Det var väl just därför tråden startades, ordet har ändrat innebörd med tiden.C cpalm skrev:
Det verkar gått från att ha haft en positiv betydelse till en mer neutral betydelse.
Tror även att ordets betydelse är en dialektal och en generationsfråga.
En doft är något som knappt märks och försvinner. En sommarnatt med en doft av kaprifol, du märker den men vet inte varifrån den kommer. Men kan också vara av avlopp, men doften försvinner snabbt.F fikonstina skrev:
En lukt ligger kvar länge, en tung parfym, matos, avlopp, du går iväg någon minut men lukten är kvar när du kommer tillbaka.
En odör det är en tung stank som inte försvinner utan behandling.
Ordet doft har inte ändrat betydelse, nya människor använder det helt enkelt fel. Så det så.
En doft är angenäm, en lukt är mer neutral, en stank vill man inte känna.
Att lukta på något har ju inget att göra med hur det man luktar på luktar. Det är först efter man luktat på vad det nu är man luktar på som man kan veta om det man luktar på doftar, stinker eller möjligen luktar.
En doft är angenäm, en lukt är mer neutral, en stank vill man inte känna.
Att lukta på något har ju inget att göra med hur det man luktar på luktar. Det är först efter man luktat på vad det nu är man luktar på som man kan veta om det man luktar på doftar, stinker eller möjligen luktar.
Grejen är att det är en svängning som skett på relativt kort tid, så jag tänker att den som använder det i en mer neutral betydelse borde vara medveten om att det inte är den traditionella betydelsen? Att man t.ex. medvetet använder det lite skämtsamt som man ofta gör med motsatsord? I synnerhet som det öppnar upp för en del, om inte missförstånd, så ändå lite konstiga situationer.P-plats skrev:
Intressant fråga om det skulle vara dialektalt. Står inget om det i SAOL, så det torde inte vara en historiskt förankrad dialektal avvikelse iallafall. Men kanske är det nutid?
Men det är så med språk att det är vi som pratar som formar språket. Att de flesta äldre vill ha det på ett sätt betyder inte att tonåringar vill ha det likadant och sedan finns det modeord som får en ny innebörd, oftast blir något positivt till något negativt och vice versa.
Visst drivs förändringarna i språket av hur folk pratar. I vissa fall är det helt nya ord som behövs för helt nya företeelser, och då blir det ju vad det blir. Men jag vill påstå att en förutsättning för att ett ord ska ändra betydelse är att folk börjar använda ordet felaktigt, dvs ger ordet en annan betydelse än vad det har. Icke desto mindre är det en naturlig utveckling och den är omöjlig att hindra. Men som tidigare sagts sker fler förändringar mycket fortare idag än tidigare, vilket orsakar fler "konflikter" mellan gamla och nya betydelser.
Jovisst. Men icke desto mindre intressant att försöka förstå språkutvecklingen. I synnerhet i de mer udda/komiska fallen.
Jo, det hör väl mer till den komiska kategorin då det bygger på en missuppfattning, troligen bland de som aldrig sett en lax.T ToRy skrev:
Ha ha, nä, lax är traditionellt slang för tusenlapp. Pga sedelns laxrosa färg.T ToRy skrev:
När man säger att något kostar 20 lax så menar man att den kostar 20 tusenlappar.
Sen har uppenbarligen någon missförstått det som att lax är slang för 1000 i allmänhet, trots att det blir komiskt obegripligt i något annat sammanhang än pengar.
Förvisso så klart även obegripligt i sammanhanget pengar för den som aldrig sett en rosa tusenlapp. Och, ja, det är väl där någonstans det blir komiskt för den invigde.
Redigerat:
Jag var otydlig i mitt inlägg om min barndom. Visst är/var det tusen spänn eller en tusenlapp som avsågs då. Men jag har i ärlighetens namn aldrig gjort kopplingen till färgen på sedeln. Kul att få reda på det!!! 👍
Jag får skylla på att jag extremt sällan varit i närheten av tusenlappar, och såklart att hela min barndom ju skedde i svartvitt! 😂
Jag får skylla på att jag extremt sällan varit i närheten av tusenlappar, och såklart att hela min barndom ju skedde i svartvitt! 😂
