15 517 läst ·
217 svar
16k läst
217 svar
Tidigare finansminister vill ha höjd fastighetsskatt
Ja och det finns säkert någon multimiljonär som hyr en hyresrätt i Örebro också, jaa typ en kanske. Trenden är ändå väldigt tydlig. Rik = Dyr bostad. Trenden mellan markyta och rikedom är endast intressant om man jämför boenden i samma område. Sedan vill jag återigen trycka på att markytan som tas upp är betydligt mer eftertraktad och användbar i storstäder än på landet.H hempularen skrev:En väldigt konstig generalisering. Det finns även utanför storstäderna massor med människor med stora inkomster och stora förmögenheter, som har stora fastigheter.
Precis som det finns massor av människor som bor i hus med höga taxeringsvärden som inte vare sig har höga inkomster eller stora förmögenheter.
Sambandet värde på bostad/skatt är inte relevant. Man kan lika gärna beskatta någon annan irrelevant egenskap. Såsom yta. Eller varför inte beskatta annat som inte lätt ändras. Exempelvis hur lång du är, säg 500 kr/ cm/ år. En sådan skatt skulle ju dessutom vara bra ur könsperspektiv, kvinnor är ofta kortare än män, och har statistiskt lägre inkomst. Så en skatt på längd, skulle faktiskt ha en starkare koppling mot betalningsförmåga än skatt på boende.
Eller vasrför inte beskatta soltimmar, 1000kr per dag som solen skiner mer än 3h, i ditt område. Minst lika relevant grund för beskattning som värde av bostad.
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Det du skriver är väldigt tydligt att du vill beskatta rika (vilket är en normal skatteprincip, man tar mer skatt av folk som har större förmåga att betala). Men då är det väl mycket bättre att lägga den skatten kopplad till faktisk rikedom?
"Trenden är ändå väldigt tydlig. Rik = Dyr bostad", det är återigen en grov generalisering. Om det nu är så att du vill beskatta rika ännu mera, ta då ut skatt på rikedom, där det faktiskt finns en rikedom.
Eller är det så att det bara är rika som dessutom råkar bo i Stockholm som skall beskattas? I så fall är fastighetsskatten fortfarande väldigt trubbig, för den slår även väldigt hårt mot människor med medel och låga inkomster, i Stockholm.
"Trenden är ändå väldigt tydlig. Rik = Dyr bostad", det är återigen en grov generalisering. Om det nu är så att du vill beskatta rika ännu mera, ta då ut skatt på rikedom, där det faktiskt finns en rikedom.
Eller är det så att det bara är rika som dessutom råkar bo i Stockholm som skall beskattas? I så fall är fastighetsskatten fortfarande väldigt trubbig, för den slår även väldigt hårt mot människor med medel och låga inkomster, i Stockholm.
Renoverare
· Stockholm
· 20 367 inlägg
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Jag lägger inga värderingar (här) i hur rimliga etablerade beskattningsprinciper är. Men jag lägger värderingar i att folk tycker det är OK att "mijonärsbeskatta" lågavlönade, utifrån att "det är rätt åt dem, de bor i Stockholm". OM vi skall beskatta "rika" hårdare, så se då till att rikta skatten mot rika, inte mot geografiska områden där man i största allmänhet ogillar invånarna.
Allvetare
· Stockholm
· 3 063 inlägg
K Kojfabriken skrev:
Jag vet inte hur du ska övertyga folk om att fastighetsskatten är jättebra. När du går in och konstaterar att det ska vara en klassfråga.K Kojfabriken skrev:Jaa framförallt vore det omöjligt eftersom de som lantligt äger stor yta ofta har väldigt låg inkomst. Verkligheten är trotts allt den att om man har ett hus i en storstad så tar man upp väldigt värdefull plats. Det finns väldigt många andra som också skulle vilja bo just där. På landet är det tvärt om, så där gör det ingen onytta för andra om någon sitter på en större tomt. Har man däremot en megatomt i Stockholms innerstad, tjaa visst då tar man upp väldigt mycket yta, vilket också leder till ett väldigt högt marknadsvärde och därmed högre fastighetsskatt, just så som jag vill att det ska vara.
