Om man utgår från att de 400 transporterna är på maximalt 25 ton styck så blir det ca 10 000 tonkilometer. Normalt slitage brukar vara ca 1800 tonkm för permanentboende. 10 000/1800 = 5,56. Så för extra slitage ska du betala 5,56 ggr årsavgiften till föreningen. Det blir sällan så mycket pengar men lagen är inte generösare än så. Förenklat kan man säga att du nyttjat vägen 5,5 ggr så mycket som ett normalt hushåll.SlamFreddan skrev:
Finns det synliga skador måste du dock ersätta dem för vad det kostar att reparera dessa (utöver ovan), men det skrev du att det inte fanns.
Lite bilder till mitt tidigare inläggharry73 skrev:
Vilken lag syftar du på?M MrXman skrev:
Finns kanske redan svar, men har suttit i styrelsen på en vägförening där just detta diskuterades så jag tog väldigt noga reda på vad som gäller.
Tonkilometermetoden är ju ett sätt att bestämma hur mycket en fastighet belastar vägen.
En ren skogsfastighet belastar ju inte vägen mycket under 49 år och de betalar därför inte mycket per år. Men år 50 tar de ut skog, där också vägen blir hårt belastad.
Den ackumulerade inbetalda vägavgiften i 49 år ska ju betala underhållet för år 50, om det är fråga om normalt slitage och inte skador.
Sedan är det ju en bedömningsfråga vad som är normalt, och vad som är en skada.
Sönderkörd trumma är klockrent en skada. Att vägen sjunker, blir tilltryckt och flyter ut? Nej o ja... tar man ut när det är tö, fulla lass med bil o släp och tar ut när det regnar. Nja då går man inte helt säker från att slippa betala mer än vägavgift.
Att besiktiga och fotografera vägen är alltid bra från bådas synpunkt oavsett om det är skogsuttag eller byggnation med tunga transporter. En byggnation av hus, mm går inte in i tonkilometermetoden och måste alltså av byggaren eller fastighetsägaren betalas eller åtgärdas efter utfört uppdrag.
Vanligaste är nog att man tillsammans med föreningen besiktigar vägen, och återställer till samma skick. I det fallet skall givetvis inget betalas till föreningen. Sedan får man kanske vara beredd att grusa upp eller sladda vägen under arbetets gång om vägen sjunker såpass att det blir problematiskt med vanliga bilar att köra där. Man kan liksom inte låta lastbilarna trycka upp mitten på vägen så inga bilar kan köra där, och vänta tills allt arbete är klart. Sedan skall man också ha i åtanke att i begreppet åtgärda vägen efteråt kan i vissa fall även betyda bredden på vägen. En väg som från början är 4 meter bred, är lätt både 5, 6 och 7 meter bred efter många år för att fordonens tyngd gör att vägen flyter ut, blir bredare. Mycket tung trafik under blöt period kan bredda vägen även på kort tid och i stadgarna på vägförening och beslut om tonkilometer står ofta bredd på vägen. Blir den bredare kan markägaren begära att detta åtgärdas, tas bort, med grävmaskin. 2 meter bredare blir ganska många kvadratmeter på kilometerlånga vägar och det är ju markägarens mark. Allt blir ju bredare, både väg, slänt och dike.
Men som sagt, är vägen åtgärdad till som innan så är det inte fog för att betala till vägföreningen. Om vägföreningen är medlemmar i REV, risksförbundet enskilda vägar, så kan åtminstone styrelseledamöter ringa in eller skriva in och prata med lantmätaren där som har superkoll.
Tänk bara på att tar du en fråga skriftligt, så kommer det att skickas en kopia på fråga och svar till vägföreningens ordförande. Kan vara bra att veta om det är just ordförandens åsikt som man tycker är heltokig och vill dubbelkolla så att det är rätt det han säger.
Tonkilometermetoden är ju ett sätt att bestämma hur mycket en fastighet belastar vägen.
En ren skogsfastighet belastar ju inte vägen mycket under 49 år och de betalar därför inte mycket per år. Men år 50 tar de ut skog, där också vägen blir hårt belastad.
