2 529 läst ·
23 svar
3k läst
23 svar
Väldigt varierande energikalkyl BVP
Sida 1 av 2
Hej!
Vi har precis köpt en villa på 196kvm boyta och 100kvm biyta byggt 1902.
Just nu värms huset av en vedpanna med ackumulatortankar anslutna till ett tvårörsystem med grova flensradiatorer. Väggarna består förmodligen av, förutom putsen och spikteglet på utsidan av, stående plank, lite spån och en tretexskiva. På vinden finns enbart spån.
Tanken nu är att installera bergvärme, och att behålla vedpannan. Dels för att den fungerar, och dels för att kunna elda lite ved när man andan faller på.
Vi har hittills tagit in offert från två olika firmor med goda referenser.
Det som är mest slående är hur olika deras energikalkyler ser ut.
Installatör 1 har räknat ut att husets totala energiåtgång per år är 54300 kWh.
El att köpa 17300 kWh.
Installatör 2 har räknat ut att husets totala energiåtgång per år är 36400 kWh.
El att köpa 10600 kWh.
Det skiljer alltså ungefär 18000 kWh i uträknad förbrukning.
I bägge kalkylerna står det att det kan diffa lite mot den faktiska förbrukningen.
Vilket känns mest rimligt?!
Offert på väg in från en till installatör btw.
Vi har precis köpt en villa på 196kvm boyta och 100kvm biyta byggt 1902.
Just nu värms huset av en vedpanna med ackumulatortankar anslutna till ett tvårörsystem med grova flensradiatorer. Väggarna består förmodligen av, förutom putsen och spikteglet på utsidan av, stående plank, lite spån och en tretexskiva. På vinden finns enbart spån.
Tanken nu är att installera bergvärme, och att behålla vedpannan. Dels för att den fungerar, och dels för att kunna elda lite ved när man andan faller på.
Vi har hittills tagit in offert från två olika firmor med goda referenser.
Det som är mest slående är hur olika deras energikalkyler ser ut.
Installatör 1 har räknat ut att husets totala energiåtgång per år är 54300 kWh.
El att köpa 17300 kWh.
Installatör 2 har räknat ut att husets totala energiåtgång per år är 36400 kWh.
El att köpa 10600 kWh.
Det skiljer alltså ungefär 18000 kWh i uträknad förbrukning.
I bägge kalkylerna står det att det kan diffa lite mot den faktiska förbrukningen.
Vilket känns mest rimligt?!
Offert på väg in från en till installatör btw.
Givetvis. Bommade den detaljen.J Josth skrev:
Huset står 8 mil norr om Örebro.
Mellan 30-35 m2 ostaplad Björkved.
Elen har legat på 10-12000 kWh med elpatron i acktank som gått emellan åt.
Ok, närmsta större ort jag kan se borde vara Ludvika och där är dimensionerande vinterutetemperatur DVUT -20,7 grader. Enligt min uppskattning av ved plus el borde man utgå från en energiåtgång på ca 45.100 kWh/år när man räknat bort pannförlusterna i vedpannan. Med en bergvärmepump som t.ex. NIBE F1255-16 skulle då el att köpa bli ca 11.700 kWh/år exkl. hushålls-el.
Exakt, Ludvika är det 4 mil till ungefär.J Josth skrev:Ok, närmsta större ort jag kan se borde vara Ludvika och där är dimensionerande vinterutetemperatur DVUT -20,7 grader. Enligt min uppskattning av ved plus el borde man utgå från en energiåtgång på ca 45.100 kWh/år när man räknat bort pannförlusterna i vedpannan. Med en bergvärmepump som t.ex. NIBE F1255-16 skulle då el att köpa bli ca 11.700 kWh/år exkl. hushålls-el.
Precis den Nibe pumpen ligger med i offerten från installatör 1. Då tillsammans med två borrhål på med ett djup på 150m aktivt i vardera.
Känns det som en bra bedömning eller kan man tänkas klara dig på ett hål på låt säga 250m
Enligt sgu är det mellan 20-30m till berg...
Enligt den gamla versionen av NIBE dimensioneringsprogram som jag har, behöver aktivt borrdjup vara 231 m. Med 20-30 m till berg kan det bli för lite även om man lyckas borra 250 m djupt och det inte säkert att det lyckas alla gånger. Sedan brukar man ångra sig i framtiden om man sparat in på borrhålet, men det är heller inte så kul med kostnaden för 20-30 m foderrör per hål...
Medlem
· Blekinge
· 12 417 inlägg
Det är inte konstigt att du får olika kalkyler. Alla konsulter och firmor har olika dataprogram och vissa är mer skickliga än andra att använda dom. Och förutsättningar i just ditt hus kan vara annorlunda än i lika stora lika gamla hus på samma plats.
När kaj funderade först på BV räkande jag hit och dit, amorteringstider, räntekostnader, förbruukning, antagna elpriser och alltihopa men fick femmhundra olika resultat. Till sist gjorde jag bara slag i saken och ångrade bara att jag inte gjorde det innan. Suveränt!
I nästa hus satt jag in BV innan inflyttning, samma sak.
Dina borrhål verkar vara i överkant men du bor ju inte heller vid rivieran. Eftersom hålet måste fodras ovan berg (dyrt) skulle jag satsa på bara ett hål.
När kaj funderade först på BV räkande jag hit och dit, amorteringstider, räntekostnader, förbruukning, antagna elpriser och alltihopa men fick femmhundra olika resultat. Till sist gjorde jag bara slag i saken och ångrade bara att jag inte gjorde det innan. Suveränt!
I nästa hus satt jag in BV innan inflyttning, samma sak.
Dina borrhål verkar vara i överkant men du bor ju inte heller vid rivieran. Eftersom hålet måste fodras ovan berg (dyrt) skulle jag satsa på bara ett hål.
Moderator
· Stockholm
· 57 954 inlägg
Jag tror lite amatörmässigt att den högre kalkylen ligger mest rätt .Vi har ett hus byggt i börjana av 30 talet. Ca 220 kvm boyta, 100 kvm källare. Av det är ca 40 kvm i en utbyggnad från 70 talet, med viss isolering, och 40 från en nyare påbyggnad på utbyggnaden, med modern isolering.
Vi hade direktverkande el, och förbrukade ca 48 000 kwh totlat, nu med bergärme ligger vi på ca 18 000 kwh. Huset ligger i Stockholm, där vi nog i snitt har lite varmare vintrar än i Örebro.
Sedan beror det givetvis på hur mycket du tänker använda vedeldning framöver.
Om de rekommenderar dubbla hål, så skulle jag ta det. Vi har ett hål på 220m, med 4m till berg. men jag uppfattade att det är lite på gränsen att borra så djupt med normal utrustning,.
Vi hade direktverkande el, och förbrukade ca 48 000 kwh totlat, nu med bergärme ligger vi på ca 18 000 kwh. Huset ligger i Stockholm, där vi nog i snitt har lite varmare vintrar än i Örebro.
Sedan beror det givetvis på hur mycket du tänker använda vedeldning framöver.
Om de rekommenderar dubbla hål, så skulle jag ta det. Vi har ett hål på 220m, med 4m till berg. men jag uppfattade att det är lite på gränsen att borra så djupt med normal utrustning,.
Okej. Men då låter det ju som rimliga uträkningar ändå.J Josth skrev:Enligt den gamla versionen av NIBE dimensioneringsprogram som jag har, behöver aktivt borrdjup vara 231 m. Med 20-30 m till berg kan det bli för lite även om man lyckas borra 250 m djupt och det inte säkert att det lyckas alla gånger. Sedan brukar man ångra sig i framtiden om man sparat in på borrhålet, men det är heller inte så kul med kostnaden för 20-30 m foderrör per hål...
Nej kostnaden för foderrören är ju inte kul, men samtidigt vill man ju ha en fungerande anläggning.
Kostnadsmässigt skiljer det ungefär 70-80k mellan de bägge.
Ska bli spännande att se vad nästa offert hamnar på.
Stort tack för input!
Ja, det är klart det kan skilja en del. Men tyckte ändå 18000 kWh var lite i överkant. Det skulle ju nästan räcka till att värma en normalstor lite nyare villa till.T Thomas_Blekinge skrev:Det är inte konstigt att du får olika kalkyler. Alla konsulter och firmor har olika dataprogram och vissa är mer skickliga än andra att använda dom. Och förutsättningar i just ditt hus kan vara annorlunda än i lika stora lika gamla hus på samma plats.
När kaj funderade först på BV räkande jag hit och dit, amorteringstider, räntekostnader, förbruukning, antagna elpriser och alltihopa men fick femmhundra olika resultat. Till sist gjorde jag bara slag i saken och ångrade bara att jag inte gjorde det innan. Suveränt!
I nästa hus satt jag in BV innan inflyttning, samma sak.
Dina borrhål verkar vara i överkant men du bor ju inte heller vid rivieran. Eftersom hålet måste fodras ovan berg (dyrt) skulle jag satsa på bara ett hål.
Hittills har vi hunnit bo i huset 3veckor, så jag tycker ändå vi skyndar på rätt bra, haha.
