Vad menas med att stammarnas dimension bara klarar viss effekt?
Hoppas inte längden på tråden avskräcker alla nu...
Har suttit och läst en hel del trådar nu när vi står inför att byta ut ett gäng radiatorer mot annan storlek & modell, tanken är att försöka lära mig så mycket som möjligt om vårt eget system för att själv göra jobbet.
Så igår kröp jag omkring i huset med skjutmått och mätte rördimensioner och hade mig.
Har kommit fram till att vi har ett 2-rörs system, som efter bergvärmeinstallationen har gamla matningar blandade med nya, men i princip kan man säga att installationen ser ut så här (förklarat i turordning från pumpen i källaren).
- Huvudmatningen från pumpen med 1 rör för tillopp & 1 för retur är nydragna (22mm kopparrör) som går upp till bottenvåningen och kopplas, ca 1 meter före radiator nr 1, ihop med den gamla matningen (26 mm järnrör).
- Halvvägs från påkopplingen mellan gamla matningen och radiator nr 1, går en förgrening (17mm järn) till övervåningen.
- Radiatorer nr 1 & 2 har avstick på 21mm järnrör från matningen.
- Radiator nr 3 & 4 har avstick på 17mm järnrör från matningen, men efter radiator nr 3 minskar även diametern på huvudmatningen från 26mm till 21mm och efter radiator nr 4 minskar den ytterligare till 17 mm (fortfarande järnrör).
- Efter radiator nr 4 går ytterligare en förgrening (17mm järn) till övervåningen.
Bifogar en liten skiss som jag hoppas gör mitt svamlande någorlunda förståeligt...
:blushing:
Allt möjlig information om 1- & 2-rörs system och olika dimensioner på rör & stammar har nu blandat sig i minnet.
Men en av sakerna som gnager mig lite extra är att jag inte förstår det här med vad "stammarna" klarar, t.ex att 22mm klarar ca 5.0kW, någonting jag b.la läste om i den här länken som någon tipsade om, där det står om överförd effekt och dimensionering.
Blev dessutom fundersam på om det är normalt att en installation såg ut så här förr i tiden, med kraftigaste stammen i början och sen minskande rördimensioner etappvis?
Egentligen var det ju bara själva rören och kopplingarna jag behövde lära mig om för att kunna välja rätt, vilket jag inte frågat någonting alls om för nu har jag ju börjat bli nyfiken på om vårt system är "rätt och riktigt" eller inte..
Vi har en Nibe Fighter 1125 på 6kW som ska värma 7st normalstora radiatorer & 3st mindre, fördelat på ca: 140kvm över två våningar.
Är tacksam för all input som kan ges..
Har suttit och läst en hel del trådar nu när vi står inför att byta ut ett gäng radiatorer mot annan storlek & modell, tanken är att försöka lära mig så mycket som möjligt om vårt eget system för att själv göra jobbet.
Så igår kröp jag omkring i huset med skjutmått och mätte rördimensioner och hade mig.
Har kommit fram till att vi har ett 2-rörs system, som efter bergvärmeinstallationen har gamla matningar blandade med nya, men i princip kan man säga att installationen ser ut så här (förklarat i turordning från pumpen i källaren).
- Huvudmatningen från pumpen med 1 rör för tillopp & 1 för retur är nydragna (22mm kopparrör) som går upp till bottenvåningen och kopplas, ca 1 meter före radiator nr 1, ihop med den gamla matningen (26 mm järnrör).
- Halvvägs från påkopplingen mellan gamla matningen och radiator nr 1, går en förgrening (17mm järn) till övervåningen.
- Radiatorer nr 1 & 2 har avstick på 21mm järnrör från matningen.
- Radiator nr 3 & 4 har avstick på 17mm järnrör från matningen, men efter radiator nr 3 minskar även diametern på huvudmatningen från 26mm till 21mm och efter radiator nr 4 minskar den ytterligare till 17 mm (fortfarande järnrör).
- Efter radiator nr 4 går ytterligare en förgrening (17mm järn) till övervåningen.
Bifogar en liten skiss som jag hoppas gör mitt svamlande någorlunda förståeligt...
:blushing:
Allt möjlig information om 1- & 2-rörs system och olika dimensioner på rör & stammar har nu blandat sig i minnet.
