Tips på BDT avlopp på ö
Finns fler trådar här avseende avlopp för BDT vatten, men ville ändå få tips ur just vår synvinkel. Vi har ett relativt nyinköpt fritidshus på ö i Östersjön som vi tänker använda enbart sommartid och då uppskattningsvis 30-50% av tiden (helger, semester). Vi är för det mesta 1-2 personer där men korta perioder kan det bli fler därute när barn och gäster är på besök. Vi har borrad brunn men använder vatten sparsamt då vi är rädda för att den skall sina, men har egentligen ingen koll på hur mycket vatten som finns i brunnen. Vi duschar sparsamt och handdiskar idag men funderar att på sikt skaffa en liten diskmaskin och på längre sikt eventuellt en tvättmaskin. Vi tar med dricksvatten i dunkar i båten ut till ön, brunnsvatten är för disk och personlig hygien (tvätta sig, borsta tänder)
Vi har Cinderella förbränningstoa men vi behöver ett system för att ta hand om gråvatten, där dagens lösning är otillräcklig. Huset står på en höjd (bergigt) och på sluttning ca 100 meter från havet och vi har ett fall på ca 5-7 höjdmeter ner i skogen 30-40 meter från huset där vi tänkt placera ett BDT filter. Den skulle stå på ett ställe där det är relativt tät lövskog och ca 50-100 cm jordlager beroende på var exakt vi ställer den. Ett exempel på möjlig lösning är Matala Biofilter 20 och anlägga en infiltrationsbädd efter detta. Matala BDT filter kan man (på samma sätt som en Biobox) sätta ovan mark, och behöver inte vara isolerat eftersom vi använder huset från sen april till september, sedan stänger vi ner och tömmer alla vattenledningar mm. inför höst/vinter. Matala Biofilter 20 är troligen lite overkill i kapacitet idag, men med diskmaskin och senare eventuell tvättmaskin behöver vi en lösning som klarar även detta
Huset står på tomt som inte angränsar till annan bebodd fastighet, den ligger relativt ensligt och det är tät skog runt om huset som ligger på stor tomt (nästan allt är skog eller berg som går i dagen). Närmaste granne har vi ca 200 meter bort i skogen. BDT anläggningen kommer stå "nere" i skogen ca 100 meter från havet och ca 5 höjdmeter ovanför havet. Det är tät skog ca 70 meter till ner mot havet från BDT anläggningen om vår plan håller.
Eftersom jag är mån om att priset inte sticker iväg och inte har möjlighet att ta ut en grävmaskin dit (för otillgängligt och brant) så behöver jag handgräva för infiltrationsbädden i skogen och blev intresserad av "AC modul" som kan ersätta sanden i infiltrationsbädden, skulle slippa dra ut massor av sand på båten då, det handlar ju om flera ton troligen. AC modul är dyrare än sand men mycket lättare och då kanske värt pengarna för att slippa bära sand. Nån med erfarenhet av sådan lösning?
Ytterligare fråga: Kan BDT vattnet från huset anslutas direkt till en Matala eller Biobox filter eller behöver man ytterligare lösning för slam? (Vet inte exakt vad slam är och hur det uppstår, men förstår att mer avancerade lösningar kan inbegripa en separat tank för slam och slamtömning mm. Kanske är det mer aktuellt när man ansluter även toalett, sk. svartvatten, till avloppshanteringen?)
Jag vet också att kommunen måste kontaktas och godkänna lösningen. Men vill göra en bra research först för att hitta en vettig lösning till ett rimligt pris, även om jag sedan förstår att kommunen kan ha åsikter om vad som är en vettig/tillräcklig lösning. Det kanske blir dyrt ändå om man ska följa alla kommunens krav, vi får se. Jag vill minimera kostnaden och ändå känna mig säker på att lösningen inte förorenar miljön onödigt mycket.
Kommentarer och erfarenheter av liknande lösningar på stenig/bergig ö är välkomna.
