Varför slutade man med luftburen värme?
Har ett hus från -88 111kvm med Rexovent FTX och Termovent RCDA vattenburet luftvärmeaggregat från Fläkt.
Är i full gång att konvertera till bergvärme och vattenburna radiatorer och stänger av luftvärme aggregatet.
Luftburna värmen var populärt under en tioårsperiod där kring -80 och början av -90 och framförallt Boro husen var i spetsen att montera in det i husen? Jag har ett Sangishus (Hustillverkare från östra Norrbotten.) välisolerat för sin tid 240mm i väggarna och förbrukar som en normal villa med elvärme uppe i Norrbotten dvs 20-25000kwh.
Varför slutade man med luftvärmen? Höga driftkostnader kan inte vara orsaken för hus med direktel tillverkades efter luftvärmens era var över.
Personligen tycker jag det negativa är:
Luften rör sig mycket (Tror inte det är bra miljö att vistas i längden. Torra ögon, slemhinnor osv.)
Buller från tvättstugan och i sovrummet hörs ljudet svagt genom tulluftsrören dock vänjer man sig.
Och såklart att det går på el om än vattenburet.
Sen tog man återluft från hallen för att värma upp luftvärmeaggregatet, förbjöd boverket det?
Att det påstås att det är mer dammigt med luftvärmesystem tycker jag i alla fall är en myt.
Kanske någon annan kan berätta mer ?
Är i full gång att konvertera till bergvärme och vattenburna radiatorer och stänger av luftvärme aggregatet.
Luftburna värmen var populärt under en tioårsperiod där kring -80 och början av -90 och framförallt Boro husen var i spetsen att montera in det i husen? Jag har ett Sangishus (Hustillverkare från östra Norrbotten.) välisolerat för sin tid 240mm i väggarna och förbrukar som en normal villa med elvärme uppe i Norrbotten dvs 20-25000kwh.
Varför slutade man med luftvärmen? Höga driftkostnader kan inte vara orsaken för hus med direktel tillverkades efter luftvärmens era var över.
Personligen tycker jag det negativa är:
Luften rör sig mycket (Tror inte det är bra miljö att vistas i längden. Torra ögon, slemhinnor osv.)
Buller från tvättstugan och i sovrummet hörs ljudet svagt genom tulluftsrören dock vänjer man sig.
Och såklart att det går på el om än vattenburet.
Sen tog man återluft från hallen för att värma upp luftvärmeaggregatet, förbjöd boverket det?
Att det påstås att det är mer dammigt med luftvärmesystem tycker jag i alla fall är en myt.
Kanske någon annan kan berätta mer ?
Min svärfar som var rörmokare hade luftvärme I sitt hus som byggdes 1962! Luftvärmen "drevs" via en vanlig oljepanna.
Jag upplevde aldrig att det lät eller att jag eller andra besvärades av någon "torrhet".
På den tiden hade man ingen värmeåtervinning.
Jag upplevde aldrig att det lät eller att jag eller andra besvärades av någon "torrhet".
På den tiden hade man ingen värmeåtervinning.
Varför stänger du av luftvärmeaggregatet? Det kan väl kopplas ihop med radiatorerna?superpalten skrev:
En bekant till mig har ett Boro hus med luft värme, när han fick fjärrvärme så bytte han värme elementet från el till ett vattenburet.
Luftvärmen har väl ökat som extra värmekälla med alla LL värmepumpar i hus med direkt el.
mvh
Luftvärmen har väl ökat som extra värmekälla med alla LL värmepumpar i hus med direkt el.
mvh
Redigerat:
Det blir väl problem om man inte vill ha samma temperatur i alla rum. Sedan beroende på luftens låga specifika värmekapacitet behövs antingen stora luftflöden eller stora temperaturdifferenser. Om man skall ha luftkanaler till alla rum så tar väl dessa mycket mer plats än vattenrör. När man har forcerad ventilation brukar man vilja ha frånluft i kök och badrum samt tilluft i övriga rum. Med en stor cirkulation av luft i hela huset måste ju all luft bli omblandad så att stekoset sprider sig i hela huset. Vad är för övrigt fördelarna? Jag kan tänka mig att det är snabbreglerat, men hur ofta behöver man det?