Att basera fastighetsskatten på husets storlek är ju det absolut mest rättvisa, då vet du förutsättningarna när du köper eller bygger huset, ett stort hus förbrukar mer resurser när det byggs och för drift och underhåll jämfört med ett litet hus. En skatt baserat på värdet är ju helt oförutsägbar, om området blir attraktivt så kommer skatten automatiskt att bli högre utan att huset ger något mervärde för ägaren.K Kojfabriken skrev:Jaa framförallt vore det omöjligt eftersom de som lantligt äger stor yta ofta har väldigt låg inkomst. Verkligheten är trotts allt den att om man har ett hus i en storstad så tar man upp väldigt värdefull plats. Det finns väldigt många andra som också skulle vilja bo just där. På landet är det tvärt om, så där gör det ingen onytta för andra om någon sitter på en större tomt. Har man däremot en megatomt i Stockholms innerstad, tjaa visst då tar man upp väldigt mycket yta, vilket också leder till ett väldigt högt marknadsvärde och därmed högre fastighetsskatt, just så som jag vill att det ska vara.
Jämför med hur exemplevis fordonsskatten fungerar idag, väljer du en stor och törstig bil så betalar du högre skatt. Tänk om skatten skulle baseras av värdet på fordonet, högt nypris och bra andrahandsvärde = hög skatt, lågt nypris och dåligt andrahandsvärde = låg skatt
Och eftersom frågan gäller fastighetsskatt för bostäder, behöver du inte blanda in storlekar laggårdar eller tillhörande ekonomibyggnader.
Så att betala skatt efter hur mycket av jordensresurser man förbrukar måste ju vara det rättvisa, inte var man bor.
Redigerat:
Om vi ska blanda in frågan om jordens resurser kan vi direkt konstatera att husets storlek inte är avgörande!! Det beror till mkt större del på materialval och metod. Dessutom har byggnader en helt annan livscykel än det mesta annat som människan bygger.M Magnus5 skrev:Att basera fastighetsskatten på husets storlek är ju det absolut mest rättvisa, då vet du förutsättningarna när du köper eller bygger huset, ett stort hus förbrukar mer resurser när det byggs och för drift och underhåll jämfört med ett litet hus. En skatt baserat på värdet är ju helt oförutsägbar, om området blir attraktivt så kommer skatten automatiskt att bli högre utan att huset ger något mervärde för ägaren.
Jämför med hur exemplevis fordonsskatten fungerar idag, väljer du en stor och törstig bil så betalar du högre skatt. Tänk om skatten skulle baseras av värdet på fordonet, högt nypris och bra andrahandsvärde = hög skatt, lågt nypris och dåligt andrahandsvärde = låg skatt
Och eftersom frågan gäller fastighetsskatt för bostäder, behöver du inte blanda in storlekar laggårdar eller tillhörande ekonomibyggnader.
Så att betala skatt efter hur mycket av jordensresurser man förbrukar måste ju vara det rättvisa, inte var man bor.
Så om fastighetsskatten föreslås vara en miljöskatt istället är inte storleken avgörande. Dessutom är det i så fall samma feltänk som med fordonsskatten, nämligen att varken en redan byggd villa eller bil belastar några resurser med bara sin existens. När vi använder dem gör de dock det och där betalar vi olila skatter. En större bostad kostar t.ex. mer att värma precis som att en bil med större motor drar mer bränsle per km. Men om slottet står utan värme och sportbilen parkerad förbrukas inga resurser.
Är det miljönytta vi är ute efter är varken fastighetsskatt eller nuvarande utformning av fordonsskatt de viktigaste åtgärderna.
I Sverige har vi massor med ledig mark, så att människan gärna vill tränga ihop sig i städer är snarare ett problem för oss än för jordklotet.
Nja inte ett helt seriöst förslag, mest för att visa det absurda i att värdestegringen på bostaden ska öka skatten enligt visa, en värdestegring på en bostad ger ju inget mervärde medans man bor, det är först när man kliver ur bostadsmarknaden man får del av eventuell värdeökning. Men det går inte att komma ifrån, bygger man på samma sätt så förbrukar ett större hus mer än det lilla huset av alltmartin43 skrev:
Om vi ska blanda in frågan om jordens resurser kan vi direkt konstatera att husets storlek inte är avgörande!! Det beror till mkt större del på materialval och metod. Dessutom har byggnader en helt annan livscykel än det mesta annat som människan bygger.
Så om fastighetsskatten föreslås vara en miljöskatt istället är inte storleken avgörande. Dessutom är det i så fall samma feltänk som med fordonsskatten, nämligen att varken en redan byggd villa eller bil belastar några resurser med bara sin existens. När vi använder dem gör de dock det och där betalar vi olila skatter. En större bostad kostar t.ex. mer att värma precis som att en bil med större motor drar mer bränsle per km. Men om slottet står utan värme och sportbilen parkerad förbrukas inga resurser.
Är det miljönytta vi är ute efter är varken fastighetsskatt eller nuvarande utformning av fordonsskatt de viktigaste åtgärderna.
I Sverige har vi massor med ledig mark, så att människan gärna vill tränga ihop sig i städer är snarare ett problem för oss än för jordklotet.
Jag förstår inte din poäng. Omfördelningspolitik, som alla välfärdsstater har, handlar om att minska klasskillnader. Ingen kan väl anse att klasskillnader har ett egenvärde. Gör de nytta för att få hjulen att rulla så kan de vara motiverade. Gör den inte det så är det väl inte så svårt att förstå att en krona till gör större nytta hos de som äger färre av dem, tex. de som inte har några rika föräldrar att ärva fastigheter av, utan istället har föräldrar som missbrukar, eller de som lider av sjukdomar och inte har möjligheten att kämpa sig upp till Sveriges toppskikt. "Sorry, du drog en nitlott. Se om du kan betala din egen sjukvård / universitetutblidning!" Vem vet, en eller två lyckas säkert!B Byggdjuret skrev:
Tjaa som jag nämnde tidigare. Har vi inte då glömt alla stockholmare som inte har råd att köpa bostäder och hyr i t.ex. andra hand från rikare stockholmare? Det är ju trotts allt en minoritet av stockholmarna som bor i hus.H hempularen skrev:Jag lägger inga värderingar (här) i hur rimliga etablerade beskattningsprinciper är. Men jag lägger värderingar i att folk tycker det är OK att "mijonärsbeskatta" lågavlönade, utifrån att "det är rätt åt dem, de bor i Stockholm". OM vi skall beskatta "rika" hårdare, så se då till att rikta skatten mot rika, inte mot geografiska områden där man i största allmänhet ogillar invånarna.
Renoverare
· Stockholm
· 20 367 inlägg
Klassskillnaden har självklart ett mervärde, det får individer att kämpa hårdare och bidra mer genom innovation osv
Personer på den lägre skalan i samhället får kämpa på rätt hårt och vara innovativa för att klara ekonomin och vardagen rent generellt så din tes här är inte riktigt förankrad i verkligheten......alltså världen "där ute".AndersMalmgren skrev:
"Klasskillnader" är ett extremt brett begrepp.
Vi måste hålla isär t.ex. de skillnaderna som är nyttiga, dvs de som finns därför att olika människor anstränger sig olika mycket och liknande, det inkluderar att det lönar sig att arbeta hårdare om det nu äe det man vill. Här återfinns nästan så gott som allihopa!
Sedan finns det en ytterlighet i varje ända som är några procent. Den nedre delen där är en klasskillnad som inte är okej och som vi inte ska behöva ha.
Men enligt den här tråden är de flesta rika. I Linköping där jag bor är snittpriset 3,7 miljoner så enl tidigare inlägg är vi rika hela bunten här.
Vi måste hålla isär t.ex. de skillnaderna som är nyttiga, dvs de som finns därför att olika människor anstränger sig olika mycket och liknande, det inkluderar att det lönar sig att arbeta hårdare om det nu äe det man vill. Här återfinns nästan så gott som allihopa!
Sedan finns det en ytterlighet i varje ända som är några procent. Den nedre delen där är en klasskillnad som inte är okej och som vi inte ska behöva ha.
Men enligt den här tråden är de flesta rika. I Linköping där jag bor är snittpriset 3,7 miljoner så enl tidigare inlägg är vi rika hela bunten här.
Renoverare
· Stockholm
· 20 367 inlägg
Om det inte fanns skillnader i samhället skulle alla sitta på röven och inte göra ett skit då man inte skulle vinna något på det. Det ska betala sig att anstränga sig och kämpa. Jag jobbar iof 12 timmar per dag i snitt för att jag tycker mitt jobb är kul, men jag skulle inte göra det om jag fick samma lön som vem som helst.N Nils82 skrev:
Låter som vänstervridna "forskare" det där, vi har stora problem med otrygghet och kriminalitet trots vår extremt dyra välfärd och utjämningspolitik.
