Vart får man tag i stål?
Hej!
Smider lite hemma och skulle behöva få tag på 1045 stål i olika storlekar samt 1672 i 40x40 kvadrat.
Jag har varit på Bärebergs Järn och Maskin som har väldigt mycket järn och har hittat en del gamla axlar jag kan smida med, men de har ingen aning om vilket material det är så här rakt av, så för det mesta får man gissa sig fram. Har dock hittat en ny eldskål, så det är ju något!
Men ni som smider, vart får ni tag på erat stål?
Mvh!
Smider lite hemma och skulle behöva få tag på 1045 stål i olika storlekar samt 1672 i 40x40 kvadrat.
Jag har varit på Bärebergs Järn och Maskin som har väldigt mycket järn och har hittat en del gamla axlar jag kan smida med, men de har ingen aning om vilket material det är så här rakt av, så för det mesta får man gissa sig fram. Har dock hittat en ny eldskål, så det är ju något!
Men ni som smider, vart får ni tag på erat stål?
Mvh!
Kan ju vara knepigt att bestämma material om man inte har tillgång till instrument.
Jag har sett några fil-liknande grejer man använder för att bestämma hårdhet som kan i sin tur ge indikation om det är ett härdbart stål.
/ATW
Jag har sett några fil-liknande grejer man använder för att bestämma hårdhet som kan i sin tur ge indikation om det är ett härdbart stål.
/ATW
Då har jag några materialförslag:solomonqt skrev:
Smida hammare är tanken.
-Grovt armeringsjärn. Man kan träffa på armeringsjärn som är kring 50 mm i diameter. En av få stålsorter som är både svetsbar och härdbar.
-En avbruten ås från en traktordragen plog av äldre modell. Vissa fabrikat är gjorda av ett litet hårdare stål.
-Krokaxeln som håller fast skivristen på en plog. Brukar vara av litet hårdare stål och det händer att de går av och behöver ersättas.
-Smid hammaren av blötjärn och sticksvetsa på banan och penen med hårdsvetselektroder
-Såna där extremt tjocka fläderstål som finns på vissa lastbilar torde räcka till litet mindre hammare.
-Den klassiska metoden. Hammare av blötjärn med påvällt stål på banan och penen. En bit vanligt bladfjäderstål från en bil borde gå att använda.
-Ryktesvis lär järnvägsräls vara härdbar men jag vet inte om det stämmer och om det gäller alla typer av räls.
Det är enkelt att bestämma om ett stål är härdbart.
En första indikation får man genom att se på gnistorna när man slipar det med smärgel. Verkar det bra så provar man härda en bit och ser om den går att fila efteråt.
Jag kan egentligen inget om ämnet men jag har någon hammare som min morfars far lär ha smitt av just järnvägsräls. Hur bra det är har jag ingen aning om men hammarna verkar ivarjefall fungera än idag.H heimlaga skrev:
Smeden i fråga gick bort i början av 70-talet, då en bit över 90 år gammal. Så tyvärr går det inte att få klarhet i viklen typ av räl som användes. Men man kanske kan gissa att arbetet utfördes med material som blivit över eller bytts ut någon gång senast på 1950-talet.
Faktiskt, det verkar vara helt omöjligt att få ett konkret svar, vart man köper specifikt stål. Jag är medlem på ett forum där de flesta är från staterna och de säker bara "Sweden got great steel! Some of the worlds best steels" men vafan, man får ju inte tag på någotjac skrev:
Jag kan egentligen inget om ämnet men jag har någon hammare som min morfars far lär ha smitt av just järnvägsräls. Hur bra det är har jag ingen aning om men hammarna verkar ivarjefall fungera än idag.
Smeden i fråga gick bort i början av 70-talet, då en bit över 90 år gammal. Så tyvärr går det inte att få klarhet i viklen typ av räl som användes. Men man kanske kan gissa att arbetet utfördes med material som blivit över eller bytts ut någon gång senast på 1950-talet.
Om det inte går till det man har tänkt sig så brukar det gå till någonting annat. Om man håller på med litet metallarbete behöver man ha ett par tre ton järn och stål hemma så man inte måste fara till stan för varenda liten bit.