Redigerat:
Luftvärmen kom på allvar i början av 80-talet och då kanalerna för ftx-systemen ändå fanns så tänktes det att det räckte med en temperaturhöjning av luften skulle göra värmesystemet billigare i installation.För att klara värmebehovet med de relativt små luftmängder som användes användes oftast eIvärmare som gav upp till 50 grader i inblåsningstemperatur som självklart såg till att värmen i första hand blev kvar vid taket och i golvnivå blev det kallare ju kallare utetemperaturen var.I de första försöken sattes dessutom ofta återluftsgallret uppe vid innertaket vilket resulterade i att den varma luften vid taket gick raka vägen dit. Det dröjde inte länge förrän husfabrikanterna förordade luftvärme, mot en tilläggskostnad istället för tvärtom. Återluft fick ofta bära skulden och "tabubelades" senare i den sk "sjukahusdebatten" då det kunde skapa bakterietillväxt i kanalerna. Värmemässigt i småhus var det onekligen en fadäs.
Luftvärmen kommer sannolikt bli vanligare när vi bygger fler passiv- och energieffektiva hus.
Det finns ingen ekonomi i att, idagsläget och sannolikt inte i den närmaste framtiden, installera ett dyrt värme- och uppvärmningssystem.
Det finns ingen ekonomi i att, idagsläget och sannolikt inte i den närmaste framtiden, installera ett dyrt värme- och uppvärmningssystem.
I passivhus o likn räcker ventilationsflödet för att bära fram tillskottsvärmen så nån återluft behövs inte..
Att använda fläktar till att distribuera värme blir kostsamt i längden. Dåtidens cirkulationsfläktar för att bära fram 600 kbm luft/tim låg runt 230-300 w En cirkulationspump för vattenburen värme klarade samma sak med 35-40 w Räknar man in de 2 fläktar på 60-120 watt som ftx:en drog så var fläktenergin långt ifrån försumbar. Dagens fläktar är naturligtvis snålare i drift men så även cirkpumparna, ftx:en behövs ju fortfarande men kan ju sommartid klara sig utan tilluftsfläkt om man vill supersnåla
Att använda fläktar till att distribuera värme blir kostsamt i längden. Dåtidens cirkulationsfläktar för att bära fram 600 kbm luft/tim låg runt 230-300 w En cirkulationspump för vattenburen värme klarade samma sak med 35-40 w Räknar man in de 2 fläktar på 60-120 watt som ftx:en drog så var fläktenergin långt ifrån försumbar. Dagens fläktar är naturligtvis snålare i drift men så även cirkpumparna, ftx:en behövs ju fortfarande men kan ju sommartid klara sig utan tilluftsfläkt om man vill supersnåla
Mycket spekulationer här... Luftvärmesystem nyinstalleras idag, och är påväg tillbaka då de nu är utrustade med värmepumpsteknik. Luftvärmesystemen från 80-talet är väl inte relevant att diskutera år 2014? Mycket har hänt gällande energioptimering.
Har man ett energisnålt hus kan man komplettera det med luftburen värme. Fastigheter idag med otillfredställande ventilationen kan konverteras/kompletteras med FTX-ventilation av värmepumpstyp.
Här finns mer verklig fakta:
http://www.byggahus.se/forum/ventil...tsvarmepump-bra-komplement-till-direktel.html
Har man ett energisnålt hus kan man komplettera det med luftburen värme. Fastigheter idag med otillfredställande ventilationen kan konverteras/kompletteras med FTX-ventilation av värmepumpstyp.
Här finns mer verklig fakta:
http://www.byggahus.se/forum/ventil...tsvarmepump-bra-komplement-till-direktel.html
Fast de system du pratar om kommer inte vara ekonomiska i framtiden om de inte blir mycket billigare. Energianvändningen i framtidens hus blir för liten för att det ska vara lönsamt att installera dyra uppvärmningssystem. Det kommer nog att vara så att en elpatron i tilluften sköter uppvärmningen.krypgr-direktel-ftx skrev:
Hmm, svårt att uttala sig om hur lönsam en viss investering är för ett visst hus/behov. Ventilation kan man inte välja bort i nybyggnad.
Vi gör såhär för att kunna gå vidare, jag skriver ner kostnader för vårt system så får var en avgöra om det är en lönsam investering.
Vi betalade 39´ för vp/fläktaggregatet och 10´ för värmeväxlardelen och fick 5,5´ för det gamla FTX-aggregatet på blocket, så summan blir totalt 43 500:- (inkl moms, exkl installation) för värme+ventilation.
Vi gör såhär för att kunna gå vidare, jag skriver ner kostnader för vårt system så får var en avgöra om det är en lönsam investering.
Vi betalade 39´ för vp/fläktaggregatet och 10´ för värmeväxlardelen och fick 5,5´ för det gamla FTX-aggregatet på blocket, så summan blir totalt 43 500:- (inkl moms, exkl installation) för värme+ventilation.
Redigerat:
Eller till hus med luftvärmesystem som ett komplement. Då behöver värmeelementet till luftvärme systemet inte användas så ofta och stängas av långa tider. LLvp kan också hjälpa till i den kallare delen i huset där luftvärmesystemet inte riktigt når. Beroende på ritning men ofta vardagsrum, sovrum och toalett som ligger i längst bort ifrån luftvärmeaggregatet som ofta sitter i kök el tvättstuga. Mordernare hus 90-tal hade då frånluften vid golv i vardagrum/allrum eller hall.spekerök skrev:
Vad menar du det är väl snarare så att luftvärmesystemet fick/får svårt att ge samma värme i alla rum. För att uppnå det behövs mycket riktig mer tilluftsdon,temperaturdifferenser och kraftigare fläktar som kan föra fram värmen. Vi skriver om lutvärmesystem och inte ventilationssystem. Vad är då problemet med matos när frånluft från köksfläkt inte ska ha kontakt med varandra? Man bör givetvis använda köksfläkten för att inte få matos i hela huset men det gäller väl i de flesta husen. Feldimensionerade ventilationsystem kan ge matos i andra rum. Om man lägger luftkanalerna mellan innertak och tak så är det som regel ett utrymme som inte används så ofta i enplans hus. En forcerad ventilation höjer fläkten på taket och öppnar spjället till köksfläkten som rekommenderas då man vill ta bort dålig lukt eller fuktig luft i duschutrymme eller tvättstuga.Avemo skrev:
Jag har ingen egen erfarenhet, men en bekant har bott i ett hus med luftburen värme. När hans mamma bodde ensam i huset och ville sänka värmen i rum som inte användes så blev det problem eftersom cirkulationen inte gick att styra.slurppe99 skrev:
En köksfläkt är väl normalt helt frånskild från övriga ventilationssystemet. Eftersom ingen köksfläkt är fullkomlig så blir det i alla fall en del matos i köket. Har du då normal ventilation så har du en frånluftventil i köket förutom köksfläkten. Luften som sugs ut där kommer aldrig in i de andra rummen. Har du ett luftburet värmesystem så behövs cirkulation av inomhusluften till en central värmare. Samma värmare till alla rum gör att luften från alla rum blandas om. Det borde innebära att eventuellt matos i högre grad än annars sprids i huset. Det är en reflektion och ingen erfarenhet, så jag vet inte hur stort problem det i verkligheten blir.
Något som jag undrar är vilka fördelar systemet har. Är det billigare? Är det okänsligare? Det borde och innebära mindre risk för vattenskador?
