Att Casco nämner risken med att spänna för hårt är intressant. Själv har jag gjort ett antal dåliga limningar med för lågt tryck, och framförallt där trycket varit ojämnt fördelat. För högt tryck har dock aldrig lett till en dålig limning för mig. Om jag får gissa väldigt amatörmässigt så tror jag att limmet (det som ej är överflödigt och trycks ut) snarare pressas in i träets fibrer än trängs ut.
Sen tror jag, precis som mathiasfr att det finns en gräns där ett högre tryck inte ger en bättre limning. Jag har dock ännu inte upplevt en gräns där ett högre tryck ger en sämre limning. Men som sagt så har jag upplevt gränsen där ett för lågt tryck har gett en sämre limning.
Sen är såklart bra förberedelse av ytorna otroligt viktigt. För vitlim, som inte kan "överbrygga" luftfickor mellan bitarna som skall limmas ihop är det riktigt viktigt att ytorna är hyvlade (eller sågade riktigt fint) och passar bra ihop. Vid limning kant i kant (tex en bordsskiva) brukar en del hyvla brädorna aningen konkava eller konvexa (inte båda på samma skiva, utan antingen alla brädor konkava eller alla konvexa), så att man får kontakt direkt i ändarna och måste pressa extra på mitten för att få ihop fogen eller vice versa. Jag har använt metoden med konkava brädor, men jag är inte så säker på att jag har fått bättre resultat på detta sätt än med helt raka kanter.
Sen tror jag, precis som mathiasfr att det finns en gräns där ett högre tryck inte ger en bättre limning. Jag har dock ännu inte upplevt en gräns där ett högre tryck ger en sämre limning. Men som sagt så har jag upplevt gränsen där ett för lågt tryck har gett en sämre limning.
Sen är såklart bra förberedelse av ytorna otroligt viktigt. För vitlim, som inte kan "överbrygga" luftfickor mellan bitarna som skall limmas ihop är det riktigt viktigt att ytorna är hyvlade (eller sågade riktigt fint) och passar bra ihop. Vid limning kant i kant (tex en bordsskiva) brukar en del hyvla brädorna aningen konkava eller konvexa (inte båda på samma skiva, utan antingen alla brädor konkava eller alla konvexa), så att man får kontakt direkt i ändarna och måste pressa extra på mitten för att få ihop fogen eller vice versa. Jag har använt metoden med konkava brädor, men jag är inte så säker på att jag har fått bättre resultat på detta sätt än med helt raka kanter.
Redigerat:
Som kuriosa kan jag nämna att detta med att för högt presstryck skulle ge en sämre fog kallas för "glue starving" på engelska. Man läser ganska ofta om det. När Fine Woodworking testade olika typer av lim på ett vetenskapligt sätt i ett hållfasthetslaboratorium kom de fram till två oväntade resultat:
1) Polyuretanlimmet som marknadsförs som oerhört starkt var betydligt sämre än vanligt vitlim.
2) Glue starving gick inte att påvisa.
1) Polyuretanlimmet som marknadsförs som oerhört starkt var betydligt sämre än vanligt vitlim.
2) Glue starving gick inte att påvisa.
Vad jag kommer ihåg från ett antal fabriksbesök på limfogsfabriker så beror pressningstid och tryck på:
1. Temp
2. Limsort
3. Virkessort, eg densitet och fiberstruktur.
Vad jag har förstått så tappar trät hållfastighet om fiber och cellstruktur förstörs runt limfogen.
Vad jag vet så limfogas det mesta mellan 0,1 och 1 N/mm2.
Mängden lim som skall användas brukar specas av limfabrikanten och skiljer ej mellan olika träslag.
Men som sagt, det var kanske 10 år sedan jag grottade mig in i detta... mycket kan ha hänt sedan dess.
1. Temp
2. Limsort
3. Virkessort, eg densitet och fiberstruktur.
Vad jag har förstått så tappar trät hållfastighet om fiber och cellstruktur förstörs runt limfogen.
Vad jag vet så limfogas det mesta mellan 0,1 och 1 N/mm2.
Mängden lim som skall användas brukar specas av limfabrikanten och skiljer ej mellan olika träslag.
Men som sagt, det var kanske 10 år sedan jag grottade mig in i detta... mycket kan ha hänt sedan dess.
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 573 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 573 inlägg
Otroligt bra information, tack till alla som bidragit. Då har jag bla annat lärt mig att ett flertal tillverkare av vitlim rekommenderar mellan 0.1-1 N/mm² tryck, att man inte kan trycka ut för mycket lim ur fogen (glue starving) samt återigen vikten av att jämt fördela tvingens presskraft.
Redigerat:
Anledningen till att man hyvlar/hyvlade konkava bitar(dom är timglasformade) till tex bord är att det är större rörelse på ändarna.
När träet krymper så blir det inte lika lätt sprickor i ändträt eller limfogen efter som det är bredare matreal där.
Så det har nog inte så mycket med själva limfogen att göra.
Mvh Pär H
Mvh Pär H
När träet krymper så blir det inte lika lätt sprickor i ändträt eller limfogen efter som det är bredare matreal där.
Så det har nog inte så mycket med själva limfogen att göra.
Mvh Pär H
Mvh Pär H
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 573 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 573 inlägg
Ytterligare frågor dyker upp:
-Fungerar tex mdf (L*100*18mm där kraften ska "passera" de 100mm) som fördelare av kraft om man använder få men starka tvingar?
-Går det att fixa till timglasformade detaljer utan hyvel för att tillverkare en kraftfödelare, dvs inte göra en limfogyta?
