Vad är detta för avlopp/slamavskiljare?
Hej,
Vad är detta för avlopp/slamavskiljare? Han som utför slamtömning lät tämligen säker på att det är en trekammarbrunn så det är väl det, men jag tycker den ser annorlunda ut än vad jag sett tidigare. Det brukar ju vara 3cm cementskivor som ''delar upp''.
I detta fallet kommer vatten från toalett samt gråvatten ut längst i hörnet och rinner ner på sidorna. Och inuti ''trumman'' som ni ser är det avskilt med plåt och sedan ett rör högst upp som går ut.
Hur ofta behöver man tömma en sån här om man är 2-3 pers? 1 gånger om året menade han som körde slambilen... kanske 2 gånger för att vara på säkra sidan? Enligt papper har tidigare ägare tömt 1 gång/år, då har de inte bott permanent dock. Vid tömningstillfällena var det ca 2,2 - 2,4 kubikmeter att tömma då, vet ej om det är mycket eller lite med tanke på storleken på denna.
Det finns ingen ''varningssignal'' om den är full, går det att montera någonting enkelt som kanske lyser utomhus eller dylikt när den börjar bli full?
Vad är detta för avlopp/slamavskiljare? Han som utför slamtömning lät tämligen säker på att det är en trekammarbrunn så det är väl det, men jag tycker den ser annorlunda ut än vad jag sett tidigare. Det brukar ju vara 3cm cementskivor som ''delar upp''.
I detta fallet kommer vatten från toalett samt gråvatten ut längst i hörnet och rinner ner på sidorna. Och inuti ''trumman'' som ni ser är det avskilt med plåt och sedan ett rör högst upp som går ut.
Hur ofta behöver man tömma en sån här om man är 2-3 pers? 1 gånger om året menade han som körde slambilen... kanske 2 gånger för att vara på säkra sidan? Enligt papper har tidigare ägare tömt 1 gång/år, då har de inte bott permanent dock. Vid tömningstillfällena var det ca 2,2 - 2,4 kubikmeter att tömma då, vet ej om det är mycket eller lite med tanke på storleken på denna.
Det finns ingen ''varningssignal'' om den är full, går det att montera någonting enkelt som kanske lyser utomhus eller dylikt när den börjar bli full?
Det ser ut att vara tre olika kammare i den. En utanför trumman och två i den avdelade av väggen. Så för mig ser det ut som en trekammarbrunn. I min kommun skall en sådan tömmas minst vartannat år i ett fritidshus och varje år i ett permanentbebott hus. Jag vet inte om 2,4 m³ är en normal volym. Men det borde vara volymen när vattnet står upp till utloppsröret.
Tackar för svar.A Avemo skrev:
Vattnet ska väl vara fram till T-röret normalvis, förutom när den blivit tömd och inte hunnit fyllas upp (som i fallet vid denna bild). Hur kan man se om den (skiten) är full då, vilken avdelade vägg är det man kan se det på?
3 kammare är det och nu ska du fylla upp den med vatten , så det når upp till T-röret. detta för att inte få slammflykt till infiltrationen. Det med larm kan du glömma, för att det ska lösa ut, måste infiltrationen sättas igen och fylla upp brunnen. Det är mest på minireningsverk som det finns larm. Du kan inte se om den är full, nivån i den stannar alltid vid T-röret, allt över det går ut. Tömning normalt 1 gång per år, enligt schema som kommunen har. Är det plastlock på brunnen, ett betonglock ( mer än 15 kilo ) som är tungt tar dom extra för att lyfta, lite nya regler sen några år på det med betonglock.
Hej,J jonaserik skrev:
Tack för svar. Är det onödigt att tömma 2ggr per år då för att vara på säkra sidan? Om det ändå alltid stannar vid T-röret? Slamtömningskillen sade att 1 gång/år borde räcka. 2-3 pers.
Är det bara bajs, papper etc som stannar kvar i slamtömningen och oavsett hur mycket gråvatten man gör av med blir en trekammarbrunnen full?
Gällande att fylla upp med vatten efter slamtömning... räcker väl med att man duschar, diskar osv efteråt, behöver väl inte aktivt stå och fylla på med vatten det lär ju inte många göra låter märkligt.
Allt går till brunnen och det med gråvatten går ner i botten och kommer upp till T-röret, precis som det ska, full normalt och ska vara så. Inget att bry sig om. Det med att fylla upp gör jag efter tömning så att skiten blir kvar ( det som sjunker ) i botten och stanna i första kammaren, den ska inte ner i botten och flyta upp till T-röret. sen töms det normalt en gång om året, även med 4 personer i huset. Så koppla av detta och somna🙂om, allt är normalt.V Väggtegel skrev:
Hej,J jonaserik skrev:
Ok, ja då är det ju onödigt kanske att slambilen kommer 2 gånger per år, får minska till 1 då kanske.
Jag läste att det är fördelaktigt att fylla på trekammarbrunnen efter tömning. Utifrån bilden på min trekammarbrunn, vilken ''kammare'' ska man fylla upp, den första (yttersta) och inte inuti trumman? Det är ju krångligt att hålla på med vattenslang när det blivit kallare ute, bör väl vara enklare att slå på kallvatten i handfatet då, då rinner det väl också till ''första kammaren''.
