HejS swirve skrev:
Du har rätt. Det blev fel.
Det var meningen att skriva "snabba stigtider (höga frekvenser) i mikrosekundområdet"
Jag ber om ursäkt för den eventuella förvirringen det skapar.
Hej spikplanka
Gällande det du skrev i inlägg #4
När det gäller potentialutjämning vid nätfrekvensen (50 Hz) så kan den oftast utföras med en ledare med låg resistans.
När det gäller potentialutjämning vid de högre frekvenser som t.ex. uppkommer vid åska och gällande EMC-problematik så gäller det att impedansen snarare än resistansen i ledaren blir avgörande (detta på grund av ledarens induktans).
Som en visualisering av detta så kan du titta på figuren 4.24 på sidan 54 i ”High-Frequency Noise in Power Grids, Neutral and Protective Earth” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:999810/FULLTEXT01.pdf
Figuren 4.24 visar; “The impedance for 2.5 mm2 Cu wire with a length of 100 m upper line, 30 m middle line and 1 m lower line.”
Gällande det du skrev i inlägg #4
När det gäller potentialutjämning vid nätfrekvensen (50 Hz) så kan den oftast utföras med en ledare med låg resistans.
När det gäller potentialutjämning vid de högre frekvenser som t.ex. uppkommer vid åska och gällande EMC-problematik så gäller det att impedansen snarare än resistansen i ledaren blir avgörande (detta på grund av ledarens induktans).
Som en visualisering av detta så kan du titta på figuren 4.24 på sidan 54 i ”High-Frequency Noise in Power Grids, Neutral and Protective Earth” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:999810/FULLTEXT01.pdf
Figuren 4.24 visar; “The impedance for 2.5 mm2 Cu wire with a length of 100 m upper line, 30 m middle line and 1 m lower line.”
Hej avh67fA avh67f skrev:
Att man t.ex. i Grekland har mer utvecklad teknik för potentialutjämning i hus jämfört med Sverige beror rimligen på att vi med våra trähus (i Grekland är trä dyrt) har förlitat oss på att trä inte är ledande, när vi utvecklat vår svenska installationsteknik. Vi har förlitat oss på träets isolerande egenskaper.
Sedan vi gick in i EU har installationsreglerna harmoniserats inom Europa.
Det kan innebära en nackdel framför allt gällande äldre svenska byggnader, speciellt om vi dessutom vill använda switchad kraftelektronik i allt större utsträckning i våra byggnader.
Det är anläggningsägaren (t.ex husägaren) som ansvarar för husets elinstallation och vid behov kontaktar kunnig (auktoriserad) installatör.
Tyvärr är kunskapen om hur vi hanterar åska och framför allt EMC- dålig hos anläggningsägarna, och så även hos många auktoriserade installatörer.
Även elsäkerhetsverket påpekar att de saknas personer som kan både EMC och installationsteknik.
Detta kan innebära att vi långsamt får allt större bekymmer med t.ex. EMC.
Ibland vet vi inte ens om att det är ett EMC-relaterat bekymmer som vi har, och vi söker därför "på fel ställe”
Så en 2 meter lång kopparkabel mellan golvbrunn och dusch får en impedans på cirka 10 Ω, det borde duga för syftet att skydda personen som duschar?
Alternativt så bygger man hela duschen som en faradays bur.
Trä har väl inte varit så involverat i elektriska installationer sedan 1960-talet väl?
Alternativt så bygger man hela duschen som en faradays bur.
Är det något specifikt som dyker upp nu?M Martin Lundmark skrev:
Trä har väl inte varit så involverat i elektriska installationer sedan 1960-talet väl?
Hej spikplankaspikplanka skrev:
Du får komma ihåg att vid åska så handlar det om höga strömstyrkor. Flera hundra ampere att hantera.
Misstänker dock att styrkan avtagit en hel del (magnituder) när det når duschhandtaget.
