Varför informeras inte om relevant nätsäkring
Riksbyggen bedriver f.n. omfattande reklam gällande att
”Brf:er kan spara 100 000-tals kr på energi”.
Mig förvånar det att vare sig Riksbyggen eller någon av de andra
intresseföreningarna såsom HSB, Allmännyttan, Bostadsrätterna … informerar
om att lägenhetsboende kan spara stora belopp genom att byta till mindre
nätsäkring. Jag, som har Eon nät, räknar med att spara 900 kronor om året
genom att ha säkrat ner ifrån 20A till 16A.
Eons hemsida: Min prognos för 2026:
Förbrukning 1 292 kWh (20A) 4 165 – (16A) 3 246 = besparing 919 kr.
Eon anbefaller 16A upp till 8 000 kWh/år.
Därav följer att flertalet lägenheter klarar sig med 16A nätsäkring
Dock har många, sedan nätkostnaden var försumbar, 20/25A
abonnemang. I ett (typiskt) bostadsområde har färre än 5% 16A nätsäkring.
Bytet måste utföras av elektriker med behörighet.
En begränsning är framkörningskostnaden, vilken gör att återbetalningstiden
ofta är mer än två år. Väl på plats går jobbet snabbt. Materielkostnaden för 3
säkringar och 3 passdelar är under hundralappen.
Mitt byte gjordes när elektriker var hos mig på ett annat uppdrag. Så passa på.
Ett annat alternativ är att flera lägenhetsinnehavare städslar elektriker
tillsammans.
Notera att även villaägare bör kontrollera sin nätanslutning. Här är besparingen
ofta mer än 2 000 kronor/år.
”Brf:er kan spara 100 000-tals kr på energi”.
Mig förvånar det att vare sig Riksbyggen eller någon av de andra
intresseföreningarna såsom HSB, Allmännyttan, Bostadsrätterna … informerar
om att lägenhetsboende kan spara stora belopp genom att byta till mindre
nätsäkring. Jag, som har Eon nät, räknar med att spara 900 kronor om året
genom att ha säkrat ner ifrån 20A till 16A.
Eons hemsida: Min prognos för 2026:
Förbrukning 1 292 kWh (20A) 4 165 – (16A) 3 246 = besparing 919 kr.
Eon anbefaller 16A upp till 8 000 kWh/år.
Därav följer att flertalet lägenheter klarar sig med 16A nätsäkring
Dock har många, sedan nätkostnaden var försumbar, 20/25A
abonnemang. I ett (typiskt) bostadsområde har färre än 5% 16A nätsäkring.
Bytet måste utföras av elektriker med behörighet.
En begränsning är framkörningskostnaden, vilken gör att återbetalningstiden
ofta är mer än två år. Väl på plats går jobbet snabbt. Materielkostnaden för 3
säkringar och 3 passdelar är under hundralappen.
Mitt byte gjordes när elektriker var hos mig på ett annat uppdrag. Så passa på.
Ett annat alternativ är att flera lägenhetsinnehavare städslar elektriker
tillsammans.
Notera att även villaägare bör kontrollera sin nätanslutning. Här är besparingen
ofta mer än 2 000 kronor/år.
Tror att detta är hyfsat unikt för E.ON (är någon förvånad?).
Ellevio och Vattenfall har iallafall bara en lägenhetstariff oavsett säkringsstorlek (upp till 3x20A för Ellevio och 3x25A för Vattenfall).
Ellevio och Vattenfall har iallafall bara en lägenhetstariff oavsett säkringsstorlek (upp till 3x20A för Ellevio och 3x25A för Vattenfall).
Nu kan en BRF teckna ett elavtal för hela huset med en fast avgift för hela huset. Sedan fakturerar BRF varje lägenhet dess förbrukning.
Jag är medveten om att några valt andra metoder att sänka nätkostnaden. Dock
kvarstår faktum att tusentals lägenhetsboende betalar vardera ca 800
kronor i onödan varje år. Fråga vem du vill hur stora dennes nätsäkringar är?
Fler än 90% kommer att svara ”vet ej”. Därför, kolla din nätfaktura ifrån EON
m.fl. gäller även boende i hyreslägenhet. Vidta adekvata åtgärder. I en BRF med
säg 100 medlemmar kan dessa spara 90 x 800 kronor = 72 000 kr/år. Inte dåligt.
Om flertalet brydde sig, var informerade, rör det sig om årliga miljoner som
nätbolagen snuvas på. Lågt hängande frukt.
Alltså: ”Varför informeras inte om relevant nätsäkring”?
Kom ihåg att också villaägare bör kolla att nätsäkringens storlek är adekvat.
Tusenlappar i bonus.
kvarstår faktum att tusentals lägenhetsboende betalar vardera ca 800
kronor i onödan varje år. Fråga vem du vill hur stora dennes nätsäkringar är?
Fler än 90% kommer att svara ”vet ej”. Därför, kolla din nätfaktura ifrån EON
m.fl. gäller även boende i hyreslägenhet. Vidta adekvata åtgärder. I en BRF med
säg 100 medlemmar kan dessa spara 90 x 800 kronor = 72 000 kr/år. Inte dåligt.
Om flertalet brydde sig, var informerade, rör det sig om årliga miljoner som
nätbolagen snuvas på. Lågt hängande frukt.
Alltså: ”Varför informeras inte om relevant nätsäkring”?
Kom ihåg att också villaägare bör kolla att nätsäkringens storlek är adekvat.
Tusenlappar i bonus.
Om nätägarna skulle informera om relevant nätsäkring skulle dom såga i den gren dom sitter på.
3x20A är nog nästan alltid meningslöst på en lägenhet, där räcker det med 3x16A
1x20 A däremot skulle jag inte säkra ner, så vad är det i TS fall?
De lägenheter jag haft tidigare har varit på 3x16A.
1x20 A däremot skulle jag inte säkra ner, så vad är det i TS fall?
De lägenheter jag haft tidigare har varit på 3x16A.
Ja då finns det väl ett värde att säkra ner. Jag undrar dock hur vanligt det är med 3x25 eller 3x20 i lägenheter.P prefix skrev:
Passa på att fråga vid nästa tillfälle du träffar någon som bor i lägenhet vilkenFairlane skrev:
storlek dennes nätsäkring har.
En BRF med 220 medlemmar inventerades lägenheters nätsäkringar. 4 hade 16A.
216 hade 20/25A. Ingen behövde större än 16A. Området är byggt i början av
1960-talets och de överstora säkringarna bedöms vara en kvarleva ifrån tiden när
nätavgifterna var försumbara.
Var i landet?P prefix skrev:
Jag har själv haft några lägenheter och jag har haft koll på några till (familjens etc), ingen har haft över 3x16A.
Det förekommer säkert, men jag tror vare sig min anekdotiska siffra 0% eller din 98% stämmer utslaget över landet.
Därmed inte sagt att det kan vara värt att kontrollera och säkra ner om man har för högt.