Typ av nätadapter
Hej
Jag behöver hjälp att förstå hur denna nätadapter fungerar.
Nätadaptern har effekt på 45 Watt som man kan se på bilden och olika nivåer på utspänningen.
Min första fråga, hur kan jag ta reda på hur mycket effekt nätadaptern drar från elnätet?
Vid "Input" står det 100-230 V , 1.4 A, drar den 1.4 Ampere hela tiden? eller vad menas med det?
Andra frågan, är denna nätadapter av typen "Switchning" eller "linjär" ?
Om switchning hur stort brukar Inkopplingsströmmen (Inrush current) vara? Är den stor när nätadaptern kopplas till elnätet utan någon belastning?
Jag behöver både lära mig förstå hur det fungerar och även ta reda på varför automatsäkringen "C10" löser ut när man kopplar in många nätadaptrar samtidigt, detta sker endast när man kopplar in dom utan belastning.
Tack!
Jag behöver hjälp att förstå hur denna nätadapter fungerar.
Nätadaptern har effekt på 45 Watt som man kan se på bilden och olika nivåer på utspänningen.
Min första fråga, hur kan jag ta reda på hur mycket effekt nätadaptern drar från elnätet?
Vid "Input" står det 100-230 V , 1.4 A, drar den 1.4 Ampere hela tiden? eller vad menas med det?
Andra frågan, är denna nätadapter av typen "Switchning" eller "linjär" ?
Om switchning hur stort brukar Inkopplingsströmmen (Inrush current) vara? Är den stor när nätadaptern kopplas till elnätet utan någon belastning?
Jag behöver både lära mig förstå hur det fungerar och även ta reda på varför automatsäkringen "C10" löser ut när man kopplar in många nätadaptrar samtidigt, detta sker endast när man kopplar in dom utan belastning.
Tack!
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 155 inlägg
Märkströmmen 1.4 A är vad den maximalt drar från nätet i genomsnitt, vilket betyder vid märklast på sekundärsidan och troligen den lägsta inspänningen 100 V. Det är ungefär allt det säger.
Det är en switchad nätdel. Man det det t.ex på det stora omfånget på inspänningen, och på vikt och storlek. Det finns nog inga linjära nätdelar idag, åtminstone inte med lite högre effekt.
Den naturliga frågan ang ditt problem är hur många är många?
Det är känt att 2-4 st nätdelar till laptop kan trigga en JFB, men en C10 dvärg kräver en hel del mer. Du behöver upp i en startström på över 50 A med en viss liten varaktighet. Jag förmodar att du kan plugga in en nätdel i taget så att alla till slut blir inkopplade utan att någon säkring löser.
Det är en switchad nätdel. Man det det t.ex på det stora omfånget på inspänningen, och på vikt och storlek. Det finns nog inga linjära nätdelar idag, åtminstone inte med lite högre effekt.
Den naturliga frågan ang ditt problem är hur många är många?
Det är känt att 2-4 st nätdelar till laptop kan trigga en JFB, men en C10 dvärg kräver en hel del mer. Du behöver upp i en startström på över 50 A med en viss liten varaktighet. Jag förmodar att du kan plugga in en nätdel i taget så att alla till slut blir inkopplade utan att någon säkring löser.
Tack för ditt svar,
Ok, så vid full belastning på sekundära sidan (45 Watt) är det 100V * 1.4A = 140 Watt adaptern drar från elnätet i genomsnitt? Då kan man säga att denna adapter har väldigt låg verkningsgrad? eller tänker jag fel?
Mellan 10-15 nätadaptrar som är kopplade till fler grenuttag och med en enda kontakt i vägguttag via en dvärg C10, så så fort man stoppar in kontakten i vägguttaget går automatsäkringen, dock händer det endast när några nätadaptrar inte har någon belastning, det har funkat genom att koppla in alla nätadaptrar i datorerna innan man sätter kontakten i vägguttaget.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 155 inlägg
Jo på papperet blir det en väldigt dålig verkningsgrad. Den ska vara uppmätt så den ska stämma, det är bara frågan exakt hur den är uppmätt.