Så säger min magkänsla också.H hempularen skrev:Jag tror lite amatörmässigt att den högre kalkylen ligger mest rätt .Vi har ett hus byggt i börjana av 30 talet. Ca 220 kvm boyta, 100 kvm källare. Av det är ca 40 kvm i en utbyggnad från 70 talet, med viss isolering, och 40 från en nyare påbyggnad på utbyggnaden, med modern isolering.
Vi hade direktverkande el, och förbrukade ca 48 000 kwh totlat, nu med bergärme ligger vi på ca 18 000 kwh. Huset ligger i Stockholm, där vi nog i snitt har lite varmare vintrar än i Örebro.
Sedan beror det givetvis på hur mycket du tänker använda vedeldning framöver.
Om de rekommenderar dubbla hål, så skulle jag ta det. Vi har ett hål på 220m, med 4m till berg. men jag uppfattade att det är lite på gränsen att borra så djupt med normal utrustning,.
Även om jag kan tro att hus före krigstiden kan vara något mer tilltagna med timmer osv än efterkrigs hus.
Vedeldningen är väl tänkt att ske under dom kallaste dagarna, om man är hemma vill säga. Tycker det kan vara rättså rogivande att få gå ner i pannrummet och se acktanken stiga i värme.
Vill inte ha det som ett måste, tillexempel om jag är borta på jobb och sambon är själv hemma. Men ved kommer alltid finnas hemma.
Som jag förstod det hade borrarn utrustning för 275m under rätt förutsättningar. Men ville helst inte gå längre än 250.
Kostnaden för foderrör om det skulle vara 30m till berg på två hål bil ungefär 55000..
Så kunde man halvera det vore jag tacksam
Liten update i frågan.
Anbud från installatör 3 kom igår. Energikalkyl på 45000 kWh. Dvs ungefär mitt emellan.
Förslag på en varvtalsstyrd 5-17 kw pump med 280m borrhål i ett hål.
Pratade med installatör 2 idag om deras lägre energikalkyl. De menar på att dom räknat vedpannan som "huvud uppvärmning" och bergvärmen som komplement, likt dagens elpatron i pannan.
Innebär det då att, om jag väljer installatör 2 offert, som förövrigt är en traditionell on/off pump, att jag måste elda ved dom kalla dagarna på året?
Tacksam för era kommentarer!
Anbud från installatör 3 kom igår. Energikalkyl på 45000 kWh. Dvs ungefär mitt emellan.
Förslag på en varvtalsstyrd 5-17 kw pump med 280m borrhål i ett hål.
Pratade med installatör 2 idag om deras lägre energikalkyl. De menar på att dom räknat vedpannan som "huvud uppvärmning" och bergvärmen som komplement, likt dagens elpatron i pannan.
Innebär det då att, om jag väljer installatör 2 offert, som förövrigt är en traditionell on/off pump, att jag måste elda ved dom kalla dagarna på året?
Tacksam för era kommentarer!
Ja installatör 2 räknar då med att du eldar nästan varje dag under december, januari och februari, annars blir det el-patronen som måste gå istället för veden. Att skaffa en underdimensionerad värmepump kan också ställa till det med el-abonnemanget och leda till behov av kraftigare el-installation. Hur stora huvudsäkringar har ni nu?
En annan fråga är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet när det är som kallast på året för att hålla t.ex. 21 grader inne. Eldar man ved kan man ju tillverka hög temperatur såsom 80 grader men värmepumpar ska helst inte gå över 55 grader. Många nya kvalitetsmodeller idag klarar upp till 65 grader med kompressorn men verkningsgraden sjunker en del. Genom att köra vidare med el-patronen enbart kan vissa modeller komma upp till 70 grader.
Moderator
· Stockholm
· 57 954 inlägg
Det låter lite dumt att dimensionera pumpen med hänsyn till vedeldning. Dimensionera för full användning. Det innebär inte nödvändigtvis att den måste klara årets kallaste dag, det spelar inte så stor roll för värmeekonomin om den inbyggda tillskottsvärmen får hjälpa till något tiotal timmar om året. Framförallt inte om man då kanske kan köra lite vedeldning.
Se till att firman du väljer har goda referenser just från installationer med blandad eldning och värmepump. Eftersom det ena är ett lågtemperatursystem, och det andra högtemperatur, så finns det väldigt många sätt att göra fel. Jag vet bara att det komplicerat, inte hur man bör göra.
Se till att firman du väljer har goda referenser just från installationer med blandad eldning och värmepump. Eftersom det ena är ett lågtemperatursystem, och det andra högtemperatur, så finns det väldigt många sätt att göra fel. Jag vet bara att det komplicerat, inte hur man bör göra.