-Fungerar tex mdf (L*100*18mm där kraften ska "passera" de 100mm) som fördelare av kraft om man använder få men starka tvingar?
-Går det att fixa till timglasformade detaljer utan hyvel för att tillverkare en kraftfödelare, dvs inte göra en limfogyta?
Jag tycker att det låter klent med 18mm mdf , kan du inte använda tex 45x95 regel? Det beror naturligtvis också på hur stora tvingar och hur mycket kraft vi pratar om.
Angående timglasformen så kan du tex använda en notfräs i bord i etapper och sen slipa till en jämn form.
Angående timglasformen så kan du tex använda en notfräs i bord i etapper och sen slipa till en jämn form.
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 573 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 573 inlägg
Jag har lagt en beställning på några Bessey KRV100. Första projektet där de ska användas är att tillverka ett gäng kökslådor i 18mm mdf, dvs limfogar 600*18mm (sidor mot botten)samt front/baksida mot lådsidorna, så en ide är att ha två KRV liggandes vilket ger 2*150mm pressyta som ska fördelas ut på de 600mm djupa lådorna. Jag har ingen rikthyvel så regel är inte det första jag kom att tänka på. Kanske det går att rikta dem med sänksåg+skena?
Urtaget jag ska gör för diskbänken i bänskivan av stavlimmad bok borde väl fungera som alternativ till ditt förslag på 45*95 regel? Bänskivan är 28mm tjock, limfogarna 18mm.
För timglasformen, i vilken härad ligger radien? Jag har sett ett amerikanskt företag som tillverkar/säljer en sån pryl men jag hittar den inte. Bow clamp trodde jag den kallades men det ger inga resultat vid sökning.
Urtaget jag ska gör för diskbänken i bänskivan av stavlimmad bok borde väl fungera som alternativ till ditt förslag på 45*95 regel? Bänskivan är 28mm tjock, limfogarna 18mm.
För timglasformen, i vilken härad ligger radien? Jag har sett ett amerikanskt företag som tillverkar/säljer en sån pryl men jag hittar den inte. Bow clamp trodde jag den kallades men det ger inga resultat vid sökning.
Redigerat:
Mdf fungerar om du ställer den på högkant 100*18*40 bör nog räcka om inte så får du öka till 50 på höjden
Om18mm på bredden inte räker som anläggningsyta så gör en T balk 100*30mm ligande och 100*30mm limmar du fast stående av 18mm mdf. Jag har med stor framgång gjort T balkar av tex 19mm mdf 40*600 ligande och 50*600 ståenda och två tvingar
Jag använder gärna tvingman (det är klemsia tvingar) men jag tycker det är lite knepigare att få ett bra tryck om tvingarna blir längre än 400mm och framför allt om det är flera breda bitar som skall limas. Det är långt i från samma tryck i dom som en vanlig skruvtving så man får använda betydligt flera.
Åena sidan bör man alltid använda så många tvingar det bara går
Daniel varför man gör konvexa bitar vet jag ej.
Man vill väll eftersträva ett bätre limtryck i mitten av brädorna det är det ända jag komer på
om man tex har få tvingar/limknektar
Men det kanske fins en "riktig" förklaring
Mvh Pär H
Om18mm på bredden inte räker som anläggningsyta så gör en T balk 100*30mm ligande och 100*30mm limmar du fast stående av 18mm mdf. Jag har med stor framgång gjort T balkar av tex 19mm mdf 40*600 ligande och 50*600 ståenda och två tvingar
Jag använder gärna tvingman (det är klemsia tvingar) men jag tycker det är lite knepigare att få ett bra tryck om tvingarna blir längre än 400mm och framför allt om det är flera breda bitar som skall limas. Det är långt i från samma tryck i dom som en vanlig skruvtving så man får använda betydligt flera.
Åena sidan bör man alltid använda så många tvingar det bara går
Daniel varför man gör konvexa bitar vet jag ej.
Man vill väll eftersträva ett bätre limtryck i mitten av brädorna det är det ända jag komer på
om man tex har få tvingar/limknektar
Men det kanske fins en "riktig" förklaring
Mvh Pär H
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 573 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 573 inlägg
Boken "Foga i trä" av Terrie Noll beskriver att man kan göra de enkla kant-mot-kant-fogarna något krumma, dvs. delarna smalare på mitten. Detta då ändträet krymper mer än resten av plankan eftersom fuktutbytet är större i ändarna. Så när träet väl har torkat färdigt får man lägre spänning i materialet och därmed mindre risk för sprickor.
Står inget alls om att göra tvärt om, dvs. med bredare liv än ändar. Skulle vara om man vet att de färdiga skivan kommer hamna i en fuktigare miljö?
Själva krumheten skapas med vanlig handhyvel. Står även en del om hur man bäst vänder bitarna för att minska böjningar och andra rörelser.
Står inget alls om att göra tvärt om, dvs. med bredare liv än ändar. Skulle vara om man vet att de färdiga skivan kommer hamna i en fuktigare miljö?
Själva krumheten skapas med vanlig handhyvel. Står även en del om hur man bäst vänder bitarna för att minska böjningar och andra rörelser.
Vi pratar om att foga två bitar kant-i-kant mot långsidorna, alltså inte ändträ mot ändträ.
Vill man limma två bitar ändträ mot ändträ kallar min bok det för splitsning och går att göra på flera olika vis.
Vill man limma två bitar ändträ mot ändträ kallar min bok det för splitsning och går att göra på flera olika vis.