Hej Forumet.

Nu har vi äntligen fått möjlighet att kolla på insidan av släktgårdens gamla boningshus vi överväger att helrenovera.

Avbildning från 1913:
Gammal målning av en släktgård från 1913 med hus, träd, grusväg och några ankor på gårdsplanen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


idag:
Gult gårdshus i gammal stil med innergård, omgiven av uthus. Två svarta soptunnor och en bil syns i förgrunden. Mulen himmel overhead.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


När jag är uppe på delar av vinden upptäcker jag att takstolarna verkar sakna underram och golvet ligger på egna bjälkar.
Tidigare har en yttervägg börjat kalva, men det stoppades för länge sedan av att golvbjälkarna stämpades upp.

En principskiss på upplägget av denna del av huset:
Principskiss över husets bjälklag och takstolar, visar olika typer av takstolar och golvbjälkar samt en markerad kalvande vägg.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Det är 4.8m mellan innerväggarna som är 50-60cm tjocka och i lersten. Golvbjälkarna är i 6x6", och har på vissa ställen en ovanliggande avväxling som är ca 8x8".

Enkel skiss på takstolarna:
Ritning av inverterad saxtakstol från 1913 med två 4x4" överramar, en distans mellan längst ner och hanband överst.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Det ser mer ut som någon form av inverterad saxtakstol där varje överram består av två 4x4" som sitter ihop med en distans mellan längst ner och möts i toppen. En del takstolar har fått hanbandet höjt och en del saknar det helt. Takvinkeln är ca 50grader.
Nu när jag tänker efter så skulle den yttre delen vara påbyggd i efterhand om man gått från stråtak till papptak.

Vår plan är att röja ut hela insidan för att kunna sänka golvet 2-3dm och gjuta en isolerad betongplatta med golvvärme. Den kalvande ytterväggen behöver troligtvis ny grundmur och muras om.
Borde vi vara oroliga över nått? Spontant har detta hållt i över hundra år, även om det finns några modernare ändringar från 50-talet, men om vi nu skulle renovera har vi möjlighet att rätta till missar.

Vindsutrymme med synliga takbjälkar, takstolar och spindelväv. Stolar och lådor förvaras under ett takfönster som släpper in ljus.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ett gammalt vindsutrymme fyllt med kartonger, stolar, och andra föremål. Synliga takbjälkar och spindelväv i taket. Något mörk belysning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Gammal vind i boningshus med träpanel, sprucken puts, stöttande bjälkar och lutande golvbrädor. Förberedelse för renovering av innerdelen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Jag orerar vidare.

Här kommer en skiss över hela bygget, inkl befintliga innerväggar samt murstockar (mörkgrå)
Övre är vinden, och undre är markplan.

Skiss av husplan med vind och markplan, visar rum, trappor, innerväggar och murstockar. Röda och orange linjer markerar balkar, brunt markerar potatiskällare.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Brunt är en liten potatiskällare.
Röda är balkar ovan golvbjälkar på vinden, orange är eventuellt en balk till.
Rödmarkerad vägg är den som rört sig utåt.
Har en grå en bit tjockare vägg vid vänstra trappan, skulle eventuellt vara en murstock som är borttagen på vinden.

Är fortfarande fundersam över varför där är balkar över vissa delar men inte alla, speciellt eftersom de endast håller upp golvbjälklaget. Rummen i frontespisen har inga balkar ovan golvet och inga stöd i de stora rummen under. Rummen under har underbyggt tak som inte ser ut att ha bågna.

Det vore också intressant att veta hur de konstruerat själva frontespisen och hur takstolarna är uppbyggda där. Den vänstra väggen där står ju inte ens över någon vägg på bottenplan.
 
Jag var ett varv på gården för inte så länge sedan och inser att det visst troligtvis finns ett hammarband, det är dock infällt i lerstensväggen, här skymtar man den i "huggehuset":
Hammarband delvis infällt i en lerstensvägg i huggehuset, med synliga trädetaljer och murverk.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Att väggarna ger sig utåt och det blir mage på dom, är kanske inte så vanligt. Men att det inte finns hundben uppe under takstolarana, gör att trycket uppifrån, vill pressa på, så att takstolaran skekar, med tryck på ytterväggarna. Hade på ladan på torpet lika. Hundbenen bottagna och 3 takstolar knäckta, dom var ovanför en större port. Åtgärd. Spände upp med 2 st 25 m2 staglinor och vantskruv 20 mm. Samt helgångad stång 20 mm med planka och muttrar på utsidan. Drog ihop magen med ca 50 mm och drar lite varje år, för att inte knäcka något annat, när det rör sig.
Nu kan det vara svårt att spänna någon lina för dig, då det inte finns direkt regel/stock/fasad att spänna med.

EDIT Stockarna i bjälklaget för logen, bara låg på yttervägg och kunde åka kana. Ingen infästning eller så, bara låg på.
 
  • Röd träbyggnad med gröna dörrar och ett fönster, takränna och regnkedja, samt en rävsvans på väggen.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Trästomme med staglinor och vantskruvar, synliga under takbjälkarna, som förstärker strukturen i ett äldre byggnadsprojekt.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Trätak med staglinor och vantskruvar för att stärka konstruktionen, ovanför en stor grön port i en byggnad.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
fribygg
  • Laddar…
Hundben? Menar du hanbanden?
Deras jobb är främst för att hindra takstolarna från att sacka inåt.
Här borde golvbjälkarna vara fastsatta i hammarbandet och på så sätt hålla emot när överramarna i takstolarna försöker pressa isär väggarna 🤔
 
13th Marine 13th Marine skrev:
Hundben? Menar du hanbanden?
Deras jobb är främst för att hindra takstolarna från att sacka inåt.
Här borde golvbjälkarna vara fastsatta i hammarbandet och på så sätt hålla emot när överramarna i takstolarna försöker pressa isär väggarna 🤔
Ja du ibland har kärt barn många namn. Med så långa takstolar och i nya hus. Finns det stolpar som stöttar takstolarna en bit in från yttetväggen. Normalt så är det en kattvind där på nya hus.
 
Längan borde vara konstruerad på samma sätt som alla korsvirkesstommar, dvs med ett grövre hammarband som låstes ihop med golvbjälkarna så att kalvning utåt inte kunde ske. Fördelen med ett grövre hammarband på detta sätt är att placeringen av takstolar och golvbjälkar blir fri(are). Dvs hammarbandet klarar att bära och hålla emot utåt om en takstol måste placeras mellan två golvbjälkar. Takstolsbenen står på/mot hammarbandet och är låsta så de inte kan röra sig utåt.

På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.

Vi har också längsgående bjälkar mellan murstock och mellanvägg som styvar upp golvbjälkarna. Det måste ha funnits mellanväggar eller stolpar där dessa grova bjälkars upplag är.

Kattvindar (hundben) verkar inte ha funnits hos oss heller ursprungligen. De behövs inte på smala hus med branta och lätta tak.
 
Jag uppdaterar med lite nya bilder.
Boningshuset ska för övrigt vara från 1845 och byggdes om 1937, gissningsvis då frontespisen tillkom och eternittaket lades.

Ser nu att det är längs med denna sträcka det är aktuellt.
Exteriör av ett äldre hus med gul fasad, flera fönster och en dörr. Taket är av eternit och fasaden lutar något vid fönstret efter dörren.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Såhär ser det ut på insidan på väggbiten mellan fönsterna:
Sprucken innervägg med synliga skador och sprickor mellan fönstren i ett gammalt boningshus från 1845.

Och från sidan på utsidan, jag noterar att överkanten av väggen ser ut att ha stannat på plats.
Man kan också se hur hela fasaden lutar något, fram till fönstret efter dörren.
Gul putsfasad med fönster och hängränna. Fasaden lutar något och markeras med röd linje. Bakgrunden visar en innergård och annan byggnad.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Oldboy Oldboy skrev:
Längan borde vara konstruerad på samma sätt som alla korsvirkesstommar, dvs med ett grövre hammarband som låstes ihop med golvbjälkarna så att kalvning utåt inte kunde ske. Fördelen med ett grövre hammarband på detta sätt är att placeringen av takstolar och golvbjälkar blir fri(are). Dvs hammarbandet klarar att bära och hålla emot utåt om en takstol måste placeras mellan två golvbjälkar. Takstolsbenen står på/mot hammarbandet och är låsta så de inte kan röra sig utåt.
Låter rimligt.
Oldboy Oldboy skrev:
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
Inte så lätt att få tillgång just nu, men ska se om man kan se skicket på hammarbandet från vinden eller via glipan vid kalvningen.
Oldboy Oldboy skrev:
Vi har också längsgående bjälkar mellan murstock och mellanvägg som styvar upp golvbjälkarna. Det måste ha funnits mellanväggar eller stolpar där dessa grova bjälkars upplag är.
Jag tror de är borta i frontespisen, får kolla och se om golvet är högre där 🤔
Men jag tror i princip inte huset haft några "hjärtväggar" utan samtliga rum har varit genomgångsrum 🤔
Oldboy Oldboy skrev:
Kattvindar (hundben) verkar inte ha funnits hos oss heller ursprungligen. De behövs inte på smala hus med branta och lätta tak.
Nej, inga såna här heller.
 
Oldboy Oldboy skrev:
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
På vår gamla loge så är låsningen "uppdaterad" i "modern" tid, gissningsvis första halvan av 1900-t på en eller två bjälkar. Där sitter nu dragjärn och mothållsmutter om jag kommer ihåg rätt. 🤔

Vårt bostadshus har två hammarband. (Har för mig att det heter ngt annat egentligen på dessa stolpkonstruktioner men kommer inte på det.) Takstolsbenen vilar på det översta och bjälkarna i mellanbjälklaget ligger emellan. Hur bjälkarna är låsta till väggen framgår inte, men vanligtvis var de tappade på ena eller andra sättet. Det kan också vara så att de stuckit ut och ruttnat upp och senare blivit avsågade och låsta med några grova spik istället. Man ser att lite rötangripet trä finns precis i nederkant av bjälken och hammarbandet under. Det kan dock inte uteslutas att det beror på en gammal takläcka.
Gammal takstol och väggstruktur med bjälkar; inspektionsbild för renovering med synligt trä och isoleringsmaterial.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


13th Marine 13th Marine skrev:
Men jag tror i princip inte huset haft några "hjärtväggar" utan samtliga rum har varit genomgångsrum
Nej precis, skånelängorna delades av "hjärtväggar" från långsida till långsida, men varje sådan "hjärtvägg", (i princip alla väggar var förr bärande), är ett upplag för tvärbjälkar i husets längdriktning, och eftersom husen och rummen var relativt små så blir avstånden mellan "hjärtväggarna" relativt korta. Våra har avstånd mellan 3-3,6 m, vilket ger rimlig fribärande längd för en förstyvande bjälke jämfört med husets bredd som är ca 5,5 m vilket golvbjälkarna spänner över.

13th Marine 13th Marine skrev:
Man kan också se hur hela fasaden lutar något, fram till fönstret efter dörren.
Det gör åtminstone en av våra väggar också. Vad är väl en diff på 5 cm över en kortare sträcka? Charmigt och livfullt! :) Gammal upprätningskil från väggen...
Gammal upprätningskil i trä lutad mot en röd trävägg, stående på en grus- och växtbeklädd mark.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Oldboy Oldboy skrev:
Nej precis, skånelängorna delades av "hjärtväggar" från långsida till långsida, men varje sådan "hjärtvägg", (i princip alla väggar var förr bärande), är ett upplag för tvärbjälkar i husets längdriktning, och eftersom husen och rummen var relativt små så blir avstånden mellan "hjärtväggarna" relativt korta. Våra har avstånd mellan 3-3,6 m, vilket ger rimlig fribärande längd för en förstyvande bjälke jämfört med husets bredd som är ca 5,5 m vilket golvbjälkarna spänner över.
Här har vi ca 5.2m mellan stockarna i ytterväggarna, där man har lagt bjälkar över har vi en spännvidd mellan innerväggarna på ca 5m.
Detta är på ställena med synligt bjälklag underifrån, sen har vi rum med icke synliga bjälkar, och då saknas också tvärbalken ovan, gissningsvis från ombyggnationen 1934 och att man styvade upp genom att lägga på underifrån.

Oldboy Oldboy skrev:
Det gör åtminstone en av våra väggar också. Vad är väl en diff på 5 cm över en kortare sträcka? Charmigt och livfullt! :) Gammal upprätningskil från väggen...
[bild]
Vår problem är att det är en vägg som höll på att röra sig utåt innan man stämpade upp bjälklaget som anslöt till den, om vi skulle renovera så vill vi kunna ta bort stämpen.
 
Jag inser nu att där är en risk att de uppstämpade bjälkarna inte längre hakar i hammarbanden längre,

Behöver ta mig dit och kolla mer, är dessvärre inte lättillgängligt då man behöver gå genom en uthyrd lägenhet för att komma åt utrymmet.

Ska också fråga svärfar hur stämpandet gick till.
 
Snackade lite med svärfar idag som hastigast, den kalvande väggen är troligen på grund av dålig grundläggning, och har stoppats av att han gjöt en vot av betong på insidan samt stämpade upp golvbjälkarna ovan.

Det är nog att plocka ner hela väggpartiet och göra om ifall man vill få rätt på det hela.
 
Finns det några tecken på att väggen rör sig? Om inte så kanske du bara kan låta den vara. I gamla hus är det ofta att väggar lutar efter att ha rört sig, men det behöver inte betyda att huset håller på att ramla ihop.
 
Sommartorparn Sommartorparn skrev:
Finns det några tecken på att väggen rör sig? Om inte så kanske du bara kan låta den vara. I gamla hus är det ofta att väggar lutar efter att ha rört sig, men det behöver inte betyda att huset håller på att ramla ihop.
Nu vill vi dock kunna nyttja rummen bakom och behöver bli av med stämpen.
 
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.