Vad innebär "Natur" i en detaljplan
Jag bor i ett område som tidigare uteslutande varit fritidsområde. På senare år har det byggts allt fler permanentbostäder (idag ca 50%) och området har skiftat karaktär. 1996 gjordes en detaljplan som fastställde tomtgränser och reglerade byggnaders storlek m.m.
I detaljplanen finns friytor utsatta benämnda “Natur” som i handlingsplanen beskrivs vara till för boendes “lek och rekreation”. Naturen bestod då av mindre gräsytor och gammal skog med barr och lövträd. Huvudman för dessa ytor är privat markägare som sålt och arrenderar ut tomter i området.
Jag antar att utrymme skapades för samfällighet att ta över huvudmannaskap då men detta skedde ej. Således är markägaren fortfarande huvudman.
2016 avverkade markägaren skogen och efterlämnade rislimpor med avsikt att flisa men det blev aldrig någon flisning så riset ligger kvar delvis förmultnat. Marken planterades bitvis med lärk men planteringen har inte skötts så det är mer en tät förvuxen slyskog.
2022 påbörjade kommunen att gräva för VA i området och då utnyttjades mest vägnätet men också friytorna. Kommunen är nu färdiga med detta projekt och har enl. dem själva återställt marken. Vägarna ser bra ut efter påpekanden från vägsamfälligheten och åtgärder men friytorna ser enligt mig mer ut som månlandskap. Jag påpekade det för projektansvarig och det resulterade i ett tafatt försök till förbättring genom bortförande av uppgrävda stenar, stubbar och stammar men ingen större förbättring i övrigt.Tilläggas kan att friytorna nu enligt mig och mina grannar förfular hela området väsentligt.
Jag har försökt att ta reda på vad som gäller för friytor “Natur” men det mesta jag hittat är ganska vagt beskrivet och jag tycker inte jag får någon riktig klarhet i frågan så nu hoppas jag att det här på forumet finns några som vet bättre, kanske varit med om liknande och som kan informera om vad som gäller.
I detaljplanen finns friytor utsatta benämnda “Natur” som i handlingsplanen beskrivs vara till för boendes “lek och rekreation”. Naturen bestod då av mindre gräsytor och gammal skog med barr och lövträd. Huvudman för dessa ytor är privat markägare som sålt och arrenderar ut tomter i området.
Jag antar att utrymme skapades för samfällighet att ta över huvudmannaskap då men detta skedde ej. Således är markägaren fortfarande huvudman.
2016 avverkade markägaren skogen och efterlämnade rislimpor med avsikt att flisa men det blev aldrig någon flisning så riset ligger kvar delvis förmultnat. Marken planterades bitvis med lärk men planteringen har inte skötts så det är mer en tät förvuxen slyskog.
2022 påbörjade kommunen att gräva för VA i området och då utnyttjades mest vägnätet men också friytorna. Kommunen är nu färdiga med detta projekt och har enl. dem själva återställt marken. Vägarna ser bra ut efter påpekanden från vägsamfälligheten och åtgärder men friytorna ser enligt mig mer ut som månlandskap. Jag påpekade det för projektansvarig och det resulterade i ett tafatt försök till förbättring genom bortförande av uppgrävda stenar, stubbar och stammar men ingen större förbättring i övrigt.Tilläggas kan att friytorna nu enligt mig och mina grannar förfular hela området väsentligt.
Jag har försökt att ta reda på vad som gäller för friytor “Natur” men det mesta jag hittat är ganska vagt beskrivet och jag tycker inte jag får någon riktig klarhet i frågan så nu hoppas jag att det här på forumet finns några som vet bättre, kanske varit med om liknande och som kan informera om vad som gäller.
Redigerat:
Jag bor i ett område men samma juridiska situation, detaljplanerad allmän plats med ändamålet Natur under enskild huvudmannaskap med markägaren som huvudman.
Svaret är att huvudmannen gör som huvudmannen vill med marken så länge som det inte direkt bryter mot planens ändamål. Att bryta mot planen kan t ex vara att privatisera den allmänna platsen, uppföra byggnadsverk på den o s v. Men att lämna den i naturligt förfall att slya igen eller med stora öppna schaktningssår är inte planstridigt.
Ska jag rekommendera lite civil olydnad, kosta på ett storpack gräsfrö i vår och släng ut på de värsta såren från schaktningen. Det gjorde markägaren här och det blev mycket bättre redan första året.
Svaret är att huvudmannen gör som huvudmannen vill med marken så länge som det inte direkt bryter mot planens ändamål. Att bryta mot planen kan t ex vara att privatisera den allmänna platsen, uppföra byggnadsverk på den o s v. Men att lämna den i naturligt förfall att slya igen eller med stora öppna schaktningssår är inte planstridigt.
Ska jag rekommendera lite civil olydnad, kosta på ett storpack gräsfrö i vår och släng ut på de värsta såren från schaktningen. Det gjorde markägaren här och det blev mycket bättre redan första året.
Tack för svar.Claes Sörmland skrev:
1. Du skriver att "privatisering" inte är tillåtet. En boende intill hävdar att han arrenderar en bit av naturmarken av markägaren vilket jag då alltså ifrågasätter med rätta?
2. Vad jag menar med vagt: Enl. PBL 2:a kap. §7; "Vanligt skogsbruk kan inte bedrivas inom detaljplanerat område med användningen Natur".
Enl. min syn var det precis det markägaren ägnade sig åt när han lät slutavverka hela området?
3. Någon lek och rekreation kan knappast förekomma numera på ytorna. Är det viktigt i sammanhanget?
Beror på vad den boende menar med "arrendera". Visst får han arrendera marken av markägaren men det är ju normalt helt meningslöst eftersom marken är allmän plats och därmed är tillgänglig för hela allmänheten.T traditionalisten skrev:
Man kanske kan tänka sig att den används för bete eller att den som arrenderar den sköter om den och får beslutandemakt över markens skötsel, t ex om den ska få slya igen eller om träd ska fällas. Det kan ju vara värdefullt för en granne att sitta med den beslutanderätten även om det ekonomiska värdet är minimalt.
(Hänvisningen till PBL ser konstig ut.)T traditionalisten skrev:
Markägaren som är huvudman har rätt att fälla träd på allmän plats med ändamålet Natur som en del i skötseln av marken. Att träden går att sälja ändrar inte på det. Det finns alltså inget krav på att marken måste lämnas orörd eller växa igen.
Nej, det är inte viktigt. Det är huvudmannen som bestämmer hur den allmänna platsmarken ska skötas, sen får allmänheten nöja sig med den skötseln. Samma som om kommunen skulle ha varit huvudman - man kan som granne tycka vad man vill om huvudmannens skötsel av naturmark men man får leva med det.T traditionalisten skrev:
Det grannskapet har rätt att göra i en detaljplanerat område med enskilt huvudmannaskap för allmän plats är att ansöka om att inrätta den som en gemensamhetsanläggning med grönyteändamål. Vem som helst i granskapet som önskar få sin fastighet som delägarfastighet av en sådan gemensamhetsanläggning kan ansöka hos Lantmäteriet. Och finns inte goda sakskäl emot som förs fram av grannskapet så ska Lantmäteriet besluta om att inrätta en sådan gemensamhetsanläggning. Då förlorar markägaren helt rådighet över marken med undantag för saker nere i marken, t ex ledningar.
Den hänvisning jag gjorde till PBL som du tyckte var konstig är Boverkets skrivning. Det borde jag nämnt.
Du skriver att huvudmannen bestämmer hur marken ska skötas. Eftersom jag är f.d. mark- och skogsägare vet jag att det inte är sant. Även skogsbruket är omgärdat av lagar och regler. Hänsyn skall tas (enl. Skogsvårdsstyrelsen) bl.a. till kulturmiljön och friluftslivet. Eftersom våra naturområden ligger insprängda i kvartersmark borde en sådan bestämmelse betyda någonting?
Genom åren har jag dessutom lärt mig att juridik, lagar och regler sällan är glasklar utan mera beroende av tolkningar och tidigare utslag i domstolar.
Därför skulle jag gärna vilja veta vad som ligger bakom dina självsäkra svar och påståenden. Har du juridisk utbildning? Uttalar du dig med stöd av några domslut i frågan? eller är du liksom jag bara lekman i ämnet?
Det jag här efterlyser är om någon på forumet har erfarenhet av tvister som uppstått i liknande fall och vad utgången blivit. (Jag har utan större framgång sökt efter sådana domar).
Referera gärna till utslag från domstol eller liknande.
Du skriver att huvudmannen bestämmer hur marken ska skötas. Eftersom jag är f.d. mark- och skogsägare vet jag att det inte är sant. Även skogsbruket är omgärdat av lagar och regler. Hänsyn skall tas (enl. Skogsvårdsstyrelsen) bl.a. till kulturmiljön och friluftslivet. Eftersom våra naturområden ligger insprängda i kvartersmark borde en sådan bestämmelse betyda någonting?
Genom åren har jag dessutom lärt mig att juridik, lagar och regler sällan är glasklar utan mera beroende av tolkningar och tidigare utslag i domstolar.
Därför skulle jag gärna vilja veta vad som ligger bakom dina självsäkra svar och påståenden. Har du juridisk utbildning? Uttalar du dig med stöd av några domslut i frågan? eller är du liksom jag bara lekman i ämnet?
Det jag här efterlyser är om någon på forumet har erfarenhet av tvister som uppstått i liknande fall och vad utgången blivit. (Jag har utan större framgång sökt efter sådana domar).
Referera gärna till utslag från domstol eller liknande.
Jag hittar inte det. 2 kap 7§ PBL gäller vilka hänsyn kommunen ska ta vid planläggning, inget om allmän plats förvaltning:T traditionalisten skrev:
Så här skriver Boverket (den mening som du klistrade in är gråmarkerad av mig):
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...mmelser/anvandning-av-allman-plats/Natur/#h-1
Som du ser skriver Boverket att röjning och avverkning vara aktuellt när huvudmannen bedömer att det är lämpligt för att bevara naturen. Och mark slyar ju naturligt igen så det är nästan alltid aktuellt att röja och avverka löpande.
Jo men här är ju inte skogsbruk aktuellt utan marken är inom detaljplan avsatt allmän plats med naturändamål. Och då är det huvudmannen som beslutar hur den ska skötas, alltså markägaren under enskilt huvudmannaskap för allmän plats i ditt fall.T traditionalisten skrev:
Det hindrar ju inte att annan lagstiftning också kan vara aktuell och att huvudmannen måste ta hänsyn till den. Om t ex den allmänna platsen ligger inom strandskyddat område så är det ju inte mycket som markägaren får ändra utan strandskyddsdispens. Men PBL hindrar inte huvudmannen från att ta beslut hur naturmarken ska förvaltas, tvärt om PBL säger att huvudmannen är just huvudman och har makten att ta beslut.
Visst är det så och det tar jag hänsyn till när jag svarar.T traditionalisten skrev:
Låt oss äsga att jag är specialintressad av denna lagstiftning. Om du önskar en auktoritet så vänd dig till en fastighetsjurist som är specialiserad på plan- och exploateringsfrågor, det kan inte ett forum med anonyma på nätet erbjuda dig.T traditionalisten skrev:
Vad gäller tvisten? Vad vill du driva? Är det att du ärr missnöjd med hur huvudmannen för den allmänna platsen sköter sin förvaltning av platsen? Vad är din roll? Är du bara en granne?T traditionalisten skrev:
Anledningen till att du inte hittar domar är att grannar inte har något de kan driva med framgång i domstol i denna fråga. Den som har möjlighet att utöva tillsyn är byggnadsnämnden i din kommun och kommunens intresse brukar vara minst sagt svalt för grannar som inte är nöjda med hur allmän plats förvaltas.
Redigerat:
Jag tänker inte driva någonting, men jag försöker undersöka om huvudmannens skötsel av området är i takt med de lagar och regler som finns och om så inte är fallet anmäla till kommunens miljö- och byggnadsnämnd. De kan även behöva titta på vad VA-projektet har gjort med området. Jag har inga stora förhoppningar om framgång men vill göra vad som går för att vi ska ha en hygglig boendemiljö. Jag tackar för dina svar men hoppas på att det finns fler som har erfarenhet av liknande situationer.
Ja, det kan vara trist när ens granne den enskilda huvudmannen av allmän plats plötsligt vidtar åtgärder hux flux. Lever också med sådan granne så jag kan relatera. Men det finns inte mycket att göra om man inte är beredd att driva det till anläggningsförrättning och inrätta en gemensamhetsanläggning och alltså själv ta över huvudmannaskapet.
Om marken som är märkt 'natur' i planen är privatägd finns ju dessutom möjligheten att fråga ägaren om man får köpa marken, står man som ägare på lagfarten har man ju betydligt större möjligheter att påverka om och hur en fastighet sköts.
Ja då blir man ju själv huvudman för den allmänna platsen.F fribygg skrev: