Vad arbetar ni med?
Hej!
Jag är ny på detta forumet. Jag och min familj precis som många andra här planerar att bygga nytt hus, och den ständiga frågan är; har vi råd??
Skulle därför tycka att det vore intressant o höra vad ni andra arbetar med och kanske hur mkt ni tagit i lån!?
För det är väl inte bara läkare och advokater här som har råd att bygga nytt, eller? :
Jag är ny på detta forumet. Jag och min familj precis som många andra här planerar att bygga nytt hus, och den ständiga frågan är; har vi råd??
Skulle därför tycka att det vore intressant o höra vad ni andra arbetar med och kanske hur mkt ni tagit i lån!?
För det är väl inte bara läkare och advokater här som har råd att bygga nytt, eller? :
Vi är en valutahandlare och en ekonomiadministratör.
Vad är ni själva?
Vad är ni själva?
Jag är sjuksköterska och min man arbetar som inspektör på en större industri.
JAg e butikschef på ett "elektronik företag" (typ siba)
Min flïckvän jobbar inom hemtjänsten.
Vårt hur komemr att hamna på ca 2,3-2,4 mille
Tror inte det ska va några problem. Vi har inga skulder eller armorteringa på något. Bara hyra på vår lägenhet för ca 4300kr/mån
Min flïckvän jobbar inom hemtjänsten.
Vårt hur komemr att hamna på ca 2,3-2,4 mille
Tror inte det ska va några problem. Vi har inga skulder eller armorteringa på något. Bara hyra på vår lägenhet för ca 4300kr/mån
Jag är teknisksäljare/projektledare och min fru är kemist (det är vi eg. båda i grunden)
Vi har nuvarande lån på ca 1,4Mkr men funderar på att bygga nytt så då blir det väl mer.
Självklart så blir man lite nervös av summorna, vi har inga problem med det lån vi har nu, men bara själva summan 2,5Mkr (eller vad vi nu hamnar på)skrämmer lite faktiskt.
Men jag tycker när man tittar på en kalkyl, slopad fastighetsskatt, billigare drift så skall boendet inte bli så mycket dyrare än vi har nu.
Vi fick Vi i villa igår och det fans lite intressant statistik över huspriserna från 50-talet.
Priserna hade i stort sett ökat med minst 50% (kommer inte ihåg riktigt) på en tioårsperiod, oberoende om det var på 50-60-70 talet. Det var bara mellan 70 och 80-talet som prisökningen hade varit över 100%. Den som har siffrorna framför sig kan säkert rätta mig.
Jag skulle tycka att det vore oerhört intressant att jämföra bad snittpriset på en villa säg tidigt 80-tal hade för räntekostnad och vad det är procentuellt mot snittlönen, och jämföra med vad vi ligger på idag. Det kanske finns någon som har dessa siffror.
Oj oj blev mycket text förutom jobbet....
Vi har nuvarande lån på ca 1,4Mkr men funderar på att bygga nytt så då blir det väl mer.
Självklart så blir man lite nervös av summorna, vi har inga problem med det lån vi har nu, men bara själva summan 2,5Mkr (eller vad vi nu hamnar på)skrämmer lite faktiskt.
Men jag tycker när man tittar på en kalkyl, slopad fastighetsskatt, billigare drift så skall boendet inte bli så mycket dyrare än vi har nu.
Vi fick Vi i villa igår och det fans lite intressant statistik över huspriserna från 50-talet.
Priserna hade i stort sett ökat med minst 50% (kommer inte ihåg riktigt) på en tioårsperiod, oberoende om det var på 50-60-70 talet. Det var bara mellan 70 och 80-talet som prisökningen hade varit över 100%. Den som har siffrorna framför sig kan säkert rätta mig.
Jag skulle tycka att det vore oerhört intressant att jämföra bad snittpriset på en villa säg tidigt 80-tal hade för räntekostnad och vad det är procentuellt mot snittlönen, och jämföra med vad vi ligger på idag. Det kanske finns någon som har dessa siffror.
Oj oj blev mycket text förutom jobbet....
Hittar inga siffror så långt tillbaka - men SCB har en del om löner:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____103539.asp
och om fastighetspriser - tillbaka till 1981:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____74160.asp
Man kan se att ett hus i snitt(landet) har blivit 3.6 gånger dyrare sedan 1981.
Det har blivit dubbelt så dyrt sedan 1992
Sedan 1992 verkar lönerna gått upp med 50-100% ungefär. Det skulle göra att
vi hamnar på ungefär samma del av lönen för de som tjänar mest och i snitt på
landet.
Gissningsvis ser det ju helt annorlunda ut om vi tittar på dom som tjänar minst och i storstadsregioner... (Såg i samma tidning, vi i villa, att man räknar med ett snittpris på 5 Mkr i Stockholm i framtiden, idag har vi 2.5 Mkr i snitt)
Mvh
/Angelven
ps. och för att hålla oss till tråden - Civ.Ing och Lärare
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____103539.asp
och om fastighetspriser - tillbaka till 1981:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____74160.asp
Man kan se att ett hus i snitt(landet) har blivit 3.6 gånger dyrare sedan 1981.
Det har blivit dubbelt så dyrt sedan 1992
Sedan 1992 verkar lönerna gått upp med 50-100% ungefär. Det skulle göra att
vi hamnar på ungefär samma del av lönen för de som tjänar mest och i snitt på
landet.
Gissningsvis ser det ju helt annorlunda ut om vi tittar på dom som tjänar minst och i storstadsregioner... (Såg i samma tidning, vi i villa, att man räknar med ett snittpris på 5 Mkr i Stockholm i framtiden, idag har vi 2.5 Mkr i snitt)
Mvh
/Angelven
ps. och för att hålla oss till tråden - Civ.Ing och Lärare
Om man har nytta av att jobba på en bank, tror jag det är ännu nyttigare att äga en...
Sorry ... den repliken hamnade på fel tråd.
Vart skulle den ha hamnat då Billy?
Jorå - jag är ett typexempelSmeagol skrev:
. - Litet nyrenoverat gammalt hus i storstad inköptes 1981 för 360'
- kontantinsats 60'
- statliga bottenlån på 100'; räntesats 8% med ränteåterbäring (*suck* såna finns inte längre!)
- ytterligare bottenlån på 200' med 5-års bunden ränta på 16,5%
- på den tiden ensamstående mamma med två små barn och underbetald sekreterare inom offentlig förvaltning
Yonnas siffror kan betraktas i relief till ett ännu lite längre perspektiv: De statliga räntesubventionerna i Sverige infördes redan på 1950-talet. Men då var marknadsräntorna ändå så låga att det statliga stödet saknade betydelse.
Det var på 1960-talet räntenivån ökade på allvar. Samtidigt upplevde Sverige fortfarande akut brist på bostäder över hela landet. Det så kallade miljonprogrammet syftade till att bygga bort bristen med en miljon nya bostäder under tioårsperioden 1965-75. Bland annat ökades subventionerna till egnahemsbyggare.
Miljonprogrammets styrmedel överlevde programåren ända fram till finanskrisens 1990-tal. Hushållen, som byggde nytt, vande sig vid att inflationen SKULLE äta upp lånen, ungefär i samma takt som man måste byta bil. För att kunna exportera (bland annat ännu fler bilar) valde regeringen att under 1980-talet skriva ned kronans värde jämfört med US-dollarn.
Detta ökade inflationen till historiska nivåer. Man kunde näsan SE priserna öka medan var inne och veckohandlade på ICA. Jag vill inte politisera orsaken till finanskrisen 1992. Summan blev iallafall att tiden sedan dess kännetecknats av betydligt lägre inflation och räntor samt total skrotning av subventioner och statliga styrmedel.
Tillbaka till grundfrågan: "Har vi råd?" Det är med det långa perspektivets erfarenhet vi kan ställa frågor vad som händer runt hörnet: Hur många och hur stora bostäder kommer framtidens marknade egentligen att efterfråga? Bygger vi för mycket, för lite eller fel sorts bostäder? Kommer inflationen att övergå i deflation nästa lågkonjunktur (läs "finanskris") ? Och vad händer isåfall med räntor och bostadsefterfrågan?
Nej, jag jobbar INTE på bank.
Det var på 1960-talet räntenivån ökade på allvar. Samtidigt upplevde Sverige fortfarande akut brist på bostäder över hela landet. Det så kallade miljonprogrammet syftade till att bygga bort bristen med en miljon nya bostäder under tioårsperioden 1965-75. Bland annat ökades subventionerna till egnahemsbyggare.
Miljonprogrammets styrmedel överlevde programåren ända fram till finanskrisens 1990-tal. Hushållen, som byggde nytt, vande sig vid att inflationen SKULLE äta upp lånen, ungefär i samma takt som man måste byta bil. För att kunna exportera (bland annat ännu fler bilar) valde regeringen att under 1980-talet skriva ned kronans värde jämfört med US-dollarn.
Detta ökade inflationen till historiska nivåer. Man kunde näsan SE priserna öka medan var inne och veckohandlade på ICA. Jag vill inte politisera orsaken till finanskrisen 1992. Summan blev iallafall att tiden sedan dess kännetecknats av betydligt lägre inflation och räntor samt total skrotning av subventioner och statliga styrmedel.
Tillbaka till grundfrågan: "Har vi råd?" Det är med det långa perspektivets erfarenhet vi kan ställa frågor vad som händer runt hörnet: Hur många och hur stora bostäder kommer framtidens marknade egentligen att efterfråga? Bygger vi för mycket, för lite eller fel sorts bostäder? Kommer inflationen att övergå i deflation nästa lågkonjunktur (läs "finanskris") ? Och vad händer isåfall med räntor och bostadsefterfrågan?
Nej, jag jobbar INTE på bank.