Vi har Cinderella förbränningstoa men vi behöver ett system för att ta hand om gråvatten, där dagens lösning är otillräcklig. Huset står på en höjd (bergigt) och på sluttning ca 100 meter från havet och vi har ett fall på ca 5-7 höjdmeter ner i skogen 30-40 meter från huset där vi tänkt placera ett BDT filter. Den skulle stå på ett ställe där det är relativt tät lövskog och ca 50-100 cm jordlager beroende på var exakt vi ställer den. Ett exempel på möjlig lösning är Matala Biofilter 20 och anlägga en infiltrationsbädd efter detta. Matala BDT filter kan man (på samma sätt som en Biobox) sätta ovan mark, och behöver inte vara isolerat eftersom vi använder huset från sen april till september, sedan stänger vi ner och tömmer alla vattenledningar mm. inför höst/vinter. Matala Biofilter 20 är troligen lite overkill i kapacitet idag, men med diskmaskin och senare eventuell tvättmaskin behöver vi en lösning som klarar även detta
Huset står på tomt som inte angränsar till annan bebodd fastighet, den ligger relativt ensligt och det är tät skog runt om huset som ligger på stor tomt (nästan allt är skog eller berg som går i dagen). Närmaste granne har vi ca 200 meter bort i skogen. BDT anläggningen kommer stå "nere" i skogen ca 100 meter från havet och ca 5 höjdmeter ovanför havet. Det är tät skog ca 70 meter till ner mot havet från BDT anläggningen om vår plan håller.
Eftersom jag är mån om att priset inte sticker iväg och inte har möjlighet att ta ut en grävmaskin dit (för otillgängligt och brant) så behöver jag handgräva för infiltrationsbädden i skogen och blev intresserad av "AC modul" som kan ersätta sanden i infiltrationsbädden, skulle slippa dra ut massor av sand på båten då, det handlar ju om flera ton troligen. AC modul är dyrare än sand men mycket lättare och då kanske värt pengarna för att slippa bära sand. Nån med erfarenhet av sådan lösning?
Ytterligare fråga: Kan BDT vattnet från huset anslutas direkt till en Matala eller Biobox filter eller behöver man ytterligare lösning för slam? (Vet inte exakt vad slam är och hur det uppstår, men förstår att mer avancerade lösningar kan inbegripa en separat tank för slam och slamtömning mm. Kanske är det mer aktuellt när man ansluter även toalett, sk. svartvatten, till avloppshanteringen?)
Jag vet också att kommunen måste kontaktas och godkänna lösningen. Men vill göra en bra research först för att hitta en vettig lösning till ett rimligt pris, även om jag sedan förstår att kommunen kan ha åsikter om vad som är en vettig/tillräcklig lösning. Det kanske blir dyrt ändå om man ska följa alla kommunens krav, vi får se. Jag vill minimera kostnaden och ändå känna mig säker på att lösningen inte förorenar miljön onödigt mycket.
Kommentarer och erfarenheter av liknande lösningar på stenig/bergig ö är välkomna.
Du kommer att behöva någon form av slamavskiljare innan det går ut i någon form av bädd, för BDT-vatten är det ofta 2-kammarbrunn, men skall det vara för BDT + klosettvatten så är det 3-kammarbrunn på minst 2 m³ och en betydligt större infiltreringslösning - alternativt en minireningsverk.
Tillståndsmässigt och kapacitetsmässigt ( alltid minst för 5 personekvivalenter) gör kommunerna inte skillnad på om BDT-lösningen bara används på sommaren eller året runt, så det kan finnas krav på att systemet måste fungera även på vintern. Det beror på att kommunerna kallt räknar med att sommarstugor förr eller senare omvandlas till permanentboende, och ser man hur det utvecklas runt mälardalen och skärgården så har dom ju inte helt fel...
Det viktiga att fundera på och kan vara kostnadsdrivande vid fel lösning är hur den skall slamtömmas, kommunen är ofta rätt rigida att det skall göras varje år eller för BDT och sommarstuga varannan år oavsett hur lite eller mycket det är i slamavskiljarna.
Det handlar om slamsugningsbåt eller färja med slamsugningsbil och hur långt slangen skall dras och man 'bjuder' bara på 10 eller 15 första metrarna i slangframdragning, sedan kostar det extra i slangframdragningsavgift och över en viss längd så krävs det att det sugs med fast förlagd rörledning utom sista biten närmast slamsugningsfordonet. - och en slamsugning med båt eller att färja över en slamsugningsbil är inte billigt och på det är en 'tvång' att det skall göras var eller varannan år, om det inte är tillstånd för annan lösning av kommunen..
Det du skall titta på är lösningar, är att själv få ta hand om slammet, kompostera det etc. med tillstånd av kommunen och att i samband med ansökan att leverantören av avloppslösningen också har en lösning i hur slammet skall tas ur slamavskiljaren och hur det senare hanteras med kompostering, då det kommer att ingå som villkor i avloppstillståndet senare
Det gäller att presentera en lösning som kommunen tror på att du som fastighetsägare ser till att hanteringen sker på korrekt sätt, och som person heller inte får vara för känslig för lukter och 'smet' den dagen slammet skall tas om hand...
