Vi har hamnat i en mardrömslik scenario.

Entrepenören som vi anlitat vägrar lämna tillbaka spärrförbindelsen till banken fastän beloppet har utnyttjats, dvs han kan inte hämta ut mer pengar, ändå sitter han på spärrförbindelsen och vägrar lämna tillbaka den. Detta innebär att vi inte kan omvandla vårt byggkreditiv till ett vanligt bolån och han använder det som ren utpressning!!!!

Han påstår sig att vi fortfarande är skyldiga honom pengar, det är sant att vi håller inne pengar, men det är pga en massa besiktningsanmärkningar som fortfarande inte är åtgärdade, så det är han själv som förhalar processen.
Dessutom så har han på senare tid skickat ett par fakturor som är helt felaktiga och som vi har bestridit.

Har någon erfarenhet av liknande situation, och vad som är bäst att göra. Vi funderar på att dra honom till tingsrätten för att få ett avslut!
Om någon känner till liknande rättsfall skulle hjälpa oss en hel del.

Hälsningar
gino
 
I en professionnella juristdatabas som jag har tillgång till finns inget snarlikt rättsfall.

Detta fall är inte lika men torde innehålla en del av intresse.

https://lagen.nu/dom/rh/1995:152

I domen står också ref till

Litteratur: Håstad, Studier i sakrätt, 1980, s. 129 f.

som du får tag i via stadsbibliotek.

Se även https://lagen.nu/dom/nja/1998s364 och däri angiven litteratur

Jag skulle fråga villaägarnas och bankens jurist. Banken har ingen roll i en tvist men om spärrförbindelsens kreditutrymme är utnyttjat så har ju handlingen förlorat sin betydelse. Banken borde därför kunna medge bolån i alla fall. Ni lär få redovisa storleksordningen på tvistiga belopp så att banken kan bedöma kreditrisken. Blott gissningar dock.

Edit: så här står det på en blankett på en underspärrförbindelse:

Återställande av förbindelse: Så snart leverantören inte längre äger någon rätt enligt ovanstående förbindelse skall förbindelsen återställas till banken

I t ex SEBs lilla info om spärrförbindelse står inte ett ord om vad som händer om entreprenören helt sonika vägrar att återställa spärrförbindelsen sedan hela beloppet utnyttjats.

Mig förefaller det som om det är banken som ska återkräva spärrförbindelsen i aktuellt läge. Det är egendomligt att bankens underlåtelse ska kunna drabba låntagaren.

För bolån krävs dock mer än att spärrförbindelsen återlämnats:

När huset är slutbesiktigat ska kopia på slutbesiktningsprotokollet skickas till oss. Det ska också göras en slutvärdering. När vi har fått slutvärderingen kontaktar vi dig för rådgivning inför slutplaceringen av
byggnadslånet. Vi utfärdar bolåneskuldebrev och skickar till dig. När vi får tillbaka dessa avslutas byggnadslånet (byggnadskrediten och byggkontot) och bolånen betalas ut.
 
Redigerat:
Tack för länkarna gråsten, ska ta en titt imorgon.
Håller med dig om att det egentligen borde vara bankens sak att återkräva förbindelsen, slutbesiktning samt värdering är gjord och kopior skickade till banken. Men banken menar att det inte är deras sak att återkräva spärrförbindelsen.

Personligen tycker jag att man inte äger någon rätt till spärrförbindelsen så fort man har utnyttjat hela beloppet, men frågan är vad en domstol skulle säga. Helt klart ett intressant problem rent juridiskt, om man bortser från den huvudvärk den orsakar :)
 
Har du åtagit dig gentemot banken att återkräva spärrförbindelsen?? Jag har bara sett en blankett för underspärrförbindelse så jag vet inte hur det avtalsmässiga förhållandet är kring den ursprungliga. Det är ju ingalunda säkert att vad det lokala bankkontoret menar är vad som egentligen gäller juridiskt. Det är ju för övrigt bankföreningen som gjort upp avtalsformen. Undrar vad konsumentverket säger och finansinspektionen.
 
I bankföreningens förlaga till formulär för spärrförbindelse står angående återställande av förbindelse:

Så snart leverantören inte längre äger någon rätt enligt ovanstående förbindelse skall förbindelsen återställas till banken.

Kruxet är att leverantören inte är avtalsslutande part i förbindelsen. Banken ålägger alltså beställaren något denne inte kan råda över. Spärrförbindelsen kan ju också ha kommit bort. I en tvist gentemot banken skulle man möjligen kunna anse villkoret oskäligt. Att hålla på och tjafsa med leverantören verkar också tidsödande. De fordringar denne anser sig ha på beställaren måste rimligen lösas som en vanlig tvist.

Det en juridisk amatör frågar sig är vad slags handling spärrförbindelsen utgör och av vilken lagstiftning frågan styrs. Är det ett t ex ett löpande skuldebrev eller en fullmakt eller något annat? Egendomligt nog dyker inget upp vid googlande angående vad som borde vara ett vanligt problem med tanke på hur ofta tvist uppkommer mellan beställare och leverantör.

Allmänna reklamationsnämnden bör kunna svara på frågan om vad kredittagaren kan göra om det inte går att till banken återställa spärrförbindelsen efter det att kreditutrymmet utnyttjats.

Se skuldebrevslagen

https://lagen.nu/1936:81

21 § Ej vare gäldenären pliktig att infria löpande skuldebrev utan att det till honom återställes; och give borgenären honom särskilt kvitto, där sådant påfordras.
..............
Uppsägning av skulderbrevet varde på gäldenärens begäran teckand å handlingen.

Dvs leverantören var skyldig att återställa spärrförbindelsen när det slutlliga beloppet lyftes - om det nu är ett skuldebrev.

I det här fallet så behövs ju inget kvitto på skuldebrevet eftersom beloppet är känt och banken kan vitsorda att betalning skett - och det är banken som begär tillbaka handlingen.

Jäkla dilemma för TS och principiellt intressant. det borde göra folk tveksamma till att exponera sig för risken att råka ut för det som TS gjort.

Som kredittagare skulle jag försöka begära ett tillägg enligt vilket det åligger banken att se till att spärrförbindelsen återställs i samband med att kreditutrymmet utnyttjats fullt ut. Banken har ett maktmedel i och med att leverantören inte får pengarna med mindre än att förbindelsen återställs. Det saknar kredittagaren som måste gå via domstol för att få rättelse.
 
Redigerat:
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.