Var brister billiga verktyg?
Jag var idag och köpte ett ex av Julas billigaste fräs, för 300. Jag lovar att det inte var för att fräsa med seriöst, utan jag var bara intresserad av motorn till ett projekt jag håller på med.
När jag inspekterar den inser jag att bottenplattan inte är plan. Det är givetvis inte ett problem om jag bara ska plocka isär den, men det fick mig ändå att tänka på att det måste finnas vissa standardgrejer som man ska hålla utkik efter när man köper billiga grejer. Observera att jag anser att argumentationen billigt vs dyrt har varit uppe tillräckligt, så den kan vi väl skippa. Jag tycker alltså vi ska sammanställa en tråd om vad man ska se upp för, om man nu bestämmer sig för att fuska med billigt. Ett första försök, mest baserat på egna erfarenheter:
Överhandsfräs:
Se till att bottenplattan är helt plan.
Sticksåg:
Se till att bladet sitter centrerat så att du kommer såga efter markeringen i bottenplattan, alternativt att det går att ställa in.
Pelarborr:
En pelarborr bör ha tillräcklig effekt för att inte gå att stanna med handen. Det gick att göra med den från Biltema jag kom i kontakt med.
När jag inspekterar den inser jag att bottenplattan inte är plan. Det är givetvis inte ett problem om jag bara ska plocka isär den, men det fick mig ändå att tänka på att det måste finnas vissa standardgrejer som man ska hålla utkik efter när man köper billiga grejer. Observera att jag anser att argumentationen billigt vs dyrt har varit uppe tillräckligt, så den kan vi väl skippa. Jag tycker alltså vi ska sammanställa en tråd om vad man ska se upp för, om man nu bestämmer sig för att fuska med billigt. Ett första försök, mest baserat på egna erfarenheter:
Överhandsfräs:
Se till att bottenplattan är helt plan.
Sticksåg:
Se till att bladet sitter centrerat så att du kommer såga efter markeringen i bottenplattan, alternativt att det går att ställa in.
Pelarborr:
En pelarborr bör ha tillräcklig effekt för att inte gå att stanna med handen. Det gick att göra med den från Biltema jag kom i kontakt med.
Billigare maskiner består av komponenter med lägre precision och generellt större toleranser. Dvs lagren kastar mer än kvalitetsexemplaren, man kan rationalisera bort tätningar.
Black&Decker löser vissa lager som en del av plastkåpan, vilket ger begränsad livslängd.
Billigare verktyg har kortare sladd. Sladd i plast istället för gummi, dvs blir hård i kyla.
Billiga verktyg vibrerar oftast mer.
Är ofta tyngre.
Har ofta ojämn kvalitet på nyckelkomponenter.
Black&Decker löser vissa lager som en del av plastkåpan, vilket ger begränsad livslängd.
Billigare verktyg har kortare sladd. Sladd i plast istället för gummi, dvs blir hård i kyla.
Billiga verktyg vibrerar oftast mer.
Är ofta tyngre.
Har ofta ojämn kvalitet på nyckelkomponenter.
Höljet på billiga sladdborrmaskiner kan vara av spröd plast.
En modell som Biltema och Birka Tools säljer fast i olika färg har jag använt i 2 sekunder innan höljet sprack rätt av precis ovanför fartreglaget när borret högg. Handtagsdelen och övriga maskinen hängde enbart ihop i kablarna.
Hade handskar som plastskärvorna skar sönder, annars hade mina händer haft ett spännande utseende.
En modell som Biltema och Birka Tools säljer fast i olika färg har jag använt i 2 sekunder innan höljet sprack rätt av precis ovanför fartreglaget när borret högg. Handtagsdelen och övriga maskinen hängde enbart ihop i kablarna.
Hade handskar som plastskärvorna skar sönder, annars hade mina händer haft ett spännande utseende.
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 194 inlägg
Dyrare maskiner har oftast tillgång till reservdelar under många år. Billiga maskiner repareras inte alls.
Som magnu skriver så tror jag att sladden är det enklaste att direkt se om de är en bra maskin eller ej.
Jag har några budget maskiner kvar sen tiden då jag köpte skräpmaskiner, två av dom har trots priset långa gummisladdar, en Ferm värmepiatol och en Parkside borrhammare, båda tutar o går trots det låga priset.
Nu är det ju inte sladden isig som gör att dom överlever, det är enbart ett tecken på att dom inte snålat in på en grej som är så vanligt i budgetklassen. Har dom inte snålat på sladden så kan man räkna med att även andra delar håller hygglig klass.
Jag har några budget maskiner kvar sen tiden då jag köpte skräpmaskiner, två av dom har trots priset långa gummisladdar, en Ferm värmepiatol och en Parkside borrhammare, båda tutar o går trots det låga priset.
Nu är det ju inte sladden isig som gör att dom överlever, det är enbart ett tecken på att dom inte snålat in på en grej som är så vanligt i budgetklassen. Har dom inte snålat på sladden så kan man räkna med att även andra delar håller hygglig klass.
På en fräs så är väll in fästningen på lagerna inte det samma . Kullagerna har förmodligen inte samma tolerans eller kvalitet. Och det är verkligen viktiga saker om bottenplattan är lite ur vinkel har nog inte så väldigt stor betydelse så länge man fräser kanter
Om jag jämför min billiga fräs (co) med min dyra (festool) är de skillnader som dyker upp först:
* Djuplåsningen: Festoolen låser på båda pelarna och det finns heller ingen risk för att fräsen poppar upp när man inte vill.