Tillståndsmässigt och kapacitetsmässigt ( alltid minst för 5 personekvivalenter) gör kommunerna inte skillnad på om BDT-lösningen bara används på sommaren eller året runt, så det kan finnas krav på att systemet måste fungera även på vintern. Det beror på att kommunerna kallt räknar med att sommarstugor förr eller senare omvandlas till permanentboende, och ser man hur det utvecklas runt mälardalen och skärgården så har dom ju inte helt fel...
Det viktiga att fundera på och kan vara kostnadsdrivande vid fel lösning är hur den skall slamtömmas, kommunen är ofta rätt rigida att det skall göras varje år eller för BDT och sommarstuga varannan år oavsett hur lite eller mycket det är i slamavskiljarna.
Det handlar om slamsugningsbåt eller färja med slamsugningsbil och hur långt slangen skall dras och man 'bjuder' bara på 10 eller 15 första metrarna i slangframdragning, sedan kostar det extra i slangframdragningsavgift och över en viss längd så krävs det att det sugs med fast förlagd rörledning utom sista biten närmast slamsugningsfordonet. - och en slamsugning med båt eller att färja över en slamsugningsbil är inte billigt och på det är en 'tvång' att det skall göras var eller varannan år, om det inte är tillstånd för annan lösning av kommunen..
Det du skall titta på är lösningar, är att själv få ta hand om slammet, kompostera det etc. med tillstånd av kommunen och att i samband med ansökan att leverantören av avloppslösningen också har en lösning i hur slammet skall tas ur slamavskiljaren och hur det senare hanteras med kompostering, då det kommer att ingå som villkor i avloppstillståndet senare
Det gäller att presentera en lösning som kommunen tror på att du som fastighetsägare ser till att hanteringen sker på korrekt sätt, och som person heller inte får vara för känslig för lukter och 'smet' den dagen slammet skall tas om hand...
Redigerat:
Tack för ett bra svar! Jag har nu läst på om vad slam i detta sammanhang är, det var ju inte så svårt...
När det gäller slammet så har jag nu förstått att det samlas i de filter som vattenreningsprocessen sker i internt i Matala boxen. Biobox lär arbeta genom samma princip, ser ut att vara ganska identiska filterlösningar i dessa båda fabrikat. Så på detta sätt kanske man kan se det som att Matalas lösning inkluderar en slamavskiljare, då slammet inte går ut i infiltrationsbädden utan samlas i filter.
Det innebär att man får ta ur dessa filter kontinuerligt och rensa bort slam ur dem. Slammet kan läggas i kompost på vår tomt, dvs. slamtömningen får man göra själv då. Jag hoppas att detta skulle räcka så vi slipper separat slamavskiljare och en mer komplex (och dyrare) lösning. Men jag förstår att en sådan (enklare) lösning måste accepteras av kommunen där de tar hänsyn till hela vår föreslagna lösning.
När det gäller slammet så har jag nu förstått att det samlas i de filter som vattenreningsprocessen sker i internt i Matala boxen. Biobox lär arbeta genom samma princip, ser ut att vara ganska identiska filterlösningar i dessa båda fabrikat. Så på detta sätt kanske man kan se det som att Matalas lösning inkluderar en slamavskiljare, då slammet inte går ut i infiltrationsbädden utan samlas i filter.
Det innebär att man får ta ur dessa filter kontinuerligt och rensa bort slam ur dem. Slammet kan läggas i kompost på vår tomt, dvs. slamtömningen får man göra själv då. Jag hoppas att detta skulle räcka så vi slipper separat slamavskiljare och en mer komplex (och dyrare) lösning. Men jag förstår att en sådan (enklare) lösning måste accepteras av kommunen där de tar hänsyn till hela vår föreslagna lösning.
Slamavskiljare tror jag du inte kommer undan - sedan kan det vara snyggt integrerad i valda avloppslösning, men det är där man (dvs. kommunen) vill slamsuga senare, om man inte får tillstånd att själv hantera det.
Sedan tror jag inte man 'hela tiden' behöver rensa slamavskiljaren utan det räcker med en tömning/rensning per år, de flesta avloppsanläggningar är gjorda för att tåla minst 1 år och kanske upp till 16 månader i kapacitetsreserv vid full belastning.
