Rätta mig om jag har fel, men på bilderna av huset syns ingen skorsten! Jag tror varken sättugnen eller bakugnen är avsedda att eldas i. Men de pryder ändå sin plats!billy_baver skrev:
(En sättugn eldar man från angränsande rum. Därför syns inget skorstensrör.
Info om sättugn:
http://skanegard.blogspot.se/2012/04/monteringen-av-var-sattugn.html )
Däremot, om det fortfarande finns en intakt skorstensstock så att man skulle kunna bygga upp en skorsten för att installera någon eldstad, så skulle det tillföra värde till huset! En sak att värd att undersöka, även om det kanske inte är det viktigaste ....
Redigerat:
En helt annan sak:
Enskilt avlopp med trekammarbrunn. Kolla vad för slags infiltrationsanläggning som är ansluten till trekammarbrunnen, hur gammal den är och hör med kommunen om hur länge till den räknas som godkänd.
Enskilt avlopp med trekammarbrunn. Kolla vad för slags infiltrationsanläggning som är ansluten till trekammarbrunnen, hur gammal den är och hör med kommunen om hur länge till den räknas som godkänd.
Muren bakom den "bevarade" kaminen i vardagsrummet tycks vara åtminstone rester av en tidigare skorsten. Jag kan näppeligen tänka mig att någon som så omsorgsfullt iscensatt en byggnadsdetalj utan att göra kaminen fullt fungerande.Sommartorparn skrev:
Vad i ligger det konstiga?Sommartorparn skrev:
Konstruktionen är inte ovanlig, Om inte den längsgående bjälken går under tvärbjälkarna så är det vanligt att den ligger över och fästs mot tvärbjälkarna med järnbeslag. Om man ansåg belastningen för stor vid tex stora öppna rum så spände man upp den längsgående bjälken med två bjälkar på vinden som sattes som ett upp och nedvänt "V" ovanpå bjälken med en gängad stång från den långa bjälken och upp genom "V".ets spets.
Har själv haft ett gammalt skolhus från tidigt 1800-tal med den orginal konstruktionen. Och där hade man en skolsal med stort breddmått mellan ytterväggarna.
Kanske det inte är ovanligt i skolhus och liknande större byggnader, men små skånelängor är i allmänhet inte bredare än att de kan greppas av de tvärgående bjälkarna i ett stycke. Bjälkarna och de tvärgående mellanväggarna håller ihop huset och förhindrar att ytterväggarna buktar p.g.a takets tryck. Jag kan faktiskt inte riktigt förstå behovet av längsgående bjälkar om det inte är så att man på något grundläggande sätt har mixtrat med husets stomme.
Skrivet med gardering för att detta är kanske inte en typisk skånelänga utan ett småhus från industrialismens barndom .....
Skrivet med gardering för att detta är kanske inte en typisk skånelänga utan ett småhus från industrialismens barndom .....
Som skåning skulle jag knappast kalla detta hus för skånelänga iofs men det är ju oväsentligt för om det finns en balk eller inte.
När jag pratade om ett skolhus så var det ingen större byggnad utan ett klassrum för kanske 10 barn. Och av bilden att dömme på objektet till salu, så är det nog ungefär samma storlek.
Jag reagerade nog mer på ditt direkta antagande att man skulle ha mixtrat med husets stomme vilket inte alls behöver vara fallet.
Det som är mer avgörande är väl längden på tvärbalken/binbjälken och dess eventuella nedböjning. Det kan ju faktiskt ha varit så att man inte ville ha en längsgående mellanvägg i den delan av huset redan som orginal och löste det med en extra balk längs med.
Att takstolens tvärbjälkar eller bindbjälkar skulle ha funktionen att hålla ihop väggarna är väl kanske inte helt riktigt eftersom en takstolskonstruktion skall vara sådan att man teoretiskt enbart får nedåtriktade tryckkrafter i murverket under. Såtillvida har du ju rätt att om tvärbjälken inte fanns så skulle ju högbenen tryckas ut och vilja trycka väggarna utåt men så är inte en takstol konstruerad.
Jag hävdar fortfarande att den längsgående bjälken mycket väl kan vara en orginalbjälke som kommit dit för att kunna ha större spännvidd utan understöd av en vägg.
Men detta är inget att träta om och jag tror inte det på något sätt är ett oros moment för en eventuell köpare.
När jag pratade om ett skolhus så var det ingen större byggnad utan ett klassrum för kanske 10 barn. Och av bilden att dömme på objektet till salu, så är det nog ungefär samma storlek.
Jag reagerade nog mer på ditt direkta antagande att man skulle ha mixtrat med husets stomme vilket inte alls behöver vara fallet.
Det som är mer avgörande är väl längden på tvärbalken/binbjälken och dess eventuella nedböjning. Det kan ju faktiskt ha varit så att man inte ville ha en längsgående mellanvägg i den delan av huset redan som orginal och löste det med en extra balk längs med.
Att takstolens tvärbjälkar eller bindbjälkar skulle ha funktionen att hålla ihop väggarna är väl kanske inte helt riktigt eftersom en takstolskonstruktion skall vara sådan att man teoretiskt enbart får nedåtriktade tryckkrafter i murverket under. Såtillvida har du ju rätt att om tvärbjälken inte fanns så skulle ju högbenen tryckas ut och vilja trycka väggarna utåt men så är inte en takstol konstruerad.
Jag hävdar fortfarande att den längsgående bjälken mycket väl kan vara en orginalbjälke som kommit dit för att kunna ha större spännvidd utan understöd av en vägg.
Men detta är inget att träta om och jag tror inte det på något sätt är ett oros moment för en eventuell köpare.
OK, jag ger mig vad gäller bjälkarna. 
Vore intressant om trådskaparen återkom med feedback om hur det har gått.
Vore intressant om trådskaparen återkom med feedback om hur det har gått.