* Finjustering: både på parallelanslag, skenanslag och djup. Billigfräsen är väldigt svår att få till lika exakt.
* Djup öht: Festoolen har 70 mm slag och hylsan sticker precis ner under sulan i lägsta läget. Det gör både att man kan använda större verktyg och att lite mindre av verktyget går förlorat.
* Dammupptagningen: Festoolen har fler kåpor och liknande vilket gör enorm skillnad för dammupptagningen. Det är också möjligt att sätta av och på dammkåporna utan verktyg och utan att demontera fräsverktyget.
* Spindellåset: den billiga har ett enkelt spindellås. Den dyrare fungerar mer som en spärrnyckel. Det är dessutom mycket enklare att komma åt överallt på festoolfräsen. Det beror både på att den är lite större och på att någon tänkte lite mer under designfasen.
* Co-fräsen tar några sekunder på sig att stanna. Inte hela världen, men man får alltid vänta en liten stund extra innan man ställer ifrån sig den, och speciellt om man håller på och fräser kanter och därför inte vill släppa upp fräsen.
Vid en jämförelse mellan min clasohlsonsåg och min sänksåg är det ungefär samma skillnader:
* dammupptagningen
* precisionen (och mindre möjlighet till tankefel när man kan köra direkt på linjen utan att behöva tänka)
* mycket enklare att byta klinga
* Djuplåsningen: Festoolen låser på båda pelarna och det finns heller ingen risk för att fräsen poppar upp när man inte vill.
* Finjustering: både på parallelanslag, skenanslag och djup. Billigfräsen är väldigt svår att få till lika exakt.
* Djup öht: Festoolen har 70 mm slag och hylsan sticker precis ner under sulan i lägsta läget. Det gör både att man kan använda större verktyg och att lite mindre av verktyget går förlorat.
* Dammupptagningen: Festoolen har fler kåpor och liknande vilket gör enorm skillnad för dammupptagningen. Det är också möjligt att sätta av och på dammkåporna utan verktyg och utan att demontera fräsverktyget.
* Spindellåset: den billiga har ett enkelt spindellås. Den dyrare fungerar mer som en spärrnyckel. Det är dessutom mycket enklare att komma åt överallt på festoolfräsen. Det beror både på att den är lite större och på att någon tänkte lite mer under designfasen.
* Co-fräsen tar några sekunder på sig att stanna. Inte hela världen, men man får alltid vänta en liten stund extra innan man ställer ifrån sig den, och speciellt om man håller på och fräser kanter och därför inte vill släppa upp fräsen.
Vid en jämförelse mellan min clasohlsonsåg och min sänksåg är det ungefär samma skillnader:
* dammupptagningen
* precisionen (och mindre möjlighet till tankefel när man kan köra direkt på linjen utan att behöva tänka)
* mycket enklare att byta klinga
Skruvdragare, mycket enkelt, de billiga har inte varken kraft eller kapacitet för lite tyngre jobb.
Visst, det går att dra i gipsskruv med dem men skillnaden mellan en billig 18V maskin och en pro med 12 V är som natt och dag. Att sen proffsmodellerna i många fall klarar ösregn, fall osv är inte konstigt.
/Kent
Visst, det går att dra i gipsskruv med dem men skillnaden mellan en billig 18V maskin och en pro med 12 V är som natt och dag. Att sen proffsmodellerna i många fall klarar ösregn, fall osv är inte konstigt.
/Kent
Billiga skruvmejslar går sönder direkt, om dom ens passar standardskruvar.
(Lysande undantag: Ett set med skruvmejslar jag köpte på Biltema i Linköping ca 1978, inte nog att jag använt dem kontinuerligt och hårt sedan dess, dom är i perfekt skick och alla finns kvar.)
(Lysande undantag: Ett set med skruvmejslar jag köpte på Biltema i Linköping ca 1978, inte nog att jag använt dem kontinuerligt och hårt sedan dess, dom är i perfekt skick och alla finns kvar.)
Jag tror anledningen till skicket är att det saknas pozidrive, och därmed är de knappt användamycke_nu skrev:Billiga skruvmejslar går sönder direkt, om dom ens passar standardskruvar.
(Lysande undantag: Ett set med skruvmejslar jag köpte på Biltema i Linköping ca 1978, inte nog att jag använt dem kontinuerligt och hårt sedan dess, dom är i perfekt skick och alla finns kvar.)
[bild]
En 12V eller större skruvdragare ska ha 13mm chuck.
Jag har sett 18V med 10mm chuck det visar att tillverkaren vet att maskinen inte har någon kraft.
Som jämförelse kan jag säga att Hitachi hade 13mm på de gamla 9,6V maskinerna (åtminstonde de maskiner jag varit i kontakt med)
Jag har sett 18V med 10mm chuck det visar att tillverkaren vet att maskinen inte har någon kraft.
Som jämförelse kan jag säga att Hitachi hade 13mm på de gamla 9,6V maskinerna (åtminstonde de maskiner jag varit i kontakt med)
Billiga eller dyra maskiner, man ska köpa den maskinen som är i den prisgruppen för vilken kvalité man behöver. En som kanske ska använda sticksågen 1 gång om året och ha skruvdragaren till att sätta upp tavlor med en gång om året har ju faktiskt sina maskiner länge även om det inte är någon större kvalité.