Den ackumulerade inbetalda vägavgiften i 49 år ska ju betala underhållet för år 50, om det är fråga om normalt slitage och inte skador.
Sedan är det ju en bedömningsfråga vad som är normalt, och vad som är en skada.
Sönderkörd trumma är klockrent en skada. Att vägen sjunker, blir tilltryckt och flyter ut? Nej o ja... tar man ut när det är tö, fulla lass med bil o släp och tar ut när det regnar. Nja då går man inte helt säker från att slippa betala mer än vägavgift.
Att besiktiga och fotografera vägen är alltid bra från bådas synpunkt oavsett om det är skogsuttag eller byggnation med tunga transporter. En byggnation av hus, mm går inte in i tonkilometermetoden och måste alltså av byggaren eller fastighetsägaren betalas eller åtgärdas efter utfört uppdrag.
Vanligaste är nog att man tillsammans med föreningen besiktigar vägen, och återställer till samma skick. I det fallet skall givetvis inget betalas till föreningen. Sedan får man kanske vara beredd att grusa upp eller sladda vägen under arbetets gång om vägen sjunker såpass att det blir problematiskt med vanliga bilar att köra där. Man kan liksom inte låta lastbilarna trycka upp mitten på vägen så inga bilar kan köra där, och vänta tills allt arbete är klart. Sedan skall man också ha i åtanke att i begreppet åtgärda vägen efteråt kan i vissa fall även betyda bredden på vägen. En väg som från början är 4 meter bred, är lätt både 5, 6 och 7 meter bred efter många år för att fordonens tyngd gör att vägen flyter ut, blir bredare. Mycket tung trafik under blöt period kan bredda vägen även på kort tid och i stadgarna på vägförening och beslut om tonkilometer står ofta bredd på vägen. Blir den bredare kan markägaren begära att detta åtgärdas, tas bort, med grävmaskin. 2 meter bredare blir ganska många kvadratmeter på kilometerlånga vägar och det är ju markägarens mark. Allt blir ju bredare, både väg, slänt och dike.
Men som sagt, är vägen åtgärdad till som innan så är det inte fog för att betala till vägföreningen. Om vägföreningen är medlemmar i REV, risksförbundet enskilda vägar, så kan åtminstone styrelseledamöter ringa in eller skriva in och prata med lantmätaren där som har superkoll.
Tänk bara på att tar du en fråga skriftligt, så kommer det att skickas en kopia på fråga och svar till vägföreningens ordförande. Kan vara bra att veta om det är just ordförandens åsikt som man tycker är heltokig och vill dubbelkolla så att det är rätt det han säger.
Anläggningslagen, §48. Tillsammans med lite länkade skrifter och domar ifrån forumet ovan (inte minst REV-skriften).D Daniel 109 skrev:
Finns inga synliga skador ska man debiteras utifrån hur mycket extra man belastar vägen, inte godtyckligt utifrån vad styrelsen eller andra medlemmar tycker.
Skogen runt omkring har avverkats i flera omgångar både innan och efter denna avverkning utan några problem. Då har de dock alltid kört på vintern när vägen varit frusen eller på sommaren när den varit helt torr och hård och då tror jag inte ens att de har behövt betala extra slitageavgift för det blev i princip inga skador. Denna gången körde de sämsta tänkbara tiden och struntade i att pausa transporten någon vecka när de märkte att vägen tog stryk utan de körde bara på och försökte spela ovetandes om det samt att de försökte hävda att det var den vanliga biltrafiken som orsakat skadan. Så i detta fall hade föreningen i alla fall haft en chans att vinna om det hade gjorts besiktning före samt att de hade haft både för- och efterbesiktning av vilken skada vägen tar om man kör när den är hård. Men inget är ju givet när man går upp i domstol så det kan slå åt ett helt annat håll än man trodde.
Tänkte på "försvunnit" med materialet. Det är ju inte bara att materialet försvinner från vägen åt sidorna som räknas som att det försvinner, det är ju även neråt i form av att vägen sjunker. Sjunker den 7cm, skall det på 7cm packat material för att det ska räknas som återställt.Workingclasshero skrev:
Att vägen får driftbidrag betyder inte så mycket. Det är vanligt med enskilda vägar som får driftbidrag från stat/kommun men som inte är registrerade på riktigt sätt som samfälligheter hos Lantmäteriet.
Ofta är det vägar som förrättats så länge sen så att förrättningen är inaktuell på grund av omfattande förändringar i de ingående fastigheterna. Det kan även handla om samfällt ägda vägar där andelstalen (eller metrarna) sedan länge är inaktuella. För dessa vägar är det inte ovanligt att det finns en "förening" som kanske eller kanske inte är registrerad med organisationsnummer. Kanske eller kanske inte har man regelbundna möten. Har sett och deltagit i olika varianter.
Är i dagsläget själv "ordförande" i en "förening" som sköter om "vår" grusväg. Det är en samfällt ägd väg förrättad 1928 som saknar samfällighetsregistrering eller samfällighetsförening. Lantmäteriet menar att förrättningen från 1928 är den senast gilitiga men samtidigt är den ogiltig då de deltagande fastigheterna har ändrats så mycket. Lite som en sån där kvantpartikel som kan vara på och av samtidigt.
Enda botemedlet vi har är att göra en ny förrättning och det har vi inte råd med så vi fortsätter i detta limbostatus. Med årliga möten, med en vald styrelse, arbetslag, hålifyllning, maskinkörning, hyvling, korvgrillning och driftbidrag. Men helt utanför juridiken..
Det mesta tycks vara sagt redan, Men vill flika in att i det område jag bor har ett antal av de som byggt nytt gjort rätt mkt markarbeten inkl. höjlingar. Och lastbilstransporter, grävmaskiner o hjullastare med leriga hjul fyller på rätt rejäla lager med lera när det körs under perioder med regn. Inte bara den dagen det regnar utan alltid när materialtet man jobbar med/fyller på med är blött. Oavsett eventuella andra skador är detta riktigt tråkigt då vägen blir mer lerväg än grusväg efteråt. Och lastbilschaufförerna och entreprenörerna skiter helt i det så klart, inte deras problem. Några av mina grannar har dock på egen bekostnad grusat vissa delar av vägen där det blivit som mest lera. Detta var då vi enbart hade en ideel förening. Nu har vi bildat en samfällighet och då kommer det bli enklare med dessa frågor i framtiden.
Bild 1: denna tomten gjordes innan vi köpte våran så vågar inte svara på hur den uppkommit.
Bild 2: det var en bergsknalle innan, han har sprängt ner berget och jämnat ut massorna som blev.
Bild 3: det ligger ett litet dike där, om det finns kopplade dräneringar/kulvertar för att leda bort vattnet vet jag ej.
Tackar för alla tips om hur vi eventuellt inte behöver betala alls men det är inte aktuellt. Så pass ärlig är jag att jag förstår att vi ska skjuta till pengar eller åtgärd oavsett. Men jag förstår allt dehär som att ska vi stå för något själva är det sladdning som är rimligt. Ska vi grusa står jag för mer än alla enligt tonkm men jag ska inte stå för det själv vilket är vad jag vill komma fram till.
Tack för tipset om att ringa lantmäteri och REV. Detta skall jag absolut göra och fråga vad som gäller.
Tack för tipset om att ringa lantmäteri och REV. Detta skall jag absolut göra och fråga vad som gäller.
Ring Lantmäteriets samfällighetsregister direkt och fråga där. 0176-76650
Du har namnet på vägen sedan tidigare i tråden någonstans, S:1 eller S:2 nånting. Det ska räcka med det.
Du har namnet på vägen sedan tidigare i tråden någonstans, S:1 eller S:2 nånting. Det ska räcka med det.
Skador är väl en sak. Har du skadat vägen så ska du väl åtgärda det.
Men slitage ingår väl i din rätt när det kommer till att använda vägen?
Eller ska det införas nåt tullsystem där de som kör mest får betala mer?
Men slitage ingår väl i din rätt när det kommer till att använda vägen?
Eller ska det införas nåt tullsystem där de som kör mest får betala mer?