Att belastningen på sekundärsidan har betydelse för startströmmen har säkert en förklaring. Jag vet inte. Switchade nätdelar har en återkoppling from sekundärsida till primärsida för reglering av hur mycket effekt primärsidan ska trycka in i transformatorn. Med last kanske det förloppet dels går lite snabbare och dels minskar startströmmens storlek. Det är strömmens storlek och tiden som har betydelse, I²t.
Du kommer troligen att få samma problem med valfri annan elektronisk utrustning. I det fall där man installerar många, t.ex belysningsarmaturer och drivdon, brukar tillverkaren ange max antal enheter per säkring. Antalet brukar ligga i den härad som du har problem med.
Så jag kan bara rekommendera fördelning på flera dvärgar, eller sektionsvis inkoppling.
Att belastningen på sekundärsidan har betydelse för startströmmen har säkert en förklaring. Jag vet inte. Switchade nätdelar har en återkoppling from sekundärsida till primärsida för reglering av hur mycket effekt primärsidan ska trycka in i transformatorn. Med last kanske det förloppet dels går lite snabbare och dels minskar startströmmens storlek. Det är strömmens storlek och tiden som har betydelse, I²t.
Du kommer troligen att få samma problem med valfri annan elektronisk utrustning. I det fall där man installerar många, t.ex belysningsarmaturer och drivdon, brukar tillverkaren ange max antal enheter per säkring. Antalet brukar ligga i den härad som du har problem med.
Så jag kan bara rekommendera fördelning på flera dvärgar, eller sektionsvis inkoppling.
Koppla in en mätare mellan den och väggen så får du se vad genomsnittet är. Jag skulle tro att den inte snittar 140 Watt utan att det är spik då den startar eller så. Men visst blir den varm - värmen är förlusten men jag tror inte den kommer att alstra några 100W...KaisJaber skrev:
Hej KaisJaber
När du multiplicerar ström och spänning får du den skenbara effekten S (som mäts i VA)
Den skenbara effekten blir lika som aktiva effekten P (som mäts i W) under förutsättning att det inte finns övertoner i strömmen (eller spänningen) samt ingen fasförskjutning mellan grundtonen (50 Hz) i strömmen och spänningen.
Inte alla elmätare man köper och sätter i enfasuttag klarar korrekt av, att mäta aktiv effekt.
Jag har ett antal enfaselmätare (köpt på Clas Ohlsson, Jula etc.) som inte klarar av att korrekt mäta aktiv effekt vid t.ex. förekomst av övertoner.
Därför behöver en mätning (med en sådan elmätare) eller en beräkning (multiplikation av ström och spänning) inte med säkerhet visa på dålig verkningsgrad.
Tack för ditt svar,S sjoelund skrev:
Jag ska faktiskt testa med elmätaren och se vad jag får, jag läste att sådana nätadaptrar har verkningsgrad på ca 85 %. Då skulle den dra ca 0.23 Ampere vid full belastning. Alltså långt ifrån 1.4 Ampere vid 100 Volt.
Hej KaisJaber
Jag har nog inget bra svar på elmätare att rekomendera. Det behövs mätutrustning för att genomföra tester och modeller byts hela tiden ut.
Vissa tångampermetrar kan mäta transienta strömmar, men även dår kostar det att ha bra mätutrustning
jag gjorde lite mätningar på en laddare till en hp laptop som jag hade liggande
den är för övrigt uppmärkt 90W, 100-240V och 1.5 A på primärsidan
vid anslutning till ett eluttag uppkommer en kraftig strömtransient (känd företeelse för switchade nätaggregat) som typiskt såg ut så här
den övre gula kurvan visar den matande nätspänningen och den undre gröna kurvan strömmen till nätaggregatet – mätt över ett motstånd på 1 ohm – så att en volt på y-skalan motsvarar en ampere till nätaggregatet
vid bildens vänsterkant ansluter jag nätadaptern (utan någon ansluten last – jag hade ingen lämplig laptop i närheten) och den initiala strömspiken uppgick till modiga 70 Ampere! men det värsta är över på 3 millisekunder och efter 25 ms är strömmen mycket blygsam
varaktigheten i det stora strömuttaget är för kort för att någon säkring ska lösa ut – en dvärgbrytare med C-karaktäristik ska väl lösa ut inom 100 ms vid en 10-faldig överskridande av märkströmmen
jag mätte även på en annan, no-name, reseladdare till hp-laptops och den uppvisade samma karaktäristik
jag testade dessutom som hastigast med en liten 15W USB-laddare, utan någon ansluten last:
initialt 25A som startström men inom 5ms var strömmen nere på en tiondel (2.5A) och efter 25ms var strömmen närmast obefintlig
med en ansluten last på ca en halv ampere, så blev startströmmen för USB-laddaren halverad ungefär
jag vill inte på något sätt påskina att dessa resultat även gäller dina laddare, då designen av nätaggregaten kan resultera i mer eller mindre stora problem med inrush currents, och även elnätets beskaffenhet (förimpedans) lär kunna spela in
men det verkar rimligt att simultant inkopplade av dussintals switchade nätaggregat är att utsätta anläggningen för en mycket stor utmaning – och det är rimligt att tro att startströmmen minskar om de har någon last ansluten på sekundärsidan, vilket förbättrar men inte undanröjer problematiken, så jag kan bara repetera råden från Bo: dela upp på flera dvärgar eller slå på dom i mindre grupper, och gärna med ansluten last
och som slutkommentar på hur man kan mäta upp startströmmarna så låter det sig nog bäst att göra med oscilloskop då det är väldigt snabba och transienta förlopp – det är inte strömmen i fortvarighet som är problemet
Medlem
· Västerbottens län
· 18 024 inlägg
Att strömrusningen skulle halveras med ansluten sekundärlast är för mig obegripligt.
Det vanliga för switchade är ström in - likriktarbrygga - kondensator.
Det är uppladdningen av kondensatorn från 0 volt till 325 volt som orsakar strömrusningen.
Switchningen brukar vara lite fördröjd för att inte orsaka än mer rusning.
Strömrusningen går minska med ett NTC motstånd eller ett motstånd som kortsluts med ett relä efter en kort tid.
Protte
Det vanliga för switchade är ström in - likriktarbrygga - kondensator.
Det är uppladdningen av kondensatorn från 0 volt till 325 volt som orsakar strömrusningen.
Switchningen brukar vara lite fördröjd för att inte orsaka än mer rusning.
Strömrusningen går minska med ett NTC motstånd eller ett motstånd som kortsluts med ett relä efter en kort tid.
Protte
Håller med i att lasten inte borde påverkat startströmmen. Kan det finnas en pfc-krets som bromsar in rusningen? Det finns kanske någon kreativ variant som styr strömmen mellan diodbryggan och kondingen. Litet långskott men.
S
swirve
Elektroniktokig
· Östergötland
· 1 472 inlägg
swirve
Elektroniktokig
- Östergötland
- 1 472 inlägg
Obs att inrush strömmen beror på var på sinus kurvan som tillslag sker. Om du lyckas tajma med nollgenomgång blir den lägre än om man prickar toppen. Kan därför vara vettigt för större laster att synka tillslaget med nollgenomgång.
det kan jag hålla med om! jag drog nog lite för snabba slutsaster baserat på TS och mina empiriska iakttagelser
japp! tyvärr verkar det inte som att hp följer byggahusS swirve skrev:
vid upprepade försök så kommer strömrusningen igång väldigt nära spänningstoppen – vid i vart fall 9 av 10 uppstarter så inleds strömrusningen någon millisekund före spänningstoppen, typbild nedan:
(som tidigare: övre, gul kurva, matningsspänningen 200V/ruta; undre, grön kurva, strömförbrukningen 10A/ruta)