Slamskiljarbrunnen är avloppsystemets 'magsäck' och infiltreringen/markbädden dess tarmar om man jämför grovt.
'magsäcken' omvandla fasta partiklar (främst från disk och matvaror som cellulosa i grönsaker, som skalbitar som är rika på stärkelse som kommer med när potatisen skalas mm., socker, stärkelse, mjöl, proteiner och fett som är emulgerad med diskmedel eller redan från början som mjölk) som kommer med BDT-vattnet till slamskiljarbrunnen och efter en fermentering där sedan blir flytande form i form av kortare kolhydrater, alkoholer, fria fettsyror etc. och omsätts med luftsyre till koldioxid och fri kväve i infiltreringsbäddens bakteriefilm på ytorna.
Slamskiljaren tar också hand om jord och sand, kaffesump (som är svårnedbrytbart i vattemiljö pga. sin höga olje och fetthalt och gärna packar sig), även stelande fettklumpar som inte är emulgerat, och annat fast icke nedbytbart som kan finnas i matvarorna man behandlar, från tvätt och disk så att de blir kvar i slamavskiljaren och inte går ut i infiltreringen och proppar igen i förtid.
Det som verkar svårt att sedimentera ut i slamavskiljaren är pulvertvättmedel, allt för mycket av zeoliterna (som agerar vattenavhärdare) blir så finmalt att de inte vill sjunka och sedimentera i slamavskiljaren fullt ut även om det har ett par dygns vistelsetid, och dom procenten som inte vill sedimentera på den tiden som ges kan öka på igensättningstakten inne i infiltreringen.
Med andra ord använd flytande tvättmedel när man har BDT-rening och enskild fullavlopp.
BOD-reduceringen är i området 10-20% i en slamskiljare och 80-90% nedbrytning i den efterföljande bädden.
(BOD = Biologic Oxygen Demand)
Sedan tror jag inte man 'hela tiden' behöver rensa slamavskiljaren utan det räcker med en tömning/rensning per år, de flesta avloppsanläggningar är gjorda för att tåla minst 1 år och kanske upp till 16 månader i kapacitetsreserv vid full belastning.
Slamskiljarbrunnen är avloppsystemets 'magsäck' och infiltreringen/markbädden dess tarmar om man jämför grovt.
'magsäcken' omvandla fasta partiklar (främst från disk och matvaror som cellulosa i grönsaker, som skalbitar som är rika på stärkelse som kommer med när potatisen skalas mm., socker, stärkelse, mjöl, proteiner och fett som är emulgerad med diskmedel eller redan från början som mjölk) som kommer med BDT-vattnet till slamskiljarbrunnen och efter en fermentering där sedan blir flytande form i form av kortare kolhydrater, alkoholer, fria fettsyror etc. och omsätts med luftsyre till koldioxid och fri kväve i infiltreringsbäddens bakteriefilm på ytorna.
Slamskiljaren tar också hand om jord och sand, kaffesump (som är svårnedbrytbart i vattemiljö pga. sin höga olje och fetthalt och gärna packar sig), även stelande fettklumpar som inte är emulgerat, och annat fast icke nedbytbart som kan finnas i matvarorna man behandlar, från tvätt och disk så att de blir kvar i slamavskiljaren och inte går ut i infiltreringen och proppar igen i förtid.
Det som verkar svårt att sedimentera ut i slamavskiljaren är pulvertvättmedel, allt för mycket av zeoliterna (som agerar vattenavhärdare) blir så finmalt att de inte vill sjunka och sedimentera i slamavskiljaren fullt ut även om det har ett par dygns vistelsetid, och dom procenten som inte vill sedimentera på den tiden som ges kan öka på igensättningstakten inne i infiltreringen.
Med andra ord använd flytande tvättmedel när man har BDT-rening och enskild fullavlopp.
BOD-reduceringen är i området 10-20% i en slamskiljare och 80-90% nedbrytning i den efterföljande bädden.
(BOD = Biologic Oxygen Demand)
Redigerat:
Tack igen för expert-råd och bra information om hur reningsprocessen funkar! Jag fick just svar från distributör av Matala och de rekommenderade också en separat slamavskiljare. Min tidigare förståelse att slammet tas om hand av Matala enbart var helt enkelt fel, så en fungerande lösning är lite mer komplicerad än jag tidigare trott.