Vad gäller för tvångsmedlemskap i vägförening?
Hej!
Vi har en liten stuga på arrendetomt. Den ligger inte vid någon väg utan man når den via ett sorts motionsspår. Man kan komma till motionsspåret på flera sätt, ett sätt är att använda en enskild väg.
Men det har vi aldrig gjort. En kommunal väg är mycket närmare för oss. Vi har aldrig använt den enskilda vägen.
Varje år får jag en faktura från den enskilda vägens vägförening, en avgift som beslutats på årsmöte (som jag aldrig varit kallad till...) på 545 kr.
Nu har fastigheten postadress som den enskilda vägen och ett nummer - xx-vägen 23. Men ingen är såklart skriven på adressen. Finns ingen brevlåda.
Vad gäller egentligen? Måste jag betala?
Vi har en liten stuga på arrendetomt. Den ligger inte vid någon väg utan man når den via ett sorts motionsspår. Man kan komma till motionsspåret på flera sätt, ett sätt är att använda en enskild väg.
Men det har vi aldrig gjort. En kommunal väg är mycket närmare för oss. Vi har aldrig använt den enskilda vägen.
Varje år får jag en faktura från den enskilda vägens vägförening, en avgift som beslutats på årsmöte (som jag aldrig varit kallad till...) på 545 kr.
Nu har fastigheten postadress som den enskilda vägen och ett nummer - xx-vägen 23. Men ingen är såklart skriven på adressen. Finns ingen brevlåda.
Vad gäller egentligen? Måste jag betala?
Nu vet jag inte säkert hur arrendeflörhållandet ev. kan påverka.
Men om fastigheten ingår i en vägförening så finns utdebiteringsrätten beslutad av lantmäteriet.
Man kan säga att dte finns två sorters vägföreningar. Dels helt frivilliga, som är som vilken ideel förenings som helst. Dels sådana som genom registrering till lantmäteriet förvaltar en Gemensamhetsanläggning (GA) som är beslutad av lantmäteriet. Det finns GA som inte förvaltas av en samfällighetsförening, men det låter inte aktuellt häör.
OM fastigheten ingår i en GA, så är det inte bara så att föreningen har rätt att ta in avgift av dig, de är skyliga att göra det. Skulle föreningen ex. bevilja dig att slippa betala, så faller hela rätten att överhuvudtaget ta in avgifter från någon medlem.
Skulder till samfällighetsföreningar har högsta prioritet vid indrivning. Kronofogden driver in den typen av skulder tom. med högre prioritet än skatteskulder,
Det är märkligt att du inte får kallelse till årsmöten. Skulle kunna vara så att mötena inte utlyses stadgeenligt, I så fall finns inget giltigt beslut om debiteringslängd, och därmed ingen rätt att ta in några avgifter.
Om du tar ut de uppgifter lantmäteriet har om fastigheten så skall det framgå om fastigheten ingår i den GA som föreningen förvaltar.
Men om fastigheten ingår i en vägförening så finns utdebiteringsrätten beslutad av lantmäteriet.
Man kan säga att dte finns två sorters vägföreningar. Dels helt frivilliga, som är som vilken ideel förenings som helst. Dels sådana som genom registrering till lantmäteriet förvaltar en Gemensamhetsanläggning (GA) som är beslutad av lantmäteriet. Det finns GA som inte förvaltas av en samfällighetsförening, men det låter inte aktuellt häör.
OM fastigheten ingår i en GA, så är det inte bara så att föreningen har rätt att ta in avgift av dig, de är skyliga att göra det. Skulle föreningen ex. bevilja dig att slippa betala, så faller hela rätten att överhuvudtaget ta in avgifter från någon medlem.
Skulder till samfällighetsföreningar har högsta prioritet vid indrivning. Kronofogden driver in den typen av skulder tom. med högre prioritet än skatteskulder,
Det är märkligt att du inte får kallelse till årsmöten. Skulle kunna vara så att mötena inte utlyses stadgeenligt, I så fall finns inget giltigt beslut om debiteringslängd, och därmed ingen rätt att ta in några avgifter.
Om du tar ut de uppgifter lantmäteriet har om fastigheten så skall det framgå om fastigheten ingår i den GA som föreningen förvaltar.
Ta reda på om ditt arrendeboende är delägarfastighet i den gemensamhetsanläggning som omfattar den samfällda vägen. Om den är det så är det som en sorts skatt du måste betala. Om inte så ska du inte betala detta.