Men en av sakerna som gnager mig lite extra är att jag inte förstår det här med vad "stammarna" klarar, t.ex att 22mm klarar ca 5.0kW, någonting jag b.la läste om i den här länken som någon tipsade om, där det står om överförd effekt och dimensionering.
Blev dessutom fundersam på om det är normalt att en installation såg ut så här förr i tiden, med kraftigaste stammen i början och sen minskande rördimensioner etappvis?
Egentligen var det ju bara själva rören och kopplingarna jag behövde lära mig om för att kunna välja rätt, vilket jag inte frågat någonting alls om för nu har jag ju börjat bli nyfiken på om vårt system är "rätt och riktigt" eller inte..
Vi har en Nibe Fighter 1125 på 6kW som ska värma 7st normalstora radiatorer & 3st mindre, fördelat på ca: 140kvm över två våningar.
Är tacksam för all input som kan ges..
Vet inte riktigt vad du frågar efter, men jag kan ju bidra med lite allmänt fysik , kanske inte alltid helt applicerbart på VVS 
Det som avgör hur mycket energi som transporteras genom rören är temperaturen på vattnet och volymen vatten som transporteras per tidsenhet. tex liter per minut.
Har man rör med mindre radie blir flödeshastigheten högre . vilket kan ge sus i rören förutom att cirkulationspumpen får jobba hårdare.
I ett 2 rörs system kommer ju varje radiator returnera vatten, så i början vid tilloppet av första radiatorn kommer mängden vatten som skall transporteras vara större än vid den sista.
(för det röret även transportar till resten av radiatorerna)
I princip kan man utforma systemet mha olika rörs radier så flödes hastigeten är samma i alla, Det är dock inte nödvändigt , det räcker om man ser till att inte flödeshastgheten inte blir för stor (med ljud som konsekvens)
I pratiken vill man ju inte ha massa olika typer av rör så rimligt är väl att ha en smula grövre fram till dom olika förgreningarna och därefter kring 15mm.
Blev du något klokare ?
Det som avgör hur mycket energi som transporteras genom rören är temperaturen på vattnet och volymen vatten som transporteras per tidsenhet. tex liter per minut.
Har man rör med mindre radie blir flödeshastigheten högre . vilket kan ge sus i rören förutom att cirkulationspumpen får jobba hårdare.
I ett 2 rörs system kommer ju varje radiator returnera vatten, så i början vid tilloppet av första radiatorn kommer mängden vatten som skall transporteras vara större än vid den sista.
(för det röret även transportar till resten av radiatorerna)
I princip kan man utforma systemet mha olika rörs radier så flödes hastigeten är samma i alla, Det är dock inte nödvändigt , det räcker om man ser till att inte flödeshastgheten inte blir för stor (med ljud som konsekvens)
I pratiken vill man ju inte ha massa olika typer av rör så rimligt är väl att ha en smula grövre fram till dom olika förgreningarna och därefter kring 15mm.
Blev du något klokare ?
Om vi börjar enkelt och säger att ditt hus är 200m2 och "normalt" isolerat o.s.v så har du ett max effektbehov i sthlm's trakten på c.a 50W/m2 vid -20 utetemp, alltså 10kW.
Om du har värmepump så vill du jobba med stora volymer/flöden och låga framledningstemperaturer för att utnyttja VP bäst och få en enkel systemlösning, om vi förutsätter en max framledningstemp på +45C och ett dim. temp.fall på radiatorerna på 10C så betyder det att totalflödet per h blir c.a 10.000(W)/10(DeltaT C)*0,862(omräkning kcal/W) = 862l/h
För att gå vidare och utgå ifrån dessa 50W/m2 så gäller det alltså att i ett rum på 15m2 så skall det alltså gå 750/10*0,862=65l/h igenom radiatorn.
Vi pratar alltså inga superflöden direkt!
En annan sak att tänka på är att med lågtemperatursystem som VP så måste man ha ordentliga radiatorareor, de enradiga radiatorer som sattes in i hus på 60/70-talet är oftast för små.
Kolla på http://www.lenhovdaradiatorfabrik.se/assets/documents/v%C3%A4rmeavgivning/panel.xls så kan se hur stora radiatorer du behöver.
