72 141 läst ·
49 svar
72k läst
49 svar
Var hittar jag regelverket kring antal FK i VP-rör?
Renoverare
· Gävleborg
· 8 216 inlägg
Skilj på begreppen faser och grupper.
//Patrik
//Patrik
Var väl det jag tänkte. Men "bör inte blanda" är väl egentligen "får inte blanda" med nuvarande regelverk?mycke_nu skrev:
Om man FÅR blanda, men BÖR INTE göra så, så blir jag glad för det löser lite problem för mig
Lite dumt isf egentligen, för det är många gånger det är svårt att dra fram nya rör från centralen men har lite lättare för att förgrena sedan. Så då hade man ju kunnat använda befintliga rör från centralen till flera grupper och delat upp dessa i en lämplig kopplingsdosa där man också märker upp att det är tre olika grupper.
Förstår för övrigt inte varför tre separata grupper i samma rör skulle vara "farligare" än en trefasgrupp. Bägge lösningarna har ju 3 olika säkringar var, det enda som skiljer är ju att trefasgruppen delar nolla.
Men det kanske finns en vettig förklaring till detta?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 859 inlägg
Ja, det finns inget förbud mot flera grupper (kretsar) i samma rör, bara man märker upp dem i dosor etc så att de går att hålla isär på ett bra sätt.
Men det faller på en punkt. Med två grupper blir det fyra belastade ledare, vilket ger en belastningsförmåga på ca 11.5 A. Det ligger på gränsen för en 10 A dvärgbrytare, och utesluter en 10 A diazed som säkring. Skulle du dra i 3 grupper i samma rör så måste man gå ned till 6 A för båda säkringstyperna, eller öka arean till 2.5 mm2.
Då är det betydligt bättre att göra en trefasgrupp, för då blir det bara tre belastade ledare vilket med lite marginal tillåter 10 A på båda säkringstyperna.
Men det faller på en punkt. Med två grupper blir det fyra belastade ledare, vilket ger en belastningsförmåga på ca 11.5 A. Det ligger på gränsen för en 10 A dvärgbrytare, och utesluter en 10 A diazed som säkring. Skulle du dra i 3 grupper i samma rör så måste man gå ned till 6 A för båda säkringstyperna, eller öka arean till 2.5 mm2.
Då är det betydligt bättre att göra en trefasgrupp, för då blir det bara tre belastade ledare vilket med lite marginal tillåter 10 A på båda säkringstyperna.
Men det är ju lysande!Bo.Siltberg skrev:
Då var den glädjen över...
Jag har gamla porslinssäkringar tyvärr. Så om jag vill ha 2st 10A grupper (kretsar) med mina diazed i samma rör (16mm), så måste jag alltså upp i 2.5 FK?Med två grupper blir det fyra belastade ledare, vilket ger en belastningsförmåga på ca 11.5 A. Det ligger på gränsen för en 10 A dvärgbrytare, och utesluter en 10 A diazed som säkring. Skulle du dra i 3 grupper i samma rör så måste man gå ned till 6 A för båda säkringstyperna, eller öka arean till 2.5 mm2.
Kan man då inte göra så att man drar 6st (2 faser, 2 nollor, 2 skyddsjord) ledare med 2.5 mm2 FK, och sedan vid första kopplingsdosan delar upp dessa i var sitt separata rör och redan där går ner till 1.5 FK? För då blir det bara två belastade ledare per rör plötsligt, så då skall ju 1.5 mm2 FK räcka?
Eller får man inte blanda FK med olika areor i samma krets (även om det rent tekniskt överensstämmer med säkringsstorleken)?
PS. Vill undvika trefasgrupp in i det sista p.g.a risk för glappande nolla och fördärvade apparater
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 859 inlägg
Ja, jag kanske skulle tillägga att flera grupper i samma rör inte är en lösning man väljer, utan undviker så långt det är möjligt. Det kan bara handla om efterhandskonstruktioner där en två/trefasgrupp av någon anledning inte är möjlig.
En glappande nolla kan i och för sig inträffa, precis som för vilken ledare som helst. Nu har faktiskt alla bostäder redan en gemensam nolla i form av en PEN fram till mätarskåpet, och oftast också fram till centralen. Glappar den blir det en stor personfara. Det händer visserligen, men sett till antalet är det en försvinnande liten risk.
Om du utför en trefasgrupp omsorgsfullt så behöver du inte oroa dig för detta. Håll ned antalet kopplingspunkter till helst bara två - anslutningen i centralen och fördelningen i dosan till enfasgrupper. Använd bra toppklämmor.
En glappande nolla kan i och för sig inträffa, precis som för vilken ledare som helst. Nu har faktiskt alla bostäder redan en gemensam nolla i form av en PEN fram till mätarskåpet, och oftast också fram till centralen. Glappar den blir det en stor personfara. Det händer visserligen, men sett till antalet är det en försvinnande liten risk.