Hej spikplanka
Jag hade redan reducerat strömmen när jag skrev ” Flera hundra ampere att hantera”
DN hade i går (24-08-30) en artikel med rubriken; ”Därför kan ett vanligt åskoväder vara farligt”
Där står bland annat; ”Strömstyrkan i ett vanligt vägguttag är cirka tio ampere, medan strömstyrkan i en blixt är runt 30 000 ampere.”
https://www.dn.se/sverige/darfor-kan-ett-vanligt-askovader-vara-farligt/
Då är frågan om det är strömstyrkan i själva blixtnedslaget. Eller det som uppkommer genom skillnader i markpotential när det slår ner nära men inte i bostaden.M Martin Lundmark skrev:
Sedan har DN publicerat en massa konstiga saker senaste åren så förtroendet för att de är korrekta är inte på topp.
Hej
Naturligtvis så kommer den ström som kommer in i huset att variera i storlek beroende på omständigheterna
Jag växte upp i ett hus där blixten kunde synas som blixtar ur vägguttagen
Vid ett tillfälle så ”försvann” telefonledningen inne i huset (den brann upp på nolltid) då blixten passerade genom ledningen. Lyckligtvis så blev det ingen brand
Tänker också att om en 10 mm² koppar kabel på 2 meter inte klarar att skydda någon som duschar så hjälper inte mycket annat med mindre än att man bygger en faradays bur.
Och eftersom åskan är av högfrekvens natur så kanske man borde använda någon form av koaxial kabel. Frågan är väl vad man skall jorda skärmen i..
Och eftersom åskan är av högfrekvens natur så kanske man borde använda någon form av koaxial kabel. Frågan är väl vad man skall jorda skärmen i..
När blixten slår ned - vad är jord? - ingenstans och det är total gungfly av olika potentialer med stora spänningsderivatan (spänningsskillnader) per meter närmast nedslaget radiellt utåt och sjunker med olika takt ju längre ut från nedslaget man mäter.
- de som blev skadade i Lidingö lider av samma problem som djur att i närområdet enstaka meter från blixtnedslaget så är spänningfallet kanske 10000 - 100000 Volt/meter i spänningsfall i marken för att den inte leder bättre med den påtryckta strömmen och en väldigt massa ström som håller på att leta ut och det kan gå upp i ett ben och ned i det andra benet på en människa för att man stod lite bredbent i fel vinkel för att strömmen tyckte att det var en lättare väg att gå än en ganska kraftigt isolerande jord man stod på i jakten på att utjämna statiska fältet mellan åskmolnen och marken - för strömmen skall fördelas ut i alla riktningar som molnet är och tar de vägar de hittar, allt från järnvägsräls, elkablar, förr i tiden telekablar, kulvertar, grundvatten - ja allt som ledder ström lättare än luften och torr jord/berg och det har inga problem att hoppa över stoppen och gå vidare med luftöverslag i flera dm-längder i många steg efter sträckan.
Sceniariot 'duschen' skulle jag säga är en lågrisk-fall - visst vattensystemet via tex. varmvattenberedares elsystem kan spänningssätta hela kall och varmvattendelen, men var skall strömmen fortsätta från blandaren och ut i handtaget som är så lockade att det kan hoppa dm-längder med överslag för att bypassa hinder och gå vidare - avloppet, med plaströr ?? nja, inte så lockande, vattnet som porlar - där vattnets ledningsförmåga som just höjdes för att man klämde ut rikligt med schampo med hög kloridhalt just, men hur långt ned i avloppsystemet är det så och är det i rätt riktning gentemot molnets statiska fältutbredning och dessutom talar vi om resistanser i antal kOhm/cm i vattnet vilket ger att det behövs mycket spänning innan någon nämnvärd ström börja flöda.
Nej, jag ser hellre att man installera vettiga åskavledningar på olika idrottsträningsplan och arenor, typisk alla de som har belysning i alla fall, efter som det smäller med skadade människor med några års mellanrum och ofta mer än 1 skadade på samma gång och det skapas för åskan skyddade ställe där folk hukande springande instinktivt samlas sig vid plötsliga skyfall och är skyddade av åskavledning just där - för ingen läser några skyltar i de fallen - jag lovar...
- de som blev skadade i Lidingö lider av samma problem som djur att i närområdet enstaka meter från blixtnedslaget så är spänningfallet kanske 10000 - 100000 Volt/meter i spänningsfall i marken för att den inte leder bättre med den påtryckta strömmen och en väldigt massa ström som håller på att leta ut och det kan gå upp i ett ben och ned i det andra benet på en människa för att man stod lite bredbent i fel vinkel för att strömmen tyckte att det var en lättare väg att gå än en ganska kraftigt isolerande jord man stod på i jakten på att utjämna statiska fältet mellan åskmolnen och marken - för strömmen skall fördelas ut i alla riktningar som molnet är och tar de vägar de hittar, allt från järnvägsräls, elkablar, förr i tiden telekablar, kulvertar, grundvatten - ja allt som ledder ström lättare än luften och torr jord/berg och det har inga problem att hoppa över stoppen och gå vidare med luftöverslag i flera dm-längder i många steg efter sträckan.
Sceniariot 'duschen' skulle jag säga är en lågrisk-fall - visst vattensystemet via tex. varmvattenberedares elsystem kan spänningssätta hela kall och varmvattendelen, men var skall strömmen fortsätta från blandaren och ut i handtaget som är så lockade att det kan hoppa dm-längder med överslag för att bypassa hinder och gå vidare - avloppet, med plaströr ?? nja, inte så lockande, vattnet som porlar - där vattnets ledningsförmåga som just höjdes för att man klämde ut rikligt med schampo med hög kloridhalt just, men hur långt ned i avloppsystemet är det så och är det i rätt riktning gentemot molnets statiska fältutbredning och dessutom talar vi om resistanser i antal kOhm/cm i vattnet vilket ger att det behövs mycket spänning innan någon nämnvärd ström börja flöda.
Nej, jag ser hellre att man installera vettiga åskavledningar på olika idrottsträningsplan och arenor, typisk alla de som har belysning i alla fall, efter som det smäller med skadade människor med några års mellanrum och ofta mer än 1 skadade på samma gång och det skapas för åskan skyddade ställe där folk hukande springande instinktivt samlas sig vid plötsliga skyfall och är skyddade av åskavledning just där - för ingen läser några skyltar i de fallen - jag lovar...
Redigerat:
Vad jag känner till så finns det i alla fall två anledningar. En är and vid skador på kablar. Det är inte så svårt att råka skava sönder en existerande kabel när man arbetar på en stege och på så sätt spänningssätta stegen. Det andra är för att få en robust kontakt för att lindra effekterna av passiv intermidulation / frekvensdubbling pga halvledande skarvar. Det borde mest bara ett problem om man har inomhussystem för mobiltrafik och då egentligen bara i fallet med fdd.A avh67f skrev:
Är potentialutjämning ens ett alternativ som fungerar för alla fall av åska?
Och var går gränsen för att man istället oavsiktligt bygger ett åskledarsystem?
Har själv spirorör ut mot tak och ner till ventiler i badrum som sitter 1½ meter ovanför duschen.
Därefter kopparrör som matar duschblandaren.
Vid en direktträff på taket skulle blixten sannolikt följa spirorören och hoppa genom duschområdet ner i blandaren
Frånluftsfläkten på vinden matas med 3G1,5 och därmed är metallen i spirorören "jordad", men denna klena matning skulle ju brinna av direkt av en blixt.
Känner att ingen potentialutjämning i världen kan lösa detta problem med mindre än att man bygger en riktig separat åskledare ända från takets högsta punkt.
Och var går gränsen för att man istället oavsiktligt bygger ett åskledarsystem?
Har själv spirorör ut mot tak och ner till ventiler i badrum som sitter 1½ meter ovanför duschen.
Därefter kopparrör som matar duschblandaren.
Vid en direktträff på taket skulle blixten sannolikt följa spirorören och hoppa genom duschområdet ner i blandaren
Frånluftsfläkten på vinden matas med 3G1,5 och därmed är metallen i spirorören "jordad", men denna klena matning skulle ju brinna av direkt av en blixt.
Känner att ingen potentialutjämning i världen kan lösa detta problem med mindre än att man bygger en riktig separat åskledare ända från takets högsta punkt.
Lät som dom stod direkt under trädet som träffades. I så fall var det nog inte bara stegspänningen som skadade. På en bild av en kille dom visade fanns spår av strömgenomgång på överkroppen.X xxargs skrev: