Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Hej Forumet.
Nu har vi äntligen fått möjlighet att kolla på insidan av släktgårdens gamla boningshus vi överväger att helrenovera.
Avbildning från 1913:
idag:
När jag är uppe på delar av vinden upptäcker jag att takstolarna verkar sakna underram och golvet ligger på egna bjälkar.
Tidigare har en yttervägg börjat kalva, men det stoppades för länge sedan av att golvbjälkarna stämpades upp.
En principskiss på upplägget av denna del av huset:
Det är 4.8m mellan innerväggarna som är 50-60cm tjocka och i lersten. Golvbjälkarna är i 6x6", och har på vissa ställen en ovanliggande avväxling som är ca 8x8".
Enkel skiss på takstolarna:
Det ser mer ut som någon form av inverterad saxtakstol där varje överram består av två 4x4" som sitter ihop med en distans mellan längst ner och möts i toppen. En del takstolar har fått hanbandet höjt och en del saknar det helt. Takvinkeln är ca 50grader.
Nu när jag tänker efter så skulle den yttre delen vara påbyggd i efterhand om man gått från stråtak till papptak.
Vår plan är att röja ut hela insidan för att kunna sänka golvet 2-3dm och gjuta en isolerad betongplatta med golvvärme. Den kalvande ytterväggen behöver troligtvis ny grundmur och muras om.
Borde vi vara oroliga över nått? Spontant har detta hållt i över hundra år, även om det finns några modernare ändringar från 50-talet, men om vi nu skulle renovera har vi möjlighet att rätta till missar.
Nu har vi äntligen fått möjlighet att kolla på insidan av släktgårdens gamla boningshus vi överväger att helrenovera.
Avbildning från 1913:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
idag:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
När jag är uppe på delar av vinden upptäcker jag att takstolarna verkar sakna underram och golvet ligger på egna bjälkar.
Tidigare har en yttervägg börjat kalva, men det stoppades för länge sedan av att golvbjälkarna stämpades upp.
En principskiss på upplägget av denna del av huset:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Det är 4.8m mellan innerväggarna som är 50-60cm tjocka och i lersten. Golvbjälkarna är i 6x6", och har på vissa ställen en ovanliggande avväxling som är ca 8x8".
Enkel skiss på takstolarna:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Det ser mer ut som någon form av inverterad saxtakstol där varje överram består av två 4x4" som sitter ihop med en distans mellan längst ner och möts i toppen. En del takstolar har fått hanbandet höjt och en del saknar det helt. Takvinkeln är ca 50grader.
Nu när jag tänker efter så skulle den yttre delen vara påbyggd i efterhand om man gått från stråtak till papptak.
Vår plan är att röja ut hela insidan för att kunna sänka golvet 2-3dm och gjuta en isolerad betongplatta med golvvärme. Den kalvande ytterväggen behöver troligtvis ny grundmur och muras om.
Borde vi vara oroliga över nått? Spontant har detta hållt i över hundra år, även om det finns några modernare ändringar från 50-talet, men om vi nu skulle renovera har vi möjlighet att rätta till missar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Jag orerar vidare.
Här kommer en skiss över hela bygget, inkl befintliga innerväggar samt murstockar (mörkgrå)
Övre är vinden, och undre är markplan.
Brunt är en liten potatiskällare.
Röda är balkar ovan golvbjälkar på vinden, orange är eventuellt en balk till.
Rödmarkerad vägg är den som rört sig utåt.
Har en grå en bit tjockare vägg vid vänstra trappan, skulle eventuellt vara en murstock som är borttagen på vinden.
Är fortfarande fundersam över varför där är balkar över vissa delar men inte alla, speciellt eftersom de endast håller upp golvbjälklaget. Rummen i frontespisen har inga balkar ovan golvet och inga stöd i de stora rummen under. Rummen under har underbyggt tak som inte ser ut att ha bågna.
Det vore också intressant att veta hur de konstruerat själva frontespisen och hur takstolarna är uppbyggda där. Den vänstra väggen där står ju inte ens över någon vägg på bottenplan.
Här kommer en skiss över hela bygget, inkl befintliga innerväggar samt murstockar (mörkgrå)
Övre är vinden, och undre är markplan.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Brunt är en liten potatiskällare.
Röda är balkar ovan golvbjälkar på vinden, orange är eventuellt en balk till.
Rödmarkerad vägg är den som rört sig utåt.
Har en grå en bit tjockare vägg vid vänstra trappan, skulle eventuellt vara en murstock som är borttagen på vinden.
Är fortfarande fundersam över varför där är balkar över vissa delar men inte alla, speciellt eftersom de endast håller upp golvbjälklaget. Rummen i frontespisen har inga balkar ovan golvet och inga stöd i de stora rummen under. Rummen under har underbyggt tak som inte ser ut att ha bågna.
Det vore också intressant att veta hur de konstruerat själva frontespisen och hur takstolarna är uppbyggda där. Den vänstra väggen där står ju inte ens över någon vägg på bottenplan.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Att väggarna ger sig utåt och det blir mage på dom, är kanske inte så vanligt. Men att det inte finns hundben uppe under takstolarana, gör att trycket uppifrån, vill pressa på, så att takstolaran skekar, med tryck på ytterväggarna. Hade på ladan på torpet lika. Hundbenen bottagna och 3 takstolar knäckta, dom var ovanför en större port. Åtgärd. Spände upp med 2 st 25 m2 staglinor och vantskruv 20 mm. Samt helgångad stång 20 mm med planka och muttrar på utsidan. Drog ihop magen med ca 50 mm och drar lite varje år, för att inte knäcka något annat, när det rör sig.
Nu kan det vara svårt att spänna någon lina för dig, då det inte finns direkt regel/stock/fasad att spänna med.
EDIT Stockarna i bjälklaget för logen, bara låg på yttervägg och kunde åka kana. Ingen infästning eller så, bara låg på.
Nu kan det vara svårt att spänna någon lina för dig, då det inte finns direkt regel/stock/fasad att spänna med.
EDIT Stockarna i bjälklaget för logen, bara låg på yttervägg och kunde åka kana. Ingen infästning eller så, bara låg på.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Hundben? Menar du hanbanden?
Deras jobb är främst för att hindra takstolarna från att sacka inåt.
Här borde golvbjälkarna vara fastsatta i hammarbandet och på så sätt hålla emot när överramarna i takstolarna försöker pressa isär väggarna 🤔
Deras jobb är främst för att hindra takstolarna från att sacka inåt.
Här borde golvbjälkarna vara fastsatta i hammarbandet och på så sätt hålla emot när överramarna i takstolarna försöker pressa isär väggarna 🤔
Ja du ibland har kärt barn många namn. Med så långa takstolar och i nya hus. Finns det stolpar som stöttar takstolarna en bit in från yttetväggen. Normalt så är det en kattvind där på nya hus.13th Marine skrev:
Längan borde vara konstruerad på samma sätt som alla korsvirkesstommar, dvs med ett grövre hammarband som låstes ihop med golvbjälkarna så att kalvning utåt inte kunde ske. Fördelen med ett grövre hammarband på detta sätt är att placeringen av takstolar och golvbjälkar blir fri(are). Dvs hammarbandet klarar att bära och hålla emot utåt om en takstol måste placeras mellan två golvbjälkar. Takstolsbenen står på/mot hammarbandet och är låsta så de inte kan röra sig utåt.
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
Vi har också längsgående bjälkar mellan murstock och mellanvägg som styvar upp golvbjälkarna. Det måste ha funnits mellanväggar eller stolpar där dessa grova bjälkars upplag är.
Kattvindar (hundben) verkar inte ha funnits hos oss heller ursprungligen. De behövs inte på smala hus med branta och lätta tak.
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
Vi har också längsgående bjälkar mellan murstock och mellanvägg som styvar upp golvbjälkarna. Det måste ha funnits mellanväggar eller stolpar där dessa grova bjälkars upplag är.
Kattvindar (hundben) verkar inte ha funnits hos oss heller ursprungligen. De behövs inte på smala hus med branta och lätta tak.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Jag uppdaterar med lite nya bilder.
Boningshuset ska för övrigt vara från 1845 och byggdes om 1937, gissningsvis då frontespisen tillkom och eternittaket lades.
Ser nu att det är längs med denna sträcka det är aktuellt.
Såhär ser det ut på insidan på väggbiten mellan fönsterna:
Och från sidan på utsidan, jag noterar att överkanten av väggen ser ut att ha stannat på plats.
Man kan också se hur hela fasaden lutar något, fram till fönstret efter dörren.
Boningshuset ska för övrigt vara från 1845 och byggdes om 1937, gissningsvis då frontespisen tillkom och eternittaket lades.
Ser nu att det är längs med denna sträcka det är aktuellt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Såhär ser det ut på insidan på väggbiten mellan fönsterna:
Och från sidan på utsidan, jag noterar att överkanten av väggen ser ut att ha stannat på plats.
Man kan också se hur hela fasaden lutar något, fram till fönstret efter dörren.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Låter rimligt.Oldboy skrev:
Längan borde vara konstruerad på samma sätt som alla korsvirkesstommar, dvs med ett grövre hammarband som låstes ihop med golvbjälkarna så att kalvning utåt inte kunde ske. Fördelen med ett grövre hammarband på detta sätt är att placeringen av takstolar och golvbjälkar blir fri(are). Dvs hammarbandet klarar att bära och hålla emot utåt om en takstol måste placeras mellan två golvbjälkar. Takstolsbenen står på/mot hammarbandet och är låsta så de inte kan röra sig utåt.
