det gäller att föra över lasterna till ett betonggolv i det fall man vill ha fast inspänd nederdel så är det vanligt med undergjutning. Förslagsvis använder man sig av en stålpelare med en platta fastsvetsad i botten. Hur stor plattan skall vara beror på underlaget. Här måste man ta hänsyn till den stanseffekt som en "vass" pelare får mot exempelvis en underliggande betongplatta.
I plattan har man fyra hål - ett i varje hörn, exempelvis d=20. Pelaren ställs på underlaget, hålen märks ut. Sen borrar man ner i betongen och förankrar exempelvis M16 gängstång med Hilti HIT. När massan härdat skruvas muttrar på och pelaren ställs dit ovanpå muttrarna. Därefter skruvas muttrarna upp så att de trycker upp pelaren mot bjälklaget ovanför. Det gäller att skruva till dess pelaren tar ordentligt med last därefter skruvar man dit muttrar på ovansidan också.
Slutligen byggs en låg träram av glespanel runt pelarfoten. Lägg till någon decimeter i storlek. Betong med en aning flytmedel häls på och vibreras lätt.
Fördelen med denna lösning är att pelaren tar ordentligt med last från början. Man eliminerar risk för knarrande golv och sättningar på våningen ovanför.
copello2 skrev:
Du säger att den bärande väggen är 4 meter lång, men det verkar som att den är 4,5m i beräkningarna? Sen verkar det onödigt att välja en HEA180 när HEA160 uppfyllde nedböjningskravet vid långtidslasten?
Sen en liten dum fråga till den som kan: Varför står det kH istället för kN i beräkningarna? likaså mpA istället för MPa.. för de löneanspråk konstruktörerna gör borde man väl få en stavningskontroll iaf?