Om du utför en trefasgrupp omsorgsfullt så behöver du inte oroa dig för detta. Håll ned antalet kopplingspunkter till helst bara två - anslutningen i centralen och fördelningen i dosan till enfasgrupper. Använd bra toppklämmor.
Alltså jag själv skall ju inte koppla någonting, det skall elektrikern göra. Däremot vill jag förbereda med rör innan elektrikern kommer. Därför måste jag ju veta om jag kan använda befintliga rör eller om jag måste dra ytterligare några st.Rrrrr skrev:
Skulle nollan tappas på en krets där det sitter datorer, tv, dvd och annan elektronik, så kan det ju bli ganska dyrt. Jag kan heller inte gå till elektrikern och be honom ersätta, utan det är mitt ansvar även om han har kopplat det. glappande nolla behöver heller inte bero på elektrikern utan även materialfel osv.Bo.Siltberg skrev:
Missförstå mig inte. Det är inte så att jag är fullständigt paranoid här och inte kan sova om nätterna för att jag tänker på en glappande nolla och helt skräckslaget ser dyr elektronik brinna upp framför mina ögon
Men visst, går det inte lösa på annat sätt och det är omöjligt för mig att dra extra rör, så får det väl vara. Men kan jag undvika trefasgrupper utan att lägga ner för mycket arbete på det, så gör jag gärna det
Det bästa man kan göra för att förebygga nollsläpp och annat dj-kelskap är att regelbundet efterdra alla skruvar i centralen vartannat år eller så.
Jobbade i central för ett tag sedan där ett par nollor och faser satt helt löst under skruvarna och i princip föll ur när jag pillade på dem, ett rent under att det fungerade.
Jobbade i central för ett tag sedan där ett par nollor och faser satt helt löst under skruvarna och i princip föll ur när jag pillade på dem, ett rent under att det fungerade.
Men det är nog behörighetskrävande så det får man inte :blushing:mycke_nu skrev:
Skämt åsido, ett bra råd men det ska väl ändå inte behövas så ofta som vartannat år? I en central som "satt sig" borde väl typ vart femte år räcka mer än väl eller vad tycker ni?
Fjäderklämmor (snabbkopplingar) samt fjärderbelastade skruvar är bra...
För nyinstallerad koppar är det väl lämpligt att efterdra skruvar efter 1-3 månader tror jag, sedan kanske efter ett år. Efter det vet jag inte hur ofta de egentligen behöver dras åt. Har man försökt dra några gånger och det inte rör sig (med rätt vridkraft!) så lär det inte röra sig på ett tag.
Man kanske skulle låna en momentmejsel från någon bilintresserad och hålla koll på vridmomentet?
För nyinstallerad koppar är det väl lämpligt att efterdra skruvar efter 1-3 månader tror jag, sedan kanske efter ett år. Efter det vet jag inte hur ofta de egentligen behöver dras åt. Har man försökt dra några gånger och det inte rör sig (med rätt vridkraft!) så lär det inte röra sig på ett tag.
Man kanske skulle låna en momentmejsel från någon bilintresserad och hålla koll på vridmomentet?
Medlem
· Västerbotten
· 3 321 inlägg
Jag tror att det blir svårt att hitta en elektriker som vill utföra denna installationMartin_B skrev:
Att öht få fram 6x2,5 till första dosan torde blir i princip omöjligt - om det är ett 16 rör eller ännu värre 15,2 vilket det brukar vara i äldre installationer
Jag har visserligen inte kännt jättemycket på skruvarna i min diazedcentral i stugan som installerades för 40 år sen (och som troligtvis efterdragits för ca 20 år sedan), men när jag tittat i den så har inget verkat löst.
Metallen kan säkert kallflyta en del direkt när den är ny, men lossar skruvar igen efter att ha blivit efterdragna nån gång om de sitter i ett vibrationsfritt utrymme?
(I mitt fall är det EKK/EKLK, kulo och några FK, plus matande ledning, som gäller i min central).
Metallen kan säkert kallflyta en del direkt när den är ny, men lossar skruvar igen efter att ha blivit efterdragna nån gång om de sitter i ett vibrationsfritt utrymme?
(I mitt fall är det EKK/EKLK, kulo och några FK, plus matande ledning, som gäller i min central).
Vi börjar gå rätt långt från trådens ämne, men det spelar kanske ingen roll längre.
Men koppar kallflyter väl inte vid rumstemp, och minst några tiotals grader över denna temp.
Koppar har väl en helt stabil fas vid denna temp? Om mattiasp läser detta så kanske han vet?
Men koppar kallflyter väl inte vid rumstemp, och minst några tiotals grader över denna temp.
Koppar har väl en helt stabil fas vid denna temp? Om mattiasp läser detta så kanske han vet?