Inte så lätt att få tillgång just nu, men ska se om man kan se skicket på hammarbandet från vinden eller via glipan vid kalvningen.Oldboy skrev:
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
Jag tror de är borta i frontespisen, får kolla och se om golvet är högre där 🤔Oldboy skrev:
Men jag tror i princip inte huset haft några "hjärtväggar" utan samtliga rum har varit genomgångsrum 🤔
Nej, inga såna här heller.Oldboy skrev:
På vår gamla loge så är låsningen "uppdaterad" i "modern" tid, gissningsvis första halvan av 1900-t på en eller två bjälkar. Där sitter nu dragjärn och mothållsmutter om jag kommer ihåg rätt. 🤔Oldboy skrev:
På en del korsvirkeshus går golvbjälkarna genom/delvis under eller över hammarbandet för att låsa det. Det är inte ovanligt att den yttre delen som varit/är utsatt för väder och vind och kanske framförallt läckande tak pga dåligt underhåll har ruttnat sönder efter 100-300 år och därmed tappat sin låsande funktion.
Vårt bostadshus har två hammarband. (Har för mig att det heter ngt annat egentligen på dessa stolpkonstruktioner men kommer inte på det.) Takstolsbenen vilar på det översta och bjälkarna i mellanbjälklaget ligger emellan. Hur bjälkarna är låsta till väggen framgår inte, men vanligtvis var de tappade på ena eller andra sättet. Det kan också vara så att de stuckit ut och ruttnat upp och senare blivit avsågade och låsta med några grova spik istället. Man ser att lite rötangripet trä finns precis i nederkant av bjälken och hammarbandet under. Det kan dock inte uteslutas att det beror på en gammal takläcka.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nej precis, skånelängorna delades av "hjärtväggar" från långsida till långsida, men varje sådan "hjärtvägg", (i princip alla väggar var förr bärande), är ett upplag för tvärbjälkar i husets längdriktning, och eftersom husen och rummen var relativt små så blir avstånden mellan "hjärtväggarna" relativt korta. Våra har avstånd mellan 3-3,6 m, vilket ger rimlig fribärande längd för en förstyvande bjälke jämfört med husets bredd som är ca 5,5 m vilket golvbjälkarna spänner över.13th Marine skrev:
Det gör åtminstone en av våra väggar också. Vad är väl en diff på 5 cm över en kortare sträcka? Charmigt och livfullt!13th Marine skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Här har vi ca 5.2m mellan stockarna i ytterväggarna, där man har lagt bjälkar över har vi en spännvidd mellan innerväggarna på ca 5m.Oldboy skrev:
Nej precis, skånelängorna delades av "hjärtväggar" från långsida till långsida, men varje sådan "hjärtvägg", (i princip alla väggar var förr bärande), är ett upplag för tvärbjälkar i husets längdriktning, och eftersom husen och rummen var relativt små så blir avstånden mellan "hjärtväggarna" relativt korta. Våra har avstånd mellan 3-3,6 m, vilket ger rimlig fribärande längd för en förstyvande bjälke jämfört med husets bredd som är ca 5,5 m vilket golvbjälkarna spänner över.
Detta är på ställena med synligt bjälklag underifrån, sen har vi rum med icke synliga bjälkar, och då saknas också tvärbalken ovan, gissningsvis från ombyggnationen 1934 och att man styvade upp genom att lägga på underifrån.
Vår problem är att det är en vägg som höll på att röra sig utåt innan man stämpade upp bjälklaget som anslöt till den, om vi skulle renovera så vill vi kunna ta bort stämpen.Oldboy skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Jag inser nu att där är en risk att de uppstämpade bjälkarna inte längre hakar i hammarbanden längre,
Behöver ta mig dit och kolla mer, är dessvärre inte lättillgängligt då man behöver gå genom en uthyrd lägenhet för att komma åt utrymmet.
Ska också fråga svärfar hur stämpandet gick till.
Behöver ta mig dit och kolla mer, är dessvärre inte lättillgängligt då man behöver gå genom en uthyrd lägenhet för att komma åt utrymmet.
Ska också fråga svärfar hur stämpandet gick till.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Snackade lite med svärfar idag som hastigast, den kalvande väggen är troligen på grund av dålig grundläggning, och har stoppats av att han gjöt en vot av betong på insidan samt stämpade upp golvbjälkarna ovan.
Det är nog att plocka ner hela väggpartiet och göra om ifall man vill få rätt på det hela.
Det är nog att plocka ner hela väggpartiet och göra om ifall man vill få rätt på det hela.
Finns det några tecken på att väggen rör sig? Om inte så kanske du bara kan låta den vara. I gamla hus är det ofta att väggar lutar efter att ha rört sig, men det behöver inte betyda att huset håller på att ramla ihop.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 583 inlägg
Nu vill vi dock kunna nyttja rummen bakom och behöver bli av med stämpen.Sommartorparn skrev:
Klicka här för att svara




