51 354 läst ·
259 svar
51k läst
259 svar
Televerksnostalgi
Hur var ljudkvaliteten innan Axe växlarna vid långväga samtal? Om man ringde ett samtal från Malmö till Haparanda, var det brus och störningar? Den man pratade med lät svagt?
Det borde vara en stor fördel med Axe att samtalet blev digitalt
Det borde vara en stor fördel med Axe att samtalet blev digitalt
På vår studentkorridor delade vi telefon och hade också en pulsräknare. Då fick vi skriva antal pulserna på en lista och debiterades efter den.
Senare köpte vi en datoriserad pulsräknare, där man skulle slå sin egen kod innan man slog numret. Då sparades antal pulser direkt per användare. En gång per månad läste vi av den och delade upp telefonfakturan. I samband med det fick vi en gammal telefoncentral och kunde alla ha en egen telefon på sitt rum. Det var rena lyxen.
Senare köpte vi en datoriserad pulsräknare, där man skulle slå sin egen kod innan man slog numret. Då sparades antal pulser direkt per användare. En gång per månad läste vi av den och delade upp telefonfakturan. I samband med det fick vi en gammal telefoncentral och kunde alla ha en egen telefon på sitt rum. Det var rena lyxen.
Utlandssamtal var spännande när jag var liten. Nu låter det ju som vilket samtal som helst. Men när man snackade med släktingarna i Canada på den tiden brusade och ekade det.
Min morbror hade alltid det senaste och givetvis biltelefon (inte mobil!). Det var innan NMT450 och hette MTD. Det var lite komradiokänsla där samtal beställdes av en telefonist. Man snackade i en helt vanlig telefonlur. Själva telefonen var en skapligt stor låda i bagaget.
På en loppis köpte jag en gång en "fältapa", dvs försvarets f'älttelefon. Den saknade nummerskiva (fanns som tillbehör dock) och jag hade den i sovrummet för att svara i. Ibland var det någon klåfingrig typ som inte kunde låta bli att veva på handtaget och då försvann kontakten med växeln en stund. Antagligen trodde växeln att något fel inträffat. Jag mätte spänningen när jag vevade och det var bortemot 100 V växelspänning. Det lär ska gå att "grilla" korv genom att mata en dylik från en fältapa och sedan veva. Någonstans har jag fältapan kvar... Jo, den hade en signalknapp också, tryckte man på den hördes ett fruktansvärt oljud på linjen. Kunde användas för att skicka topphemliga meddelanden på telegrafi.
Min morbror hade alltid det senaste och givetvis biltelefon (inte mobil!). Det var innan NMT450 och hette MTD. Det var lite komradiokänsla där samtal beställdes av en telefonist. Man snackade i en helt vanlig telefonlur. Själva telefonen var en skapligt stor låda i bagaget.
På en loppis köpte jag en gång en "fältapa", dvs försvarets f'älttelefon. Den saknade nummerskiva (fanns som tillbehör dock) och jag hade den i sovrummet för att svara i. Ibland var det någon klåfingrig typ som inte kunde låta bli att veva på handtaget och då försvann kontakten med växeln en stund. Antagligen trodde växeln att något fel inträffat. Jag mätte spänningen när jag vevade och det var bortemot 100 V växelspänning. Det lär ska gå att "grilla" korv genom att mata en dylik från en fältapa och sedan veva. Någonstans har jag fältapan kvar... Jo, den hade en signalknapp också, tryckte man på den hördes ett fruktansvärt oljud på linjen. Kunde användas för att skicka topphemliga meddelanden på telegrafi.
Barn och andra yngre idag förstår nog inte varför symbolen för lur ser ut som den gör. Idag borde det heta "Trycka ifrån samtalet", eller kanske "Koppla ner", men alla säger ändå "lägg på luren".
Faktiskt bara 2 kurser där vad jag kommer ihåg. (var fint på skolan i Kalmar, det man minns mest var de hemska väckarklockorna som folk glömde bort att stänga av över helgerna , troligen med flit.... Konstant ilsket tjut hade de) .A AndersS skrev:
Ett annat minne var Strandskatorna som häckade på innergården, var några japaner där då, de brände nog minst 10 rullar film i sina kameror bara på strandskatorna. Hade fokus på transmission inom Tvt, så man var mest i Trollhättan (Överdragskurser)
Haha, påminner mig om när man tjuvringde till syrran i Nya Zeeland från någon AT-station, satan var räkneverket för taxepulserna tickade fort. Var väl en puls per 23 öre och det gick väl på runt 13 kr per minut att ringa dit.E etompau skrev:
I början var det en hel del brus då många av förmedlings trunkviorna gick genom FDM (analog bärfrekvens) via radiolänk , eller via koaxialkabel i mark med täta förstärkarstationer. Sen ersattes dessa med digitala N+1 140Mb/s radiolänkar (och konverterad koaxialkabel med tätare mellanförstärkare också oftast 140Mb/s, men även 565Mb/s förekom om jag inte minns fel) innan fiber senare kom in och ersatte radiolänk och koaxial kabel vars kapacitiet var för klen. Men man slapp tack och lov de fördröjningar som ofta drabbade utlanssamtal via satellit.Kloge skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 3 295 inlägg
Kunde ni tricket för ringa gratis från sådana där mini telefonautomater som brukade stå i korridorsboenden. Man ringde nummerupplysningen och bara skrek, när de kopplade bort samtalet så hade man plötsligt en vanlig kopplingston, bara slå numret och få ett gratissamtal. Men man trodde ju folk var galna som satt och skrek i hytten på kvällarna Jag hade också en tongenerator i fickmodell som funkade i vanliga myntautomater...
F fusion skrev:I början var det en hel del brus då många av förmedlings trunkviorna gick genom FDM (analog bärfrekvens) via radiolänk , eller via koaxialkabel i mark med täta förstärkarstationer. Sen ersattes dessa med digitala N+1 140Mb/s radiolänkar (och konverterad koaxialkabel med tätare mellanförstärkare också oftast 140Mb/s, men även 565Mb/s förekom om jag inte minns fel) innan fiber senare kom in och ersatte radiolänk och koaxial kabel vars kapacitiet var för klen. Men man slapp tack och lov de fördröjningar som ofta drabbade utlanssamtal via satellit.
Ja just det...
Det funkade även att slå 020 och sen vänta en bra stund tills kopplingstonen kom. Sen kunde man ringa valfritt lokalt nummer.I Martenw skrev:
