Har en Hymas 70 års modell o en tippkärra till jordbrukstraktorn o det har funkat bra till dränering av åkrar, stallbyggnaden, gödselplatta, fårhus, liten maskinhall o grundläggning ridbana. Visst händer det saker men maskinerna är byggda av folk med räknestickor innan ekonomerna tog över så de är byggda för att hålla
Har själv en trakor med grävaggregat men det är inte mycket att komma med. Fast jag egentligen bara har småsaker att gräva så räckte inte nerverna till
så då "råkade" det bli en gammal åkerman h12 till.
Så nu har jag grävmaskinen hemma eller på åkrarna eller skogen och traktorn med grävaggregatet vid sommarstugan.
Något dike skulle jag aldrig börja på med med en traktor me grävaggregat
så då "råkade" det bli en gammal åkerman h12 till.Så nu har jag grävmaskinen hemma eller på åkrarna eller skogen och traktorn med grävaggregatet vid sommarstugan.
Något dike skulle jag aldrig börja på med med en traktor me grävaggregat
Dags att komma in i matchen, går utmärkt med snurra på maskiner >1,6t om pumpen levererar. Dock är det tämligen ointressant för ts, alltid effektivare med så stor maskin som möjligt samt onödiga pengar och felkällor med rotor på en gårdsmaskin.Jarlingar skrev:
I övrigt håller jag med om att en grävmaskin är betydligt vettigare än en grävlastare samt att en tippvagn till traktorn är guld värd.
Till ts kan jag rekommendera att börja med att hyra maskin för att få lite känsla för vad du behöver. Har du viss maskinvana kan jag ev förmedla lokala kontakter för långtidshyra.
Skulle jag själv välja så två maskiner traktor och grävare.
Att service blir dyrare på två maskiner tror jag inte blir så mycket dyrare, totala antal timmar på maskin/maskinerna blir kanske till och med mindre när de är bättre anpassade för sina uppgifter
Att service blir dyrare på två maskiner tror jag inte blir så mycket dyrare, totala antal timmar på maskin/maskinerna blir kanske till och med mindre när de är bättre anpassade för sina uppgifter
Det är inte hydrauliken som är begränsningen, både tryck å flöde räcker till.F faf skrev:
Det är den extra vikten som begränsar maskinens arbetsområde.
Och det som är absolut sämst är att du förlänger skopleden så den får sämre brytförmåga.
Därför
Lite beror nog på hur marken ser ut med. Ligger det stenar på några ton lite överallt där man vill gräva så är det mycket bök med en mindre maskin. Runtsvängande grävmaskin är i en klass för sig. Vågar inte uttala mig om hjulgrävare då band var ett måste för mig.
Det låter ju jäkligt bra. Det var min ursprungsplan också, samma gäller väl vad jag tänkt bygga de närmsta åren om pengarna och orken räcker tillH Hus-Bonden skrev:
Haha, en H12:a är ju rätt lagom!!T Tamak skrev:Har själv en trakor med grävaggregat men det är inte mycket att komma med. Fast jag egentligen bara har småsaker att gräva så räckte inte nerverna till
Så nu har jag grävmaskinen hemma eller på åkrarna eller skogen och traktorn med grävaggregatet vid sommarstugan.
Något dike skulle jag aldrig börja på med med en traktor me grävaggregat
Vad ska du göra med åkermarken? Ska den brukas eller vara bete, utarrenderas eller något annat?
Ska du inte bruka den så skulle jag väl säga att det känns överflödigt att ha en vanlig traktor om du skaffar en ordentlig traktorgrävare då traktorgrävare kan fås med drag och tipphydralik. Därtill har du en rejäl lastare som beroende på modell klara av att lyfta det mesta.
Ska du inte bruka den så skulle jag väl säga att det känns överflödigt att ha en vanlig traktor om du skaffar en ordentlig traktorgrävare då traktorgrävare kan fås med drag och tipphydralik. Därtill har du en rejäl lastare som beroende på modell klara av att lyfta det mesta.
Har hört detta jag också av de som haft grävaggregat i trepunkten.H HerrR skrev:
Min farbror köpte ett Esko grävagregat det vill säga en av de kraftigaste modellerna som ännu är tänkta för en vanlig jordbrukstraktor. Själva grävagregatet fungerar bra men för att det skulle vara användbart till någonting överhuvudtaget var har ju tvungen att rammontera det på traktorn. Det vill säga att man behöver ha en särskild traktor för ändamålet. Man kan givetvis göra fästjärn med holkar så att grävagregatet går att koppla loss utan skruvande men det är ändå någon timmes arbete att koppla i och ur så det blir otympligt att koppla loss för att köra bort en kärra jord.
Förr hade han ett mindre grävagregat och det dög inte till någonting säger han.
Förr hade han ett mindre grävagregat och det dög inte till någonting säger han.
Mer tankar
Skall du skaffa larvbandsgrävare måste du tänka på hur du skall få den flyttad på allmän väg såvida du inte har hela hemmanet i ett skifte och aldrig tänker gräva på förtjänst. Även med en ganska stor traktor som dragare och en specialtillverkad lavett med bromsar och 15% viktöverföring från framaxeln till traktorn så kommer lagliga maxvikten emot med många larvbandsgrävare. Poliserna är dåliga på att gissa hur mycket en grävmaskin väger så man kan komma undan med litet överlast men inte hur mycket som helst. Att specialbygga en sådan lavett är inte heller så alldeles enkelt.
Grävmaskiner av samma grundtyp men med hjulunderede har nackdelen att marktrycket blir mycket högt. När de en gång börjar sjunka i vattensjuk lera så finns det inget riktigt underede för maskinen att lägga sig på så de har ett lag att sjunka djupt.
Det där är orsakerna till att många bönder och extraknäckare föredrar traktorgrävare. De går att flytta på allmän väg utan lavett och utan en stor traktor som dragare. Man kan ändå gräva med dem i skogen och på vattensjuka åkrar eftersom marktrycket ofta är lägre än på en grävare med hjulunderrede och när de sjunker så lägger de sig på bottenpansaret och så kan man ofta dra loss sig själv med skopan. Visst..... de är sämre att gräva med men man måste kunna ta sig fram till platsen innan man börjar gräva.
Att dra en jordkärra efter pickup kan du glömma. Skall du få någonting vettigt uträttat behöver du en kippkärra med minst 5 tons lastförmåga. För att dra en sådan behöver man en traktor i 45-hästarsklassen.
En fråga som jag tycker du skall ställa dig är vad du tänker köra med i skogsbruket. Skall du sköta 10 hektar självverksamt så behöver du en lämplig jordbrukstraktor med någon form av kran och någon form av skogskärra. Traktorn vill man gärna ha bottenpansar på men man vill inte förlora frigångshöjd till några fästjärn för grävagregat. Eventuell frontlastare måste gå enkelt att koppla loss.
I mitt fall blev lösningen att jag lejer på grävandet. En kamrat har en jättestor Ukkomestari traktorgrävare som är byggd på Valmet 1102 och han gräver effektivare än jag skulle göra med någon husbehovsmaskin. Varför skulle jag då kasta ut pengar på en grävmaskin.
Alla andra körslor på 4 hektar självverksamt skogsbruk och litet utarrenderad åker sköter jag med en Massey-Ferguson 165 som vi har monterat en Solid 2100 frontlastare på. Gamla Solid frontlastare har den egenskapen att de är lätta att koppla loss och lämna hemma då man skall till skogs. Det finns andra fabrikat och modeller som också går enkelt att koppla loss men det gäller att välja rätt.
På 4 hektar skog är det ekonomiskt vansinne att köpa griplastarvagn så jag kör med vajerkran och en Gisebo boggikärra med fällbara stakar. Det fungerar bra.
Jag skulle säga att på dina 10 hektar skog räcker det ännu gott med vajerkran men om du tänker köpa till mer skog i framtiden så kan det löna sig att skaffa griplastarvagn redan från början. Någon bekent som hade skaffat en sådan menade att man måste ha minst 20 hektar skog om en begagnad griplastarvagn skall betala sig...... inte vet jag men så hade han räknat.
För att köpa en ny misstänker jag att det skulle krävas bortår 100 hektar om det skall bli någon lönsamhet.
Skall du skaffa larvbandsgrävare måste du tänka på hur du skall få den flyttad på allmän väg såvida du inte har hela hemmanet i ett skifte och aldrig tänker gräva på förtjänst. Även med en ganska stor traktor som dragare och en specialtillverkad lavett med bromsar och 15% viktöverföring från framaxeln till traktorn så kommer lagliga maxvikten emot med många larvbandsgrävare. Poliserna är dåliga på att gissa hur mycket en grävmaskin väger så man kan komma undan med litet överlast men inte hur mycket som helst. Att specialbygga en sådan lavett är inte heller så alldeles enkelt.
Grävmaskiner av samma grundtyp men med hjulunderede har nackdelen att marktrycket blir mycket högt. När de en gång börjar sjunka i vattensjuk lera så finns det inget riktigt underede för maskinen att lägga sig på så de har ett lag att sjunka djupt.
Det där är orsakerna till att många bönder och extraknäckare föredrar traktorgrävare. De går att flytta på allmän väg utan lavett och utan en stor traktor som dragare. Man kan ändå gräva med dem i skogen och på vattensjuka åkrar eftersom marktrycket ofta är lägre än på en grävare med hjulunderrede och när de sjunker så lägger de sig på bottenpansaret och så kan man ofta dra loss sig själv med skopan. Visst..... de är sämre att gräva med men man måste kunna ta sig fram till platsen innan man börjar gräva.
Att dra en jordkärra efter pickup kan du glömma. Skall du få någonting vettigt uträttat behöver du en kippkärra med minst 5 tons lastförmåga. För att dra en sådan behöver man en traktor i 45-hästarsklassen.
En fråga som jag tycker du skall ställa dig är vad du tänker köra med i skogsbruket. Skall du sköta 10 hektar självverksamt så behöver du en lämplig jordbrukstraktor med någon form av kran och någon form av skogskärra. Traktorn vill man gärna ha bottenpansar på men man vill inte förlora frigångshöjd till några fästjärn för grävagregat. Eventuell frontlastare måste gå enkelt att koppla loss.
I mitt fall blev lösningen att jag lejer på grävandet. En kamrat har en jättestor Ukkomestari traktorgrävare som är byggd på Valmet 1102 och han gräver effektivare än jag skulle göra med någon husbehovsmaskin. Varför skulle jag då kasta ut pengar på en grävmaskin.
Alla andra körslor på 4 hektar självverksamt skogsbruk och litet utarrenderad åker sköter jag med en Massey-Ferguson 165 som vi har monterat en Solid 2100 frontlastare på. Gamla Solid frontlastare har den egenskapen att de är lätta att koppla loss och lämna hemma då man skall till skogs. Det finns andra fabrikat och modeller som också går enkelt att koppla loss men det gäller att välja rätt.
På 4 hektar skog är det ekonomiskt vansinne att köpa griplastarvagn så jag kör med vajerkran och en Gisebo boggikärra med fällbara stakar. Det fungerar bra.
Jag skulle säga att på dina 10 hektar skog räcker det ännu gott med vajerkran men om du tänker köpa till mer skog i framtiden så kan det löna sig att skaffa griplastarvagn redan från början. Någon bekent som hade skaffat en sådan menade att man måste ha minst 20 hektar skog om en begagnad griplastarvagn skall betala sig...... inte vet jag men så hade han räknat.
För att köpa en ny misstänker jag att det skulle krävas bortår 100 hektar om det skall bli någon lönsamhet.
Kör minigrävare på 1,9t med snurra nån gång per vecka när de större maskinerna inte kommer till, aldrig upplevt några problem med den lilla extra vikten framtill och brytkraften är långt över förväntan. Här däremot kört större maskiner med betydligt sämre respons för flera funktioner simultant och allmänt sämre ork vilket jag härleder till pumpens kapacitet.Det är inte hydrauliken som är begränsningen, både tryck å flöde räcker till.
Det är den extra vikten som begränsar maskinens arbetsområde.
Och det som är absolut sämst är att du förlänger skopleden så den får sämre brytförmåga.
Därför
Ditt resonemang låter väldigt teoretiskt