Allt hamnar totalt i brunnen, det är inga täta fack, det är öppet mellan facken i botten, så fylla med kranarna öppna inne går bra. Hos oss kommer dom på hösten och då fryser inget. tar ett tag att fylla upp mot 3 m3 som behövs, men inte fel att se efter om den full.
Det kan vara bra att titta ned i brunnen typ var 3' månad så att du senare känner igen om något helt plötsligt skulle vara onormalt.
I ytterringen samlas det mesta av fekalierna, toapappret etc. och det startar en jäsningsprocess som ger flytslam och som senare när det värkt ut färdigt sjunker och ger en bottenslam (och toapappret försvinner till stor del i jäsningsprocessen som energi till de anaeroba bakterierna) - mellan bottelagret och flytslammet så är det relativ slamfritt vatten och där brukar hålet till nästa kammare finnas och i nästa kammare sker igen samma sak med en bildad bottenslam och ev. en flytlager av slam men i mycket mindre mängd och man tappar vidare via en öppning ungefär i mitten igen till den 3' kammaren där t-röret fins - och T-röret är för att förhindra ev. kvarvarande flytslam sugs med vidare till infilteringen och det mesta av kvarvarande slammet i vattnet får tid på sig att sedimentera ut - tex. zeoliter från pulvertvättmedel kan nå 3' kammaren och nästan ända ut till T-röret och vidare till infiltreringen - så finmalet blir det i tvättmaskinen
Vattnet som går vidare till infiltreringen skall inte ha någon synligt slam och helst inte vara speciellt grumlig - dvs. om du lyser med ficklampa med smal stråle i t-rörs öppningen så bör ljuset gå några dm ned i vattnet - ju klarare - ju bättre och ju mindre slamflykt är det (grummlighet är också en form av slamflykt då grumligheten är suspenderade väldigt små partiklar med fast massa) och ju längre kommer infiltreringen att hålla innan den behöver läggas om.
Vattenytan i brunnen skall aldrig bli så hög att det överstiger överkanten på t-röret ens när man nyss tömt ett badkar - har man sådan problem så är infiltreringen igensatt och/eller vattensjuk av andra orsaker (som vårlossning och övermättad av vatten jordlager).
Med andra ord är det väldigt lämpligt att titta ned i avloppsbrunnen när det är som blötast av tinande snö/is på våren och vattensjuk mark och se om det är några problem med flödet mot infiltreringen - gärna samtidigt när någon tömmer ett badkar, står i duschen eller annan stor vattenmängd samtidiigt...
---
En del minireningsverk är kinkiga och behöver larm och övervakning för att inte översvämmas fort vid funktionsfel - och andra som min, agerar som 3-kammarbrunn med fler kammare än 3 kammare om luftpump och annat inte skulle fungera och det kommer ta väldigt lång tid innan man når en risk för slamflykt pga. överfull brunn.
Så ni som funderar/tvingade på/till minireningsverk - tänk på KISS-principen - enklast möjliga och robust utan risk slamflykt även vid en längre funktionsfel. Är det massa larm, PLC, nivåbryggor, pumpar som drivs av elmotor (utöver en enkel luftpump och något som styr körtiden av denna), krav på abonnemang över mobilnätet etc. så har det blivit för komplext och för mycket som kan gå fel och problem med hållbarhet över tiden och för vissa utan att nämna namn - väldigt fort får sin anläggning slamfylld och akut slamsugning och kanske en skadad infiltrering (dvs. fått mer eller mindre mängd slam i sig - vilket minskar kvarvarande livslängden drastiskt).
I ytterringen samlas det mesta av fekalierna, toapappret etc. och det startar en jäsningsprocess som ger flytslam och som senare när det värkt ut färdigt sjunker och ger en bottenslam (och toapappret försvinner till stor del i jäsningsprocessen som energi till de anaeroba bakterierna) - mellan bottelagret och flytslammet så är det relativ slamfritt vatten och där brukar hålet till nästa kammare finnas och i nästa kammare sker igen samma sak med en bildad bottenslam och ev. en flytlager av slam men i mycket mindre mängd och man tappar vidare via en öppning ungefär i mitten igen till den 3' kammaren där t-röret fins - och T-röret är för att förhindra ev. kvarvarande flytslam sugs med vidare till infilteringen och det mesta av kvarvarande slammet i vattnet får tid på sig att sedimentera ut - tex. zeoliter från pulvertvättmedel kan nå 3' kammaren och nästan ända ut till T-röret och vidare till infiltreringen - så finmalet blir det i tvättmaskinen
Vattnet som går vidare till infiltreringen skall inte ha någon synligt slam och helst inte vara speciellt grumlig - dvs. om du lyser med ficklampa med smal stråle i t-rörs öppningen så bör ljuset gå några dm ned i vattnet - ju klarare - ju bättre och ju mindre slamflykt är det (grummlighet är också en form av slamflykt då grumligheten är suspenderade väldigt små partiklar med fast massa) och ju längre kommer infiltreringen att hålla innan den behöver läggas om.
Vattenytan i brunnen skall aldrig bli så hög att det överstiger överkanten på t-röret ens när man nyss tömt ett badkar - har man sådan problem så är infiltreringen igensatt och/eller vattensjuk av andra orsaker (som vårlossning och övermättad av vatten jordlager).
Med andra ord är det väldigt lämpligt att titta ned i avloppsbrunnen när det är som blötast av tinande snö/is på våren och vattensjuk mark och se om det är några problem med flödet mot infiltreringen - gärna samtidigt när någon tömmer ett badkar, står i duschen eller annan stor vattenmängd samtidiigt...
---
En del minireningsverk är kinkiga och behöver larm och övervakning för att inte översvämmas fort vid funktionsfel - och andra som min, agerar som 3-kammarbrunn med fler kammare än 3 kammare om luftpump och annat inte skulle fungera och det kommer ta väldigt lång tid innan man når en risk för slamflykt pga. överfull brunn.
Så ni som funderar/tvingade på/till minireningsverk - tänk på KISS-principen - enklast möjliga och robust utan risk slamflykt även vid en längre funktionsfel. Är det massa larm, PLC, nivåbryggor, pumpar som drivs av elmotor (utöver en enkel luftpump och något som styr körtiden av denna), krav på abonnemang över mobilnätet etc. så har det blivit för komplext och för mycket som kan gå fel och problem med hållbarhet över tiden och för vissa utan att nämna namn - väldigt fort får sin anläggning slamfylld och akut slamsugning och kanske en skadad infiltrering (dvs. fått mer eller mindre mängd slam i sig - vilket minskar kvarvarande livslängden drastiskt).
Redigerat:
Tackar,X xxargs skrev:
Ja, jag får kika ifall utrymmet vid T-röret står över eller precis vid T-röret när den är full sedan då, för att se om det går ut som det ska. Och så att det, i detta utrymme är ''rengjort'' vatten utan slam om jag tolkade korrekt?
Det där röret man ser på bilden går in mot skogen, det är så pass mycket buskage etc så jag inte ser någon infiltration/markbädd... Har inte kollat supernoga dock.
Kan det finnas en möjlighet att ingen markbädd/infiltration finns när ett sådant T-rör går ut från trekammarbrunnen, så det blir som en sluten tank? Eller ska det alltid gå ut där ialafall?
Blev så häpen över att både säljare och grannen av huset verkade rätt säkra på att det var en sluten brunn, medan han som körde slambil direkt sade att det är en 3-kammarbrunn som jag själv ser nu också.
Jag kör på tömning 2 ggr/år till att börja med. Kan ju minska sedan.
När tror du att det installerades. Kan vara ett fusk med det som rinner ut, bara ett rör rakt ut i skogen, har hänt förr. Det med tank ska du undvika, tala inte med kommunen nu, utan försök hitta om det finns en infiltration bland buskarna. Är det många år som det varit, så har buskarna namnam där och växer bra.
Ska vara godkänt men, hur kollar man efter markbädd eller infiltration? Ett rör som sticker upp? Hur långt? Jag hittade en presenning liggandes, kan det ha med det att göra? Får rensa upp, är massa grenar o små träd som fallit.J jonaserik skrev:
Oavsett om det skulle vara ett rör ut i skogen eller infiltration åker det väl ur trekammarbrunn så inte den blir full antar jag?
Godkänt, då finns det nog ett papper från kommunen som säger vad du har och dom skulle aldrig godkänna utan en infiltration. Nu har vi inget datum på avlopp eller hus, men på kommunen kan du begöra ut handlingarna för avloppet och där ska det nog finns en ritning som säger var delarna är placerade. Inget farligt att begära ut. Kommer en fråga, så bara säga att du vill ha all dukumentaion om fastigheten Det med rör bara ut i skogen är nog tveksamt om det finns ett godkännande. Det ska säljaren ansvara för att ge all info om. Finns det inget papper/gygglov så blir det lite invecklat med ditt avlopp.V Väggtegel skrev:
Antagligen skulle det räcka vartannat år. Men vill man sponsra slamtömmarna så kan ju det vara trevligt för dem. Sen är det ganska enkelt att märka när den börjar bli fylld. Lite ljud (bubblande) som hörs när man spolar. Vill man att den ska räcka några månader till är det bara att mjuka upp kakan som bildats på toppen med en bräda eller liknande.V Väggtegel skrev:
Jo, är det 1-2 personers hushåll så räcker det förmodligen med varannan år på en 3-kammarbrunn (dock brukar det inte vara frivillig styrt utan kommunen bestämt minimum tömningsintervall ofta på 1 gång per år för permanentboende).L lbgu skrev:
Sådana här brunnar skall normalt räcka för 5 permanentboende personers belastning (minsta storlek i kommunens avloppstillstånd - sedan räknas det upp i steg om 5 personer vid större anläggningar) med tömning 1 gång per år.
Att tömma 2 gånger per år vid 3-kammarbrunn om det bara är 1-2 boende i hushållet får nog anses lite lyxigt.