Trossbotten har dåligt innertak
År 1975, alltså 50 år sedan, lades nytt tak på mitt hus (jag minns det inte, jag var bara 3 år). Av någon anledning lades plåten direkt på virket (som redan då var över 70 år gammalt). Det finns alltså inga reglar eller fuktspärr. På flera ställen har vit och svart mögel kommit på virket på insidan. Det blir fukt när det regnar, ingen ventilation och fukten skapar mögel med tiden. Virket är dessutom ohyvlat med stora barkbitar hängandes här och där. Sedan är väggarna oisolerade, bara ytterbrädorna, inget på insidan. Det ligger mängder av sågspån mellan golvreglarna, men min far lade även dit isolering ovanpå sågspånet år 1982.
Men det är väl kanske ingen idé att fundera på takrenovering, det lär kosta extremt mycket om man ska byta virke, regla, lägga fuktspärr och ny plåt. Huset är stort. Men jag är förvånad att en plåtslagare gjorde så här, även om det är 50 år sedan.
Men det är väl kanske ingen idé att fundera på takrenovering, det lär kosta extremt mycket om man ska byta virke, regla, lägga fuktspärr och ny plåt. Huset är stort. Men jag är förvånad att en plåtslagare gjorde så här, även om det är 50 år sedan.
Så fort man går på isoleringen bolmar sågspånsdamm upp runt skorna. Är inne på att skyffla ut sågspånet och bara ha kvar isoleringen. Det finns fönster man kan använda vid utskyffling. Det är 90 cm mellan reglarna, men isoleringsmattorna är bara 55 cm. Det var väl aldrig tänkt att de skulle in mellan reglarna, bara ovanpå sågspånet.
Isoleringen är alltså mer än 40 år. Borde bytas den också, antar jag. Används den igen blir det åter sågspånsdamm, då undersidorna av mattorna är ingrodda av spån.
Isoleringen är alltså mer än 40 år. Borde bytas den också, antar jag. Används den igen blir det åter sågspånsdamm, då undersidorna av mattorna är ingrodda av spån.
Byt (eller täta) taket nu om det läcker!
Att komplettera isoleringen kan vänta till nått annat år, det är sällan eller aldrig akut.Om avstånden mellan takstolarna inte stämmer med dagens mått på isolering rekomenderar jag lösull.
Att komplettera isoleringen kan vänta till nått annat år, det är sällan eller aldrig akut.Om avstånden mellan takstolarna inte stämmer med dagens mått på isolering rekomenderar jag lösull.
Jag har ingen specifik kunskap om plåttak. Men först behöver du ta reda på om fukten på vinden kommer ifrån takläckage eller från luft nerifrån bostaden som letar sig upp. Om det är det senare så har den nya isoleringen från 1982 förvärrat problemet dels genom att göra det kallare på vinden (så fukten kondenserar tidigare), dels genom att den hindrar sågspånsisoleringen från att buffra (ta upp och senare avge) fukt.
Jag tror att fukten kommer nerifrån, mer isolering o bättre luftning / ventilation är nog vad som behövs.
Ventilation finns inte där uppe. Sommartid ligger solen på på plåten, det blir varmt och värmen stannar kvar en längre tid. Sen regnar det, fukt tränger in mellan dem glesa brädorna, det tar fler dagar innan den försvinner, kanske veckor. Virket är runt på insidan med inslag av bark, ligger inte kant i kant som det ska på sina ställen. Det är 122 år gammalt, borde bytas oavsett andra problem.
Det var nog ett misstag att lägga dit isolering. Det är även trägolv lagt ovanpå både sågspån och isolering på en ganska stor del av ytan. Det blir helt enkelt för tätt, nästan som ett vakuum. Våningen under, övervåningen, saknar värmesystem och vatten och avlopp. Det är kallvåning, vintertid mellan 5 och 10 plusgrader. Troligen kommer ingen värme därifrån.
Vid och på de fyra runda fönstren fanns massor av flugor, nedanför låg högar av döda sådana som samlats sedan 1982, typ. Det är ingen som gjort något där sedan dess, vad jag minns. Fönstren är öppningsbara, men går utåt och uppåt, gångjärnen sitter på ovansidan på utsidan. Kan ej ställas upp. Korkat!
Kåken kan räknas in under epitetet mardrömskåk, i stil med den som Björn Skifs tampades med i filmen från 1993.
Det var nog ett misstag att lägga dit isolering. Det är även trägolv lagt ovanpå både sågspån och isolering på en ganska stor del av ytan. Det blir helt enkelt för tätt, nästan som ett vakuum. Våningen under, övervåningen, saknar värmesystem och vatten och avlopp. Det är kallvåning, vintertid mellan 5 och 10 plusgrader. Troligen kommer ingen värme därifrån.
Vid och på de fyra runda fönstren fanns massor av flugor, nedanför låg högar av döda sådana som samlats sedan 1982, typ. Det är ingen som gjort något där sedan dess, vad jag minns. Fönstren är öppningsbara, men går utåt och uppåt, gångjärnen sitter på ovansidan på utsidan. Kan ej ställas upp. Korkat!
Kåken kan räknas in under epitetet mardrömskåk, i stil med den som Björn Skifs tampades med i filmen från 1993.
Fel av mig. Där trägolv ligger finns inget sågspån, bara 3 lager isolering. Hurra, äntligen något bra! Tack, pappa, varän du är. Detta blev bra.
Jag antar att det ligger ett falsat plåttak på huset? Det lades ofta utan diff spärr fram till någon gång på 70 talet. Troligt ville utvald plåtis inte prova den "nya tekniken" med papp under. Gammal är äldst eller vad kallar man det
Ja, det stämmer. Men papp eller annan isolering hade man väl under tak redan på 1600-talet, har jag läst. Ny teknik kan det väl knappast röra sig om, men vad vet jag. Besviken är jag i vilket fall. Vet en person som gjorde jobbet som i dag är i 70-årsåldern. Är väl för sent att reklamera efter 50 år...P.Öberg skrev:
Samma firma lagade även ladugårdstaket 2001 efter att vatten trängt in hösten före. Då reglade man och ersatte teglet med plåt. Dock tog man inte bort spånet längst in, hade kanske blivit väldigt dyrt. Spånet är dåligt på sina ställen, man har lagt byggplast så att det inte ska ramla in i höskullen.
Redigerat:
Ja. Tjärad papp i sig har funnits länge för att få bort vatten men papp under plåt med syfte att ta hand om kondens kom sen när "kalla vindar" och tätare hus blev norm. Inga varma murstockar. (Nytt problem? Inte ny teknik är kanske mer korrekt)
Plåttak är ju annars helt täta och släpper inte in vatten alls så inget behöver vara under för den sakens skull.
Ex. Ett tak av ofalsade pannor kan ju ha lite infall med vatten vid snösmält,is, blåst etc. Viktigt med avledande under.
Ladugårdar uthus kalla byggnader etc brukar av min erfarenhet oftast få de billigaste takrenoveringarna per/m2. Ofta ser man ju omgående om det läcker med så låga krav på det viset.
Plåttak är ju annars helt täta och släpper inte in vatten alls så inget behöver vara under för den sakens skull.
Ex. Ett tak av ofalsade pannor kan ju ha lite infall med vatten vid snösmält,is, blåst etc. Viktigt med avledande under.
Ladugårdar uthus kalla byggnader etc brukar av min erfarenhet oftast få de billigaste takrenoveringarna per/m2. Ofta ser man ju omgående om det läcker med så låga krav på det viset.