Vad som är viktigt för att det hela ska funka bra, är att du kan strypa in dessa flöden på de radiatorventiler som du har. Däremot så har du ingen nytta av termostatventiler i ett väl injusterat system annat än i de rum där du kan få ett stort extra tillskott av värme (kök, vardagsrum, rum i söderläge). En termostatventil har normalt en hysteres på 2C så den är i huvudsak till för att begränsa temperaturen, inte att reglera den.
Om du har värmepump så vill du jobba med stora volymer/flöden och låga framledningstemperaturer för att utnyttja VP bäst och få en enkel systemlösning, om vi förutsätter en max framledningstemp på +45C och ett dim. temp.fall på radiatorerna på 10C så betyder det att totalflödet per h blir c.a 10.000(W)/10(DeltaT C)*0,862(omräkning kcal/W) = 862l/h
För att gå vidare och utgå ifrån dessa 50W/m2 så gäller det alltså att i ett rum på 15m2 så skall det alltså gå 750/10*0,862=65l/h igenom radiatorn.
Vi pratar alltså inga superflöden direkt!
En annan sak att tänka på är att med lågtemperatursystem som VP så måste man ha ordentliga radiatorareor, de enradiga radiatorer som sattes in i hus på 60/70-talet är oftast för små.
Kolla på http://www.lenhovdaradiatorfabrik.se/assets/documents/v%C3%A4rmeavgivning/panel.xls så kan se hur stora radiatorer du behöver.
Vad som är viktigt för att det hela ska funka bra, är att du kan strypa in dessa flöden på de radiatorventiler som du har. Däremot så har du ingen nytta av termostatventiler i ett väl injusterat system annat än i de rum där du kan få ett stort extra tillskott av värme (kök, vardagsrum, rum i söderläge). En termostatventil har normalt en hysteres på 2C så den är i huvudsak till för att begränsa temperaturen, inte att reglera den.
Redigerat:
Tackar Benny,
Kan bara hålla med om att jag inte var särskilt tydlig alls med vad jag frågade efter, blev nog så mycket som jag ville få in i tråden att det blev lite svårt att få fram vad jag egentligen behövde hjälp med.
:blushing:
Men skulle det såklart vara bra att få lite synpunkter på dimensioneringen av systemet som det är uppbyggt.
Sedan är det ju det där med dimensioneringen på stammarna för att klara viss effekt, vad menas med det egentligen?
Har t.ex läst att det kan behövas fler stammar vid vissa dimensioner och effekter.
Är en stam = ett rör för tillopp och ett för retur?
Så att två stammar blir 4 rör, osv osv..?!
Kan bara hålla med om att jag inte var särskilt tydlig alls med vad jag frågade efter, blev nog så mycket som jag ville få in i tråden att det blev lite svårt att få fram vad jag egentligen behövde hjälp med.
:blushing:
Men skulle det såklart vara bra att få lite synpunkter på dimensioneringen av systemet som det är uppbyggt.
Sedan är det ju det där med dimensioneringen på stammarna för att klara viss effekt, vad menas med det egentligen?
Har t.ex läst att det kan behövas fler stammar vid vissa dimensioner och effekter.
Är en stam = ett rör för tillopp och ett för retur?
Så att två stammar blir 4 rör, osv osv..?!
Jag skulle snarare säga att ditt system är över-designat Någon har lagt ned en del möda med mindre dimensioner ju längre bort från c-pumpen. Är nog sällan nödvändigt, bara man håller en viss minimum storlek.
Hur man benämner värme-stammar vet jag inte, men i mina öron låter är det ju ett allmänt begrepp som inte avser enskilda rör utan mera systemet i sin helhet. Men i länken till värmepumpsforumet så menas ju två grövre (huvud)rör för tillopp, som skall förse hälften av radiatorerna var.
krånga inte till det ;-)
Ditt system kommer med all säkerhet funka fint. Det enda jag skulle tänka mig är dom "bortersta" radiatorerna uppleves mindre varma, men det kan du ju justera med sänka dom övriga och sedan öka utloppstempen och/eller cirkulationspump hastighet.
Sedan beror ju också på andelen fönster och hur varm man vill ha det i det rummet.
/benny
Någon har lagt ned en del möda med mindre dimensioner ju längre bort från c-pumpen. Är nog sällan nödvändigt, bara man håller en viss minimum storlek.Hur man benämner värme-stammar vet jag inte, men i mina öron låter är det ju ett allmänt begrepp som inte avser enskilda rör utan mera systemet i sin helhet. Men i länken till värmepumpsforumet så menas ju två grövre (huvud)rör för tillopp, som skall förse hälften av radiatorerna var.
krånga inte till det ;-)
Ditt system kommer med all säkerhet funka fint. Det enda jag skulle tänka mig är dom "bortersta" radiatorerna uppleves mindre varma, men det kan du ju justera med sänka dom övriga och sedan öka utloppstempen och/eller cirkulationspump hastighet.
Sedan beror ju också på andelen fönster och hur varm man vill ha det i det rummet.
/benny
På de radiatorer (nr 1, 2, 6, 7) som jag skall ersätta med nya sektionsradiatorer nu inför vintern ska jag montera slottsventiler för regleringen.lat skrev:
På övriga radiatorer har vi dessvärre ingen möjlighet att reglera flödet alls för på dessa är termostaterna helt borttagna, för att "systemet" skulle kunna sköta det själv.
De vi inte byter i år kommer förmodligen att bytas ut under nästa år istället och får då slottsventiler de med.
Det funkar förstås bra idag redan, men kanske inte optimalt tänkte jag...Benny_Steen skrev:
Men känns nu som att det lutar åt att låta bli alla förändringar, bortsett från byte av radiatorer till nya "gamla" med motsvarande effekt.
Det blir nog till att jag kör på samma dimensioner som redan befintligt även på avsticken till de nya radiatorerna.. Var ju där det började röra till sig för mig när jag märkte att det var olika rördimensioner lite överallt, men nu har jag ju fått en sannolik förklaring även till detta.
Clain,
det är relativt vanligt att det finns en strypventil på returen ifrån radiatorn, kolla det. Det ser ut som ett lock på en liten förtjockning ut ifrån radiatorn, om du lossa på locket (kan droppa vatten) så ser du ett stort skruvspår. Skruvar du ned skruven så stryper du radiatorn.
Ett fusksätt att strypa in radiatorerna på är att först öppna alla radiatorventiler( och termostatventiler) för fullt och sedan mäta med en IR-termometer på framledning resp retur på varje radiator samt strypa in så att de har ung. samma temperaturfall. Detta förutsätter dock att radiatorerna är någorlunda rätt i storlek till rummet.
Ett annat sätt är att börja med att reglera in shuntregleringen så att du har "rätt" temperatur i ett representativt utrymme typ vardagsrummet. Därefter så stryper/ökar du på de radiatorer som avviker ifrån "rätt" temperatur.
Injustering av shuntregleringen är rätt enkel.
-Förutsättning är varierande ute temp typ nu, gärna både över & under 0
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande rum (typ vardagsrum) & utomhus 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallar utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
det är relativt vanligt att det finns en strypventil på returen ifrån radiatorn, kolla det. Det ser ut som ett lock på en liten förtjockning ut ifrån radiatorn, om du lossa på locket (kan droppa vatten) så ser du ett stort skruvspår. Skruvar du ned skruven så stryper du radiatorn.
Ett fusksätt att strypa in radiatorerna på är att först öppna alla radiatorventiler( och termostatventiler) för fullt och sedan mäta med en IR-termometer på framledning resp retur på varje radiator samt strypa in så att de har ung. samma temperaturfall. Detta förutsätter dock att radiatorerna är någorlunda rätt i storlek till rummet.
Ett annat sätt är att börja med att reglera in shuntregleringen så att du har "rätt" temperatur i ett representativt utrymme typ vardagsrummet. Därefter så stryper/ökar du på de radiatorer som avviker ifrån "rätt" temperatur.
Injustering av shuntregleringen är rätt enkel.
-Förutsättning är varierande ute temp typ nu, gärna både över & under 0
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande rum (typ vardagsrum) & utomhus 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallar utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
Det du beskriver är nog "enkelt", om man bortser från att det krävs viss karaktär för att härda ut och genomföra det ordentligt (1 vecka) ...lat skrev:
Hittade ingen förtjockning på den radiator jag checkade iaf, men har typ 5 olika sorter i huset, så det finns säkert på någon av dem, ska kolla det senare..
Tänkte förresten beställa klämringskoppling och superblue klämring från Rinkaby, för att förbereda så att jag har allt hemma när nya radiatorerna kommer, men fastnar i storleksguiden när jag ska identifiera rätt storlek på rören. 17mm & 21mm utvändigt mått verkar inte bli några problem, men 26mm finns inte med i listan, den går direkt över till 27mm.
Läste i annan tråd att 21mm även verkar gå som 21,3mm, tror även mina rör låg nånstans mellan 21mm & 21,3mm men jag trodde de extra 3mm bara berodde på att jag inte skrapat bort färgen tillräckligt innan jag mätte...
Så frågan är nu om situationen med 26mm är snarlik och att det kan fungera med kopplingar för snarlik storlek, dvs 27mm?!?!
Läste i annan tråd att 21mm även verkar gå som 21,3mm, tror även mina rör låg nånstans mellan 21mm & 21,3mm men jag trodde de extra 3mm bara berodde på att jag inte skrapat bort färgen tillräckligt innan jag mätte...
Så frågan är nu om situationen med 26mm är snarlik och att det kan fungera med kopplingar för snarlik storlek, dvs 27mm?!?!
Så, du pratar järnrör nu?.
Järnrör benämns ju i tum inv. dim., 3/8'(10), 1/2'(15), 3/4'(20), 1'(25), 1.1/4'(32) & 1.1/2'(40) var väl de vanligaste där och eftersom ytterdiam kan variera en del med godstjockleken på röret så är det nog inte presspassning på klämringarna. 0,3mm eller 1mm är nog inga problem, beroende på klämringens konstruktion.
Har för mig att skärringen är slitsad (den som håller fast) och att tätningen sker med en o-ring som kläms åt.
Järnrör benämns ju i tum inv. dim., 3/8'(10), 1/2'(15), 3/4'(20), 1'(25), 1.1/4'(32) & 1.1/2'(40) var väl de vanligaste där och eftersom ytterdiam kan variera en del med godstjockleken på röret så är det nog inte presspassning på klämringarna. 0,3mm eller 1mm är nog inga problem, beroende på klämringens konstruktion.
Har för mig att skärringen är slitsad (den som håller fast) och att tätningen sker med en o-ring som kläms åt.
Det hat fungerat utmärkt för oss iallafall, jag har inte hört något om att det skulle vara för klent heller, 15 verkar väl snarare vara standard..
Vi har nyligen bytt ut även resterande radiatorer till lenhovdas sektionsradiatorer, återstår att se/känna hur resultatet blir i vinter..
Men frun i huset hävdar bestämt att sektionsradiarorerna avger mer värme än vad våra förra Purmo radiatorer gjorde. Jag är inte lika frusen så jag reagerar inte lika mycket på det...
;-)
Men som sagt, det funkar iaf fint för oss med 2st stora sektionsradiatorer & 2st små på övervåningen....
Vi har nyligen bytt ut även resterande radiatorer till lenhovdas sektionsradiatorer, återstår att se/känna hur resultatet blir i vinter..
Men frun i huset hävdar bestämt att sektionsradiarorerna avger mer värme än vad våra förra Purmo radiatorer gjorde. Jag är inte lika frusen så jag reagerar inte lika mycket på det...
;-)
Men som sagt, det funkar iaf fint för oss med 2st stora sektionsradiatorer & 2st små på övervåningen....
Låter bra. Grejen är väl att gamla 17 mm järnrör bara är 10 mm invändigt.
Men men, jag kör på en 10Rx15 koppling och 15 mm kopparrör och hoppas att det sista elementet också får lite varmvatten.
ps
Läser en av dina andra trådar att det går att få isär de gamla järnrören utan värme, låter också bra.
Men men, jag kör på en 10Rx15 koppling och 15 mm kopparrör och hoppas att det sista elementet också får lite varmvatten.
ps
Läser en av dina andra trådar att det går att få isär de gamla järnrören utan värme, låter också bra.