Jo, fast enklast och smärtfriast för dig är ju att kunna släppa och gå vidare så fort som möjligt, med en försäljning så blir det ju mer utdraget? Han kan ju givetvis köpa loss huset vid en försäljning också, så det kanske blir han som bor där i slutänden i alla fall.
Jag har inga problem med att låta det ta tid, huvudsaken är att han inte bor kvar.xdigger skrev:
Det andra gnager helt klart. Kan jag bli tvingad att släppa bostaden till honom om han är den som lägger högst bud samtidigt som det råkar hamna under värderingen? Det hade ju varit en ännu värre mardröm om han både fick bo kvar OCH kom undan billigare än utlösen.
I normala fall kan man ju avvakta med försäljningen till man hittar sin köpare.
Ja, alltså detta kan både kosta dig pengar samt att han får bo kvar i alla fall. Säkraste för dig rent ekonomiskt är att ni tar hjälp av en jurist och som sedan gör en bodelning, detta hade jag definitivt valt om jag var i din sits, vore ju trist om du gick back på huset, eventuellt ha ett litet lån kvar på ett hus som du sen inte äger.
Ett tips på vägen försök släpp prestigen, annars kan det komma att kosta dig tyvärr.
Ett tips på vägen försök släpp prestigen, annars kan det komma att kosta dig tyvärr.
Affärer och känslor hör inte ihop.
Om man blandar dessa två så är risken stor att man blir förlorare.
Som säljare och delägare är du en av dom som skall godkänna köparen.
Om din partner lagt högsta budet så behöver du inte per automatik godta honom utan förorda annan budgivare.
Det innebär dock att priset blir lägre varav du får ta halva "förlusten".
Om man blandar dessa två så är risken stor att man blir förlorare.
Som säljare och delägare är du en av dom som skall godkänna köparen.
Om din partner lagt högsta budet så behöver du inte per automatik godta honom utan förorda annan budgivare.
Det innebär dock att priset blir lägre varav du får ta halva "förlusten".
När det kommer till hat och kärlek är människan inte längre rationell.
Jag förstår hur Alfi känner det.
Vid en försäljning är det inte säkert att exet har möjlighet att köpa. Om vi antar värdet 2 milj och reavinst 1 milj avgår skatt med 300 tusen och omkostnader 100 tusen. kvar att dela , 600 tusen. exet måste betala 15% kontant och låna resten 1,7 milj. Insatsen går jämnt ut med vinsten, kvarstår att skaka fram 1,7 milj, vilken bank föreslår ni? Beroende på exets inkomst kan det kanske gå, den bör vara en bra bit över medel med tanke på räntor och driftskostnader som följer. Ta det nu som ett exempel, du behöver hjälp av sakkunnig, jurist eller bankman. Och alltid avtal på pränt, i synnerhet i sådana här lägen.
Jag förstår hur Alfi känner det.
Vid en försäljning är det inte säkert att exet har möjlighet att köpa. Om vi antar värdet 2 milj och reavinst 1 milj avgår skatt med 300 tusen och omkostnader 100 tusen. kvar att dela , 600 tusen. exet måste betala 15% kontant och låna resten 1,7 milj. Insatsen går jämnt ut med vinsten, kvarstår att skaka fram 1,7 milj, vilken bank föreslår ni? Beroende på exets inkomst kan det kanske gå, den bör vara en bra bit över medel med tanke på räntor och driftskostnader som följer. Ta det nu som ett exempel, du behöver hjälp av sakkunnig, jurist eller bankman. Och alltid avtal på pränt, i synnerhet i sådana här lägen.
Detta gäller ju bara om båda är överens om att sälja. Om ex-sambon vägrar sälja och TS tvingar fram en försäljning genom Tingrätten går det inte säja nej till ex-sambon om han bjuder högst. Det kan mycket väl leda till en ekonomisk förlust för TS och att sambon dessutom får bo kvar i huset.roland53 skrev:
Försök komma överens. Att gå till tingsrätten för att tvinga fram en försäljning bör vara det absolut sista alternativet.
Nej, jag slängde ut mig själv när jag insåg att vår relation inte var så bra som jag trodde.Lutte skrev:
Jag skulle givetvis inte bränna ned bostaden, jag är en rationell människa med intakt intellekt, kaniner kokar jag inte heller.
Dock är jag en individ med starka värderingar, hög moral och fasta principer som anser att ärlighet är a och o..
Svek är inget jag ser mellan fingrarna med och ser absolut ingen anledning att belöna sådant beteende genom att givmilt ha överseende med en önskan om att få bo kvar i drömboendet.
Jag är den som investerat i relationen, både med energi, tid och kapital så om partnern får sitta kvar i bostaden så har han enbart dragit alla långa stickor och jag alla korta.
Ska han bo kvar i vår fina underbara bostad - som han aldrig hade haft om det inte hade varit för mig - nej. Jag vägrar acceptera det.
Han får fö behålla hela möblemanget. Jag lämnar allt som det är.
Vi köpte bostaden för två år sedan för 1,6 - lånet är på 1,3.ion skrev:
Den fasta månadskostnaden (utöver ränta och amortering) ligger på 6 500 kr.
Värdet har gått upp något pga att området blivit attraktivare och viss byggnation.
Mycket kommer handla om hur banken ställer sig till att han ska lösa ut mig och överta lånet på egen hand.
Jag får vackert invänta värderingen och bankens ställningstagande gällande hans kreditvärdighet. Utifrån det kommer jag veta om jag har någon chans att se till att han får leta ny bostad. Det jag hoppas på är givetvis att banken anser att hans kreditvärdighet inte räcker till och att de inte hoppar över amorteringskravet för att vara "schyssta".
Nej just så. Jag tyckte väl att det fattades något.b_hasse skrev:
Men vänta nu, han har ju fått de trehundra, sin del av vinsten. Utgångsläget måste vara att det som inte blev vinst är lån, alltså 1 milj i mitt ex. då måste han låna om det plus ytterligare 700 tusen. Men den ursprungliga kontantinsatsen är ju varken vinst eller lån, så den går ju bort.
Redigerat av moderator: