Men hörni... Varför installerar man inte åskledare på villor längre?
Vi har den näst högsta tomten i vår kommun på 74 m.ö.h och när vi byggde huset 2002 var tomten dessutom helt fri från träd. Vi frågade om åskledare och husrepresentanten svarade att "nää, sånt monterar man inte nuförtiden..." och det stämmer ju när man tittar sig omkring.
Men har nåt hänt och är det nåt man ska tänka på och går det att eftermontera i så fall? Eller finns det alternativa lösningar? Trots allt ett 50-tal villor som brinner ned varje år p.g.a blixtnedslag.

(Finns tidigare gamla trådar här på BH om detta, som sagt gamla med många döda trådar och med det obligatoriska skämtet om blixtlås:))
 
Vet inte varför det inte monteras längre. Men de 50 villor som brinner pga. åska är nog oftast inte direkträffade. Det är en direkträff som åskledare skyddar mot.

Brand uppstår ibland när åska leds in i huset via elledningar, och likartade fenomen. Där hjälper inte en åskledare.

Jag har en lite amatörmässig uppfattning (kan vara helt fel), att åskledare kan öka risken. Ett hus med åskledare kan ”dra till sig” en blixt, som annars kanske skulle tagit ett träd några tiotals meter bort. Nu gör ju inte det så mycket eftersom åskledaren skyddar. Men då går det enorma strömspikar i kopparvajern precis utanför huset. De strömmarna kopplas induktivt över, så du får sekundära strömmar i alla metallföremål i närheten. De sekundära strömmarna kan framförallt skada elektronik, men även ge brand inne i huset.
 
Ingen aning.
Vet att jobbet byggde en kraftanläggning i ett EUland 2010/11 med åskledare, dessa tog även en smäll 2014.
 
Rickard.
Även jag har ingen aning men det stämmer att dom inte normalt används längre. Har ommonterat en gång på alla år jag nu jobbat med tak och det var på en industri som hanterade explosiva ämnen (riktiga laddningar).
 
Redigerat:
En gissning är att förr kom el och tele ofta in via luftledningar uppe vid nock och då kunde en åskledare vara den vägen en urladdning tog istället.
Från början var det väl kyrkorna man installerade på med sina torn och koppartak.
 
Det finns ju de som är proffs på högspänningsel, men de häckar antagligen inte på Byggahus.

Som boende på landet är problem med åska en realitet så här års. Åskan pajade en router för mig senast i lördags. Överslaget kommer via elledningen och själva blixtnedslaget kan ha skett flera kilometer bort. Mot det hjälper inga åskledare. En åskledare måste vara ett utmärkt skydd mot en direktträff, men sådana utgör sannolikt en mindre del av åskskadorna. Jag kan tdock änka mig att många stall och lador på Västgötaslätten är utrustade med åskledare.
 
  • Gilla
Bo.Siltberg
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Det finns ju de som är proffs på högspänningsel, men de häckar antagligen inte på Byggahus.

Som boende på landet är problem med åska en realitet så här års. Åskan pajade en router för mig senast i lördags. Överslaget kommer via elledningen och själva blixtnedslaget kan ha skett flera kilometer bort. Mot det hjälper inga åskledare. En åskledare måste vara ett utmärkt skydd mot en direktträff, men sådana utgör sannolikt en mindre del av åskskadorna. Jag kan tdock änka mig att många stall och lador på Västgötaslätten är utrustade med åskledare.
Mot sådant finns det produkter, de heter överspänningsskydd och finns i tre klasser vanligtvis.
Sen är jag väldigt tveksam till att en kopparlina på taket skyddar huset vid en direktträff.
 
Jag har givetvis överspänningsskydd, men inte hjälper det. Jag misstänker att de för att vara effektiva inte släpper fram något annat. En åskledare ska vara ordentligt jordad så att blixten hittar snabbaste vägen till jord. Att åskledare verkligen fungerar finns det nog åtskilliga bevis för. Det mest kända svenska exemplet är Strängnäs domkyrka som 1788 träffades av två åsknedslag men undgick skador pga en åskledare som installerats 1770.
 
Jag har inte heller något definitivt svar, men det är lätt att gissa att åskskydd helt enkelt inte betalar sig. Det finns standarder för sannolikheten för olika typer av åsknedslag, och där ser man att risken för indirekta nedslag grovt ligger 200 gånger högre än direkta nedslag i byggnader och nedgrävda ledningar. Luftburna ledningar ligger lite mitt emellan. Jag vet inte vad en komplett åskskyddsinstallation kostar, men risken är att Tor bara flinar och siktar noggrannare med sin hammare och eldar upp investeringen på en millisekund, och huset dessutom.

Överspänningsskydd är därmed en betydligt bättre investering, även om inte ens den alltid betalar sig. Man kan ju inte dimensionera skydden för maximala strömmar på ~200 kA utan det får bli typ 30 kA. Sedan är ett överspänningsskydd ganska värdelöst om man inte får med alla inkommande ledningar till huset som kan föra med sig en (jord)potential.
 
F
J justusandersson skrev:
Jag har givetvis överspänningsskydd, men inte hjälper det. Jag misstänker att de för att vara effektiva inte släpper fram något annat. En åskledare ska vara ordentligt jordad så att blixten hittar snabbaste vägen till jord. Att åskledare verkligen fungerar finns det nog åtskilliga bevis för. Det mest kända svenska exemplet är Strängnäs domkyrka som 1788 träffades av två åsknedslag men undgick skador pga en åskledare som installerats 1770.
Har du fiber eller koppar till nätet? Eller du kanske tom kör LTE? Har du koppar så måste den kopplas via överspänningsskyddet.

Vi hade en situation för 5-6år sen då routern och lite annan el åskade sönder för 3 grannar samtidigt och våran klarade sig och vi hade då kopprledning ansluten till överspånningsskydd. Har även en annan åskincident då båda fläktarna gav upp i min FTX-ventilation så det är väl lite ett lotteri.
 
Redigerat:
Jag har än så länge ADSL via en kopparledning. Fiber är utlovat innan årets slut, vilket jag ser fram emot. Jag har överspänningsskydd både på elnätet (sitter i elcentralen) och på teleledningen. Projekterat av en elkonsultfirma men flyttat av en elektriker i samband med en tillbyggnad.
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.