Kontakta Lantmäteriet, de sitter med svaret.
Kontakta Lantmäteriet, de sitter med svaret.
En byggnad på ofri grund har väl ingen fastighetsbeteckning kan vara svårt för lantmätare att hantera i anläggningslagen.
Vägföreningen antar jag ha svårt att driva in en skuld hos kronofogden om en byggnad på ofri grund saknar fastighetsbeteckning och ej betalar ..?
Eller har jag fel?
Vägföreningen antar jag ha svårt att driva in en skuld hos kronofogden om en byggnad på ofri grund saknar fastighetsbeteckning och ej betalar ..?
Eller har jag fel?
Det finns ju en fastighet, som är med i samfälligheten. Fastigheten måste betala, men hur den betalningsskyldigheten kopplas vidare i ett arrende vet jag inte. Det måste vara oerhört vanligt att fastigheter som arrenderas även är med i samfällighheter, så jag förutsätter att det finns något standardförfarande för det betalningsansvaret.S Supermyra skrev:
Byggnad på ofri grund (eller som AL 2 § anger "byggnader och andra anläggningar som inte hör till en fastighet") kan anslutas till en gemensamhetsanläggning. Inte alldeles ovanligt att man väljer att göra så om det handlar om en större fastighet med ett antal arrendetomter.
Men som hempularen skriver, ta reda på vad som faktiskt gäller. Kolla om fastigheten som arrendet ligger på har del i någon gemensamhetsanläggning och begär ut gällande akt (antingen vid bildandet eller om det har skett någon omprövning). Begär även ut ett utdrag från fastighetsregistret på den eventuella gemensamhetsanläggning och se om det finns registrerade andelar i fastighetsregistret (är det en äldre GA är det låg sannolikhet att andelarna är registrerade).
En liten särregel i det sammanhanget är att exekutionstiteln med bästa rätt och möjligheten till utmätning kan inte riktas mot lös egendom som är ansluten till gemensamhetsanläggningen (hör inte riktigt till TS fråga, men som lite extra info för kännedom).
Men som hempularen skriver, ta reda på vad som faktiskt gäller. Kolla om fastigheten som arrendet ligger på har del i någon gemensamhetsanläggning och begär ut gällande akt (antingen vid bildandet eller om det har skett någon omprövning). Begär även ut ett utdrag från fastighetsregistret på den eventuella gemensamhetsanläggning och se om det finns registrerade andelar i fastighetsregistret (är det en äldre GA är det låg sannolikhet att andelarna är registrerade).
En liten särregel i det sammanhanget är att exekutionstiteln med bästa rätt och möjligheten till utmätning kan inte riktas mot lös egendom som är ansluten till gemensamhetsanläggningen (hör inte riktigt till TS fråga, men som lite extra info för kännedom).
Ja, det är nog så att fastighetsägaren - arrendebonden - är med i vägföreningen och att han delar ut det på sina arrendatorer. Kanhända kan jag komma undan vägavgiften, men då är jag säker på att mitt arrende kommer att höjas med motsvarande belopp (eller mer...).
Och ok, 545 kr om året är inte hela världen. Inget jag tänker driva. Men jag ska höra med lantmäteriet i alla fall för att få veta vad som gäller just denna fastigheten.
Tack ska ni ha.
Och ok, 545 kr om året är inte hela världen. Inget jag tänker driva. Men jag ska höra med lantmäteriet i alla fall för att få veta vad som gäller just denna fastigheten.
Tack ska ni ha.
Du bör snällt betala ....TheBob skrev:
Betalningsansvaret stannar hos ägaren av fastigheten även om delar av marken arrenderas till annan. Och sen kan som sagt t ex småhus på ofri grund anslutas till gemensamhetsanläggningen separat och med egna andelstal precis som @HerrOso gick igenom.H hempularen skrev:
Det är en risk för vägföreningen att ha byggnader på ofri grund i föreningen då kronofogden har svårt att driva in ev skulder.
Kanske det, men vad får dig att landa i denna uppmaning?S Supermyra skrev:
Utan att för den skulle ifrågasätta avgiften skulle jag själv definitivt velat få klarhet i omständigheterna innan man bara betalar in. Dvs. i praktiken frågat "arrendebonden" hur upplägget är. Låter ju lite mystiskt att föreningen skulle ta på sig att fördela avgiften på upplåtarens arrendatorer utan att dessa i sig